Glutenkänslighet eller vetekänslighet utan att ha celiaki (NCGS eller NCWS)

Det kan vara fruktanerna i vete i stället för gluten, som orsakar besvären hos många av de personer som tror sig vara känsliga för gluten utan att ha celiaki. Dessa personer kan i själva verket ha IBS.

En studie om icke-celiakirelaterad gluten/vete-känslighet (non-coeliac gluten/wheat sensitivity, NCGS/NCWS) gjord vid Oslos Universitetssjukhus publiceras nu i tidskriften Gastroenterology. Jag berättade tidigare om studien här, då Christine Henriksen redogjorde för resultaten under ett seminarium i Lund.

I studien deltog 59 personer, som inte hade celiaki. De trodde alla att de var känsliga för gluten. Under en veckas tid fick de äta en müslibar med antingen gluten, fruktaner (se nedan) eller placebo. Därefter fick de minst en veckas “vila” för att eventuella symtom skulle försvinna, innan de fick en ny müslibar under en veckas tid och så vidare. Alla deltagare fick äta alla tre sorters müslibarer, utan att de kände till när de fick vilken sort. De fick uppskatta och ranka sina symtom enligt en speciell skala (gastrointestinal symptom rating scale, irritable bowel syndrome version).

Det visade sig att personerna fick mest symtom när de åt fruktaner, och att det inte var någon signifikant skillnad mellan symtomen vid intag av gluten respektive placebo.

Forskarna misstänker nu att många av dem som tror sig vara glutenkänsliga utan att ha celiaki egentligen kan ha IBS (Irritable Bowel Syndrome, Irritabel tarm). Nu vill forskarna gå vidare och undersöka detta mer för att klargöra vad som orsakar besvären. Fortfarande kan det finnas personer som verkligen reagerar på just gluten. Detta är intressant att ta reda på, och för dem som har besvären är det viktigt att veta vad de reagerar på, så att de inte undviker kost i onödan.

Här är en länk till en artikel med intervjuer med några av författarna.

Fruktaner finns i bland annat vete och tillhör klassen Fodmap (Fermentable Oligo-, Di- och Mono-saccharides And Polyols). Fruktaner är alltså en slags kolhydrater, som vi kan ha svårt för att bryta ner i tunntarmen. När fruktanerna kommer onedbrutna till tjocktarmen kan bakterier där bryta ner dem och bland annat orsaka gaser och ibland även en ökad mängd vätska i tarmen. Vid IBS är det vanligt att reagera på olika typer av Fodmap.

De som utesluter gluten ur sin kost tar även ofta bort en del fruktaner, framförallt om de äter en helt vetefri kost. Därför kan det vara svårt att veta exakt vad som orsakar problemen och varför en del personer mår bättre på glutenfri kost.

I sammanhanget är det viktigt att poängtera att man bör testa sig för celiaki, innan man övergår till glutenfri kost.

Margareta Elding-Pontén, 18 november 2017

Följ mig gärna på Facebook.


Kan probiotika förebygga celiaki?

Två spännande studier planeras vid Lunds universitet – en om att förebygga celiaki och en om att förebygga diabetes typ-1. Man vill screena nyfödda barn i Skåne för att identifiera de barn som har en genetisk risk för att utveckla celiaki och diabetes typ-1. Vidare vill man erbjuda dem att vara med i någon av två studier, som planeras att starta under våren 2018.
Läs mer om de planerade studierna här.

Här jag har skrivit om en relaterad studie om probiotika mot celiaki.

Celiaki och diabetes typ-1 är besläktade med varandra. Båda är autoimmuna sjukdomar, vilket innebär att kroppens immunförsvar reagerar genom att bryta ner kroppens egen vävnad. Vid celiaki bryts cellerna i tunntarmens slemhinna ner, och vid diabetes typ-1 bryts de insulinproducerande cellerna ner. De båda sjukdomarna har också gemensamma riskgener, där patienterna har någon av gentyperna HLA-DQ2 och HLA-DQ8. I Sverige bär många fler människor på dessa gentyper än vad det finns människor som har sjukdomarna. Att ha någon av gentyperna räcker alltså inte för att celiaki eller diabetes typ-1 ska bryta ut. Man tror därför att det krävs någonting mer – minst en okänd faktor, som triggar igång immunförsvaret att agera på ett felaktigt sätt. Om man hittar denna faktor (eller dessa faktorer) skulle man kunna förebygga sjukdomarna, och mycket forskning pågår idag för att undersöka detta. Jag har skrivit flera inlägg om det och länkar till några av dem här:
Kan virus trigga igång celiaki?
Avhandling om riskfaktorer för celiaki
Om spädbarnskost och risk för att utveckla celiaki
Tarmfloran och celiaki

Margareta Elding-Pontén, 12 november 2017

Följ mig gärna på Facebook!

Probiotika mot celiaki?

Trots att närmre hälften av Sveriges befolkning har de genetiska förutsättningarna för att utveckla celiaki, tror man att bara 1-3 % av befolkningen i Sverige verkligen har celiaki. En kombination av en viss typ av gener och gluten i maten räcker alltså inte för att trigga igång sjukdomen celiaki. Någonting mer krävs – en triggande faktor. Denna triggande faktor kanske är en enda, eller olika faktorer hos olika personer eller en kombination av flera faktorer, som tillsammans skapar förutsättningarna för att utveckla celiaki. Forskare över hela världen letar efter denna triggande faktor. Om man hittar den skulle man kunna förebygga att fler personer får celiaki.

Läs gärna intervjun här i LUM 2017 Nr 5 med dietist Carin Andrén Aronsson och barnläkare Daniel Agardh. De berättar bland annat att faktorn skulle kunna vara en virusinfektion, någonting i tarmfloran, någonting i immunförsvaret eller någonting mer än gluten i kosten. Svaret kanske ges av ett projektet i Etiopien, där de är delaktiga. Den etiopiska befolkningen har samma genetiska förutsättning för celiaki som i Sverige, men vad man vet finns där mycket få personer med celiaki. Beror detta på att de äter en annan kost än vad vi gör i Sverige? Beror det på tarmfloran?

Carin Andrén Aronsson och Daniel Agardh berättar också om resultaten från en studie, som de har gjort med probiotika till barn. De har ännu inte publicerat resultaten men presenterade dem vid ICDS (the International Coeliac Disease Symposium) 2017 i september. Probiotika är nyttiga bakterier, som kan ge hälsoeffekter då de intas. Probiotika säljs bland annat som mjölksyrabakterier på apoteken och kan hjälpa till att ge en god sammansättning på tarmfloran. I studien fick 78 barn, 3-7 år och med risk för att utveckla celiaki, äta antingen probiotika eller placebo under ett halvårs tid. Resultaten visar att barnen som fick probiotika hade lägre värden på en celiaki-relaterad biomarkör än vad barnen som fick placebo hade. Nu vill forskarna gå vidare och ta reda på hur probiotikan kan påverka immunförsvaret.

Läs mer om studien med probiotika här. Det är pressmeddelandet den 11 september från Probi, som tillhandahöll probiotikan.

Margareta Elding-Pontén, 29 oktober 2017

Följ mig gärna på Facebook.

En god och glad tarmbakterie!

 

 

 

 

#celiaki #gluten #glutenintolerans #tarmflora #probiotika #glutenfritt #glutenfrikost #kost

Specialkostmässan Det goda livet i Malmö

Stort tack, Celiakiföreningen i Skåne län, för att ni ordnade den trevliga matmässan Det goda livet i lördags!

Att som utställare få prata med så många trevliga och inspirerande människor en hel dag var fantastiskt. All positiv återkoppling fick mig sedan att sväva på små moln hela helgen.

Jag är också tacksam över att jag fick förmånen att föreläsa om glutenfri bakning för många intresserade personer. Förhoppningsvis gav föreläsningen inspiration och matnyttiga tips så att ännu fler vågar sig på glutenfri bakning och vågar testa nya sätt att baka på. Att baka glutenfritt är ju enkelt och resultatet blir ju så gott!

Till sist är jag också glad över att hela salen fylldes av intresserade åhörare, när Daniel Agardh gjorde en bra föreläsning om celiaki. De många frågorna efteråt visar hur viktigt det är att sprida korrekt information om celiaki. De visar också att det idag finns många funderingar och frågetecken, som till viss del beror på trenden att äta glutenfritt i samhället.

En bild från min föreläsning på Det goda livet 30 sept 2017.
Foto: Hans Björck ur boken “Glutenfritt – gott och enkelt”

Två föreläsningar hölls under mässan. Jag är väldigt glad över att Daniel Agardh kom och föreläste om celiaki och svarade på publikens alla frågor.

Föreläsning om Vardagen med celiaki

Stort tack, Lundabygdens Celiakiförening, för en mycket trevlig kväll hos er, då jag fick förmånen att föreläsa för så många intresserade, observanta och aktiva medlemmar! Det var fantastiskt roligt!

Att sedan få återkopplingen att föreläsningen var innehållsrik och engagerande och att medlemmar återkom dagen efter med positiva kommentarer om att föreläsningen var mycket givande, värmde förstås mitt föreläsarhjärta mycket.

Om fler vill ta del av föreläsningen, kommer jag gärna. Kontakta mig i så fall via e-post eller telefon. Mina kontaktdetaljer finns här. Läs mer om innehållet i föreläsningen i bildtexten nedan.

Jag kan också komma och prata om annat relaterat till celiaki och glutenfritt. Förslag på teman finns här.

VARDAGEN MED CELIAKI: GLUTENFRI KOST, VALMÖJLIGHETER OCH PRAKTISKA TIPS
Föreläsningen tar upp de valmöjligheter, fällor och dilemman, som en person med celiaki ställs inför idag samt vad man ska tänka på när man går över till glutenfri kost. Bland annat berättar Margareta om att äta glutenfritt på olika sätt och om samspelet mellan vad vi äter och tarmfloran. Hon förklarar märkningsregler för glutenfria varor och hur ingrediensförteckningar är uppbyggda. Ytterligare förklarar hon vad som menas med naturligt glutenfritt, ren havre och spår av gluten.

 

Små grova havrebröd eller Grova havrebaguetter

Detta recept är hädanefter ett av mina absoluta favoritrecept. Testa det gärna! Bröden är hur enkla som helst att göra och blir fantastiskt goda, mellangrova bröd med perfekt struktur. Se filmen nedan. Degen kan bakas ut antingen som baguetter eller som små runda bröd. Förlagan till receptet är ett annat av mina favoritrecept – det vill säga receptet på Morotsbaguetter i min bok Glutenfritt – gott och enkelt. Men nu har jag havre i stället för morötter i degen och byter ut ungefär hälften av basmjölet mot havremjöl. Jag brukar använda lite mjölk i degspadet för att få tätare struktur, mustigare smak och mer färg på brödet. Men det går fint att utesluta mjölken och bara använda vatten i degspadet. Havremjölet räcker för att ge bröden den mustiga smaken och den tätare strukturen. Utan mjölk i degspadet får bröden större porer och inte så mycket färg i ugnen. De här brödet kommer jag att baka många gånger…

Ingredienser till 4 små, runda bröd eller till 6 baguetter
25 g jäst
2 dl mjölk + 8 dl vatten (eller bara vatten)
3 msk (30 g) fiberhusk
3 msk frön (till exempel något eller en blandning av hela psylliumfrön, krossade eller hela linfrön och krossade eller hela chiafrön)
3
dl (100 g) rena havregryn
(1 dl pumpakärnor och 1 dl solroskärnor eller 2 dl av något av dem)

2 tsk malda pomeransskal
250 g (cirka 5 ½ dl) rent havremjöl

cirka 390–450 g (cirka 6 ½–7 ½ dl) glutenfritt basmjöl (Finax röda mjölmix)
1 msk salt

Vatten eller ½ uppvispat ägg till pensling

Gör så här
Smula jästen i degbunken.
Värm mjölk och vatten (eller bara vatten) till 37 ºC.
Häll det ljumma degspadet över jästen och rör tills jästen har löst sig.
Vispa ner fiberhusk och frön och blanda ner havregryn. Rör eventuellt också ner solroskärnor och/eller pumpakärnor.
Låt blandningen stå och svälla i 10 minuter.

Tillsätt pomeransskal och det mesta av mjölet och bearbeta en god stund.
Tillsätt salt och sedan resterande mjöl skedvis, tills degen dallrar och stannar men inte faller ihop när man slutar att bearbeta den. Degen ska vara lite klibbig.
Följ antingen beskrivningen på Små bröd eller Baguetter nedan.

Små bröd
Klicka ut degen i 4 små, runda jäsformar eller i 4 små, runda, smorda och mjölade bunkar eller skålar. De bör rymma nästan 1 liter.
Låt jäsa under bakduk till dubbel storlek i cirka 2 timmar, tills bröden direkt fjädrar tillbaka vid lätt beröring.
Lirka försiktigt ut de färdigjästa bröden och lägg dem upp-och-ner på en bakplåt, så att den runda undersidan kommer uppåt. Alla fyra bröden får plats på en bakplåt.

Baguetter
Låt jäsa under bakduk till dubbel storlek i cirka 1 timme.
Stjälp upp degen på mjölat bakbord.
Knåda inte utan skär bara degen i sex långa bitar och fös med lätt mjölade händer ihop bitarna till baguettform. Lägg baguetterna på bredden på två bakplåtar (tre baguetter per bakplåt) eller ännu hellre på sex baguetteplåtar.
Låt jäsa under bakduk i cirka 1 timme tills baguetterna direkt fjädrar tillbaka vid lätt beröring.

Små bröd eller Baguetter
Pensla med vatten och strö lite mjöl över bröden, eller pensla med uppvispat ägg. Ägget ger bröden fin yta och fin färg i ugnen. Vattnet och mjölet ger en hel annan ytstruktur. Se jämförande bilder nedan.
Grädda i 225 ºC med varmluft i cirka 20 minuter.
Låt svalna på galler.

Lycka till!
Margareta Elding-Pontén

Välkommen att följa min sida om celiaki och glutenfritt på Facebook!

Små runda bröd. Till vänster penslat med ägg. Till höger penslat med vatten och med mjöl strött över.

Färdigjäst litet bröd i skål.

Färdigjäst litet bröd i jäsform.

Litet bröd från skål lagt upp-och-ner på bakplåt.

Litet bröd från järform lagt upp-och-ner på bakplåt.

Utbakat som baguetter (och som ett litet bröd).

Föreläsning om Vardagen med celiaki:
Glutenfri kost, valmöjligheter och praktiska tips

Tisdagen den 19 september föreläser jag i Lund hos Lundabygdens Celiakiförening på temat Vardagen med celiaki: Glutenfri kost, valmöjligheter och praktiska tips. Föreläsningen är öppen för alla medlemmar i någon av Svenska Celiakiförbundets lokalföreningar i Skåne. Dock finns det ett begränsat antal platser, och föranmälan krävs senast den 8 september. Läs mer på Lundabygdens Celiakiförenings hemsida.

Så här står det i inbjudan:

Margareta Elding-Pontén, doktor i kemi, specialist på vetenskapsinformation och författare till boken Glutenfritt – gott och enkelt, ger en föreläsning om celiaki och den glutenfria kosten. Själv fick hon diagnosen celiaki i vuxen ålder och har ätit glutenfritt sedan år 2004.

Baserat på nyheter från forskare, råd från dietister och Margaretas egna erfarenheter tar föreläsningen upp de valmöjligheter, fällor och dilemman som en person med celiaki ställs inför idag samt vad man ska tänka på när man går över till glutenfri kost. Bland annat berättar Margareta om att äta glutenfritt på olika sätt och om samspelet mellan vad vi äter och tarmfloran. Hon tar upp märkning av glutenfria varor och hur man läser ingrediensförteckningar och förklarar vad som menas med naturligt glutenfritt, ren havre och spår av gluten. Utöver detta delar Margareta med sig av några enkla tips för att omvandla vanliga recept till glutenfria.

Varmt välkommen att anmäla dig enligt instruktionerna i länken här!
Margareta Elding-Pontén

Havrekakor med kokos och bitar av mörk choklad

Min favoritkaka med havregryn och kokos är här i en ny tappning med bitar av mörk choklad i. De är oemotståndligt goda och så enkla att göra!

Ingredienser till 30 kakor
1 ½ dl (135 g) socker
1 ½ dl (60 g) kokosflingor
4 ½ dl (160 g) rena havregryn (glutenfria)
135 g smör
100 g mörk choklad

Gör så här
Blanda socker, kokos och havregryn i en bunke.
Smält smöret och rör ner det bland de torra ingredienserna till en smulig massa.
Hacka chokladen till små bitar och rör ner dem i blandningen.
Ställ 30 muffinsformar på en bakplåt och fördela blandningen i dem.
Tryck till ovansidan av kakorna lite lätt.
Grädda i 200 ºC utan varmluft i 6-7 minuter, tills kakorna har fått fin färg.
Låt dem svalna, så att chokladen stelnar.

Lycka till!
Margareta Elding-Pontén

Välkommen att följa min sida om celiaki och glutenfritt på Facebook!

Havrekakor med kokos och bitar av mörk choklad. Foto: Margareta Elding-Pontén

Havrekakor med kokos och bitar av mörk choklad. Foto: Margareta Elding-Pontén

Socker i degen?

“VARFÖR JÄSER INTE MIN GLUTENFRIA DEG?” Det frågar många. Jag är kemist och svarar ganska ingående på detta i min recept- och kunