Schampo och hudvårdsprodukter vid Celiaki och Dermatitis Herpetiformis (DH, även kallat Hudceliaki)

Att celiaki och dermatitis herpetiformis (DH, även kallat hudceliaki) kräver glutenfria hudvårdsprodukter är en missuppfattning och någonting som jag endast (och tyvärr ofta) läser på sociala medier.

Både för celiaki och DH gäller att den inflammatoriska reaktionen sker först när gluten hamnar i mag-tarmkanalen. Det är immunförsvaret i tarmen – inte i huden – som reagerar. Gluten måste ner i tarmen för att reaktionen ska ske. Därefter kan blodet transportera vissa ämnen vidare i kroppen, vilket troligtvis är vad som händer vid DH. En annan förklaring till DH är zinkbrist på grund av en obehandlad celiaki (enligt Ludvigssons bok Doktorns guide till gluten).

Man kan naturligtvis utöver celiaki och/eller DH ha en allergi och reagera på vissa ämnen i hudvårdsprodukter. Så har till exempel jag, utöver celiaki, en kontaktallergi mot linalool, som är vanlig i schampo och andra hudprodukter. Därför måste jag läsa innehållsdeklarationen på sådana produkter för att undvika linalool – men inte för att undvika gluten.

Celiac Disease Center vid Chicagos universitet ger här ett kortfattat svar om hudvårdsprodukter vid celiaki och DH. Jag har också klippt in deras svar här, ifall länken inte skulle fungera:

“Gluten is only toxic to celiac patients and patients with dermatitis herpetiformis (DH) if ingested. Because gluten cannot be absorbed through the skin, the use of cosmetic and shampoos containing gluten has not been shown to be detrimental to patients with celiac disease or DH. However, we do recommend gluten-free lip products, hand lotions and other products that may end up near the mouth.”

Tala gärna med din läkare eller dietist om detta. De ska kunna ge dig rätt information.

Dela gärna informationen vidare 🙂

Margareta Elding-Ponten

#celiaki #dh #dermatitisherpetiformis #hudceliaki #eldingponten #glutenfritt

Annorlunda kladdkaka med choklad och mandel – Glutenfri

När jag testade att utesluta äggvitorna i min Änglakaka med choklad och mandel fick jag som resultat denna kaka, som är mittemellan en kladdkaka och sockerkaka. Den är inte så söt som en vanlig kladdkaka och därför lite annorlunda.

Ingredienser till en kaka (24 cm rund form)
100 mörk choklad
75 g mandel
175 g rumsvarmt smör
2 ½ dl socker
½ dl (40 g) mörk sirap
2 tsk (7 g) fiberhusk
2 tsk bakpulver
1 krm salt
2 tsk vaniljsocker
150 g glutenfritt basmjöl (Finax röda)
30 g glutenfritt havremjöl (eller 50 g glutenfritt basmjöl)
2 dl mjölk

Gör så här
Finhacka choklad och mandel i en matberedare med knivar.
Tillsätt smör, socker, sirap, fiberhusk, bakpulver, salt och vaniljsocker och kör matberedaren tills blandningen är smidig och slät.
För över blandningen till en bunke.
Tillsätt omväxlande mjöl och mjölk och rör blandningen slät.
Häll smeten i en smord kakform, gärna med löstagbar kant.
Grädda kakan i nedre delen av ugnen i cirka 45-50 minuter i 175 ºC utan varmluft. Täck med aluminiumfolie mot slutet av gräddningen.
Kakan är klar när ytan har höjt sig och precis börjar spricka. Då är kakan fortfarande kladdig och lite lös i mitten.
Låt kakan kallna i formen.
Jag tycker att denna kaka är godast när den är riktigt kall och kompakt.

Lycka till!
Margareta Elding-Pontén

Välkommen att följa mina sidor om celiaki och glutenfritt på Facebook och på Instagram!

 

Änglakaka med choklad och mandel – Glutenfri

Om man har äggvitor över, kan man baka en änglakaka (äggvitekaka). En änglakaka är en sockerkaka utan äggulor. Den här änglakakan har jag smaksatt med choklad och mandel. Av äggulorna kan man till exempel göra parfait. Så här gör jag fläderblomsparfait. Man kan också göra denna kaka helt utan ägg. Då blir den nästan som en kladdkaka, och jag kallar den för Annorlunda kladdkaka med choklad och mandel.

Ingredienser till en kaka (24 cm rund form)
100 mörk choklad
75 g mandel
175 g rumsvarmt smör
2 ½ dl socker
½ dl (40 g) mörk sirap
2 tsk (7 g) fiberhusk
2 tsk bakpulver
1 krm salt
2 tsk vaniljsocker
150 g glutenfritt basmjöl (Finax röda)
30 g glutenfritt havremjöl (eller 50 g glutenfritt basmjöl)
2 dl mjölk
4 äggvitor

Gör så här
Finhacka choklad och mandel i en matberedare med knivar.
Tillsätt smör, socker, sirap, fiberhusk, bakpulver, salt och vaniljsocker och kör matberedaren tills blandningen är smidig och slät.
För över blandningen till en bunke.
Tillsätt omväxlande mjöl och mjölk och rör blandningen slät.
Vispa äggvitorna till styvt skum och vänd försiktigt ner dem i blandningen.
Häll smeten i en smord kakform, gärna med löstagbar kant.
Grädda kakan i nedre delen av ugnen i cirka 35-40 minuter i 175 ºC utan varmluft. Den är klar när ytan har höjt sig och precis börjar spricka. Då är kakan fortfarande kladdig och lite lös i mitten.
Låt kakan kallna i formen.

Lycka till!
Margareta Elding-Pontén

Välkommen att följa mina sidor om celiaki och glutenfritt på Facebook och på Instagram!

 

Fläderblomsparfait

Fläderblomsparfait är en av mina absoluta favoritefterrätter. Dessutom är den så enkel att göra. Parfaiten blir allra bäst på hemgjord fläderblomssaft. Saften man köper har ibland en bismak, som kan slå igenom. Så här gör jag fläderblomssaft.

I vanlig glass ingår både äggvita och äggula. En parfait görs däremot bara på äggulorna tillsammans med vispgrädde, socker och en smaksättning – i det här fallet fläderblomssaft. När man gör parfait får man alltså äggvitor över. Äggvitorna kan till exempel användas till maränger, kokostoppar, mandelbiskvier eller en änglakaka (en sockerkaka bakad på äggvitor). Testa gärna min Änglakaka med choklad och mandel.

Ingredienser till cirka 1,5 liter Fläderblomsparfait
4 dl vispgrädde
4 äggulor
1,5 dl socker
2 dl kallt och nästan fryst koncentrat av fläderblomssaft (allra helst av hemgjord saft)

Gör så här
Vispa grädden.
Vispa äggulorna med sockret vitt och pösigt.
Rör ner det kalla och nästan frysta koncentratet av fläderblomssaften i äggsmeten.
Blanda ner den vispade grädden.
Häll i en eller flera formar och låt stå i frysen i några timmar, tills parfaiten är genomfryst.
Parfaiten är allra godast om den tas fram en stund innan den ska serveras.

Lycka till!
Margareta Elding-Pontén

Välkommen att följa mina sidor om celiaki och glutenfritt på Facebook och på Instagram!

Fläderblomssaft

Hemgjord fläderblomssaft smakar fantastiskt. För mig ger den en smak av sommar. Förutom att dricka den kan man använda den till att göra fläderblomsparfait. Så här gör jag fläderblomsparfait.

Ingredienser till cirka 3,5 liter fläderblomssaft
Minst 25 klasar fläderblommor (OBS! Det finns även giftig fläder. Se till att plocka av den ätliga.)
3 citroner
2 ½ liter vatten
2 kg (2 ¼ liter) socker
30 g citronsyra

Gör så här
Skölj fläderblomsklasarna.
Riv skalet av 1 ½ citron och pressa saften ur samma 1 ½ citron.
Skiva resterande 1 ½ citron i tunna skivor.
Lägg fläderblomsklasarna och de skivade citronerna blandat i en stor kruka eller kastrull.
Koka upp vattnet och blanda i sockret. Rör tills sockret har löst sig.
Blanda ner citronsaften, det rivna citronskalet och citronsyran i den heta lagen.
Häll lagen het över klasarna och citronerna.
Täck med till exempel plastfolie och låt blandningen stå svalt i 5 dygn.
Sila blandningen och ta hand om saften.
Jag brukar förvara min saft i frysen. Där håller den väldigt länge.

Lycka till!
Margareta Elding-Pontén

Välkommen att följa mina sidor om celiaki och glutenfritt på Facebook och på Instagram!

Vanlig fläder ger en svagt gul saft. Min blodfläder ger en alldeles rosa saft men med precis samma smak som av den vanliga flädern.

Intervjuad i Hemmets Journal

Intervjuad i Hemmets Journal nr 23, som kom ut igår den 31 maj 2018… Här är länken till artikeln.

Allt ryms inte i en artikel. En artikel fokuserar på en vinkel. En artikel har en titel som drar uppmärksamheten till sig.

Men innehållet i den här artikeln är ovanligt substansrik för sin längd:

  • Om celiaki
  • Om glutenkänslighet utan att ha celiaki (icke-celiakirelaterad glutenkänslighet)
  • Om IBS
  • Om en välbalanserad tarmflora
  • Om att testa sig för celiaki
  • Om att ta reda på varför man mår bättre/sämre av en viss typ av mat
  • Om att använda termen celiaki i stället för glutenintolerans
  • Om att kostråd vid celiaki behövs

Det kom ett mail… Om glutenfria små brödbullar med tuggmotstånd

Via ett mail blev jag påmind om dessa små, goda brödbullar (receptet finns här), som jag bakade till yngste sonens studentuppvaktning förra året. Mailet kom från en person som konstaterar att:

”Jag har bakat glutenfritt i 30 år och recepten blir bara bättre o bättre och mer likt “vanligt” bröd!”

Om brödbullarna står det:

”Jag har bakat dom i kväll och blev glatt överraskad! Hoppas på att de blir lika goda när jag fryser dom. Ska ha dom på en buffé till helgen, och så trevligt om alla kan äta av allt! Ser fram emot att prova fler recept ur din bok!”

Orden gör mig lycklig! Och kanske bakar även jag brödbullarna snart igen. 🙂

Margareta Elding-Pontén, 31 maj 2018

Länk till Facebook
Länk till Instagram

Internationella celiakidagen, 16 maj

Idag, den 16 maj, är det den internationella celiakidagen. Det är bra att celiaki uppmärksammas över hela världen, för det är en sjukdom som kan ge allvarliga komplikationer om den inte upptäcks och behandlas i tid. Samtidigt är den inte alltid lätt att hitta. Här vill jag uppmärksamma celiakidagen, 16 maj, genom att dela sexton punkter med fakta om celiaki och den glutenfria kosten. Förhoppningsvis bringar det lite klarhet och svarar på några vanliga frågor.

  1. Celiaki är en autoimmun sjukdom. Till skillnad från en klassisk allergi, där immunförsvaret attackerar främmande ämnen, innebär en autoimmun sjukdom att immunförsvaret attackerar kroppens egna, friska celler. Det finns många olika autoimmuna sjukdomar, och många av dem hänger samman – kanske på grund av att immunförsvaret är överaktivt eller har lättare för att reagera på fel sätt.
  2. Vid celiaki är det cellerna i kroppens slemhinna i tunntarmen, som attackeras och bryts ner. Anledningen är en felaktigt inlärd reaktion vid intag av gluten. Immunsystemet reagerar genom att producera antikroppar, och dessa antikroppar bryter ner cellerna i slemhinnan. Detta sker inte hos alla personer utan bara hos dem som har utvecklat celiaki.
  3. I tunntarmens slemhinna tar kroppen upp näringen ur maten. Slemhinnans yta är mycket stor genom att tunntarmen är veckad och har små fingerliknande utskott, som kallas för villi och mikrovilli. Vid celiaki blir tunntarmen inflammerad vid kontakt med gluten, cellerna skadas, de fingerliknande utskotten krymper och tunntarmens ytan blir avsevärt mycket mindre. Till slut får personen med celiaki mycket svårt att tillgodogöra sig näringen ur maten.
  4. Celiaki botas idag enbart genom glutenfri kost. Då återhämtar sig tarmslemhinnan och blodvärdena normaliseras. Det är fantastiskt att en så allvarlig autoimmun sjukdom kan behandlas utan läkemedel! Den glutenfria kosten är medicinen.
  5. Celiaki är en kronisk sjukdom, vilket betyder att den inte kan botas – i alla fall inte idag. Har immunförsvaret en gång lärt sig att reagera fel vid kontakt med gluten, kommer det alltid att reagera på det sättet. Den glutenfria kostbehandlingen måste därför hållas livet ut och vara mycket strikt. Här har jag skrivit lite mer om celiaki.
  6. Symtomen vid celiaki varierar. En del personer får symtom, som lätt kan kopplas till problem med magen – diarré, magknip, gaser, förstoppning, viktökning eller viktminskning. Andra får symtom, som inte kopplas till magen utan i stället är sekundära problem som beror på att kroppen inte har tagit upp näring ur maten. Dessa symtom kan vara dålig tillväxt (barn), sen pubertet, trötthet, depression, benskörhet, ont i leder och svårt att få barn. En tredje grupp upplever sig inte ha några problem alls. Dessa personer är naturligtvis därför svåra att hitta. Men i de fall de hittas brukar de efter ett tag på glutenfri kost säga att de mår mycket bättre än förut. Det kan vara svårt att veta vad som menas med att “må bra”.
  7. Man kan inte själv ta reda på om man har celiaki. Det är alldeles för komplext, och många sjukdomar kan ha liknande symtom (och ibland även överlappa), som IBS, andra tarmsjukdomar och veteproteinallergi. Diagnosen celiaki ska därför ställas inom vården och görs genom att mäta biomarkörer för antikroppar i blodet och i de allra flesta fall även genom att analysera små bitar från tunntarmens slemhinna. Läs gärna vår fortfarande aktuella debattartikel i Svenska dagbladet.
  8. Många äter idag glutenfri kost av olika anledningar. Det finns mycket att skriva om detta, men i korta ord beror mycket av de förbättringar som en del personer känner vid glutenfri kost på annat än just gluten. Här har jag skrivit lite om detta.
  9. Det är viktigt att testa sig för celiaki, innan man går över till glutenfri kost! Den glutenfria kostbehandlingen måste vara strikt och hållas livet ut, vilket jag tror är omöjligt utan att ha en diagnos. Dessutom kan det vara omöjligt för en läkare att ställa diagnosen celiaki om patienten redan äter glutenfritt, eftersom tarmslemhinnan kan ha läkt och blodvärdena normaliserats. Det enda sättet att få reda på om man har celiaki är i så fall att börja äta gluten igen, vilket en del personer har svårt att göra om de mår mycket dåligt av glutenhaltig kost. Speciellt svårt blir det naturligtvis för dem som har celiaki och som ju måste ha en glutenfri kost och säkert upplever en stor förbättring av den kosten. Om de själva har hittat en kost som passar dem men inte vet ifall de har celiaki, har de ingen aning om ifall de måste äta så strikt glutenfritt som en person med celiaki måste göra hela livet ut. Orsaken till besvären kan också vara en annan sjukdom, som kan vara viktig att hitta. Rätt diagnos ger rätt behandling.
  10. Man uppskattar att 1–3 % av befolkningen i Sverige har celiaki. Det kan vara olika andel i olika åldersgrupper. Tyvärr går många fortfarande utan diagnos. Man uppskattar att 0,5–knappt 1 % av befolkningen i Sverige har fått diagnosen celiaki.
  11. Sjukdomen har ett stort ärftligt inslag och det finns riskgener för sjukdomen. Riskgenerna är vanliga i Sverige. Cirka 30–50 % av befolkningen har dem. Resterande 50–70 % kan i praktiken inte utveckla celiaki. Dessa personer kan utesluta celiaki genom ett gentest.
  12. Använd ordet celiaki i stället för glutenintolerans, eftersom glutenintolerans lätt förväxlas med det kontroversiella tillståndet glutenkänslighet utan att ha celiaki. Läs mer om det här.
  13. Vad är menas med en strikt glutenfri kost? Det ges tyvärr olika råd i olika forum, och en del forum ställer upp egna strikta regler. Även dietisterna och läkarna ger ibland olika råd. Varje individ är unik och kosten kan därför behöva individanpassas. Det speciella är ju att medicinen vid celiaki enbart är den glutenfria kosten. Läs gärna vår debattartikel om att vi vill ha nationella kostråd vid celiaki. Strikt glutenfri kost kan tolkas som upp till 100 ppm gluten, vilket är det som är godkänt för personer med celiaki idag. Läs mer om det här. Det kan också tolkas som upp till 20 ppm gluten, eftersom ordet i märkningen glutenfritt betyder högst 20 ppm gluten. Det kan också tolkas som inget gluten, eftersom ordet glutenfritt egentligen betyder helt fritt från gluten. Det sistnämnda är i praktiken inte möjligt att praktisera på grund av de små halterna och kontaminering av olika livsmedel. De olika definitionerna komplicerar diskussionerna i olika forum.
  14. Skilj på halt och mängd. Halten gluten mäts i ppm = miljondelar = mg/kg. Mängden gluten mäts till exempel i mg. Man brukar säga att en person med celiaki endast tål upp till 30 mg gluten per dygn. Den mängden ryms i cirka 1/2 kryddmått vetemjöl. Det är alltså mycket viktigt att vara noggrann och tänka på kontamineringsrisker. Samma mängd ryms i 1,5 kg produkt, om den håller precis gränsvärdet 20 ppm gluten. Det viktiga vid celiaki är att mängden gluten inte blir för hög – inte att varje enskild ingrediens har en viss halt av gluten. Däremot är gränsvärdena (glutenfritt, max 20 ppm, och mycket låg glutenhalt, max 100 ppm) satta så att det ska bli svårt att komma upp i en för hög mängd av gluten.
  15. En relaterad sjukdom är Dermatitis Herpetiformis (DH), som orsakar besvärande, kliande hudutslag. Medan celiaki är vanligare hos kvinnor, är DH vanligare hos män. De flesta forskare beskriver DH som en variant av celiaki. Även om DH visar sig som hudutslag beror sjukdomen på en reaktion hos immunsystemet vid intag av gluten. DH behandlas därför genom glutenfri kost. Hudvårdsprodukter, som schampo och hudkrämer, ger inte upphov till hudbesvären vid DH – inte ens om de skulle innehålla gluten. Gluten måste ätas för att immunsystemet i tarmen ska reagera och orsaka hudbesvären.
  16. Om du får diagnosen celiaki, ta det som en positiv utmaning! Det är värdefullt att få diagnosen, så att man får reda på hur man behandlar sin sjukdom. Och det är fantastiskt med en sjukdom som kan behandlas helt utan läkemedel!

Margareta Elding-Pontén, 16 maj 2018

Följ mig gärna på Facebook och Instagram

Bild: Virginia Kust

Hand i hand med olika celiaki-uppdrag

Efter två år i Svenska Celiakiförbundets förbundsstyrelse väljer jag att stiga åt sidan. Mina uppdrag blir fler, de riskerar alltmer att krocka med varandra och tiden räcker inte till dem alla. Ändå är det svårt att släppa taget, och efter de intensiva dagarna på förbundsstämman i Stockholm den 5-6 maj känns det med ens väldigt tomt.

Samtidigt är jag oändligt mycket rikare nu än vad jag var förut. Bakom mig ligger två lärorika och spännande år i förbundsstyrelsen. Jag har lärt mig massor, träffat spännande personer och framför allt fått många nya, härliga vänner. Allt detta bär jag med mig på livets fortsatta stig. Och jag är tacksam. Jag är också stolt över vad jag har bidragit med under de två åren. Framför allt är jag stolt över att jag initierade frågan om nationella kostråd för personer med celiaki.

Nu lämnar jag med lätta steg. Jag fortsätter att engagera mig i celiakifrågor och att föreläsa i egen regi. Parallellt med detta tar jag mig an mitt nya uppdrag som celiakispecialist på Fria bröd, vilket känns mycket spännande och roligt. Genom alla dessa aktiviteter hoppas jag kunna stötta Celiakiförbundet och alla personer med celiaki på bästa sätt.

Free From Functional Food Expo
16-17 maj 2018, Kistamässan Stockholm

Planerar du att gå på Free From Functional Food Exposition på Kistamässan den 16-17 maj? Passa då gärna på att komma och lyssna på mig kl. 14 på torsdagen! Jag berättar om hur det stora intresset för glutenfritt har påverkat personer med celiaki i Sverige och om det finns några aspekter som är specifika för just Sverige.

Här finns mer information om mässan. Och här följer några bilder med information: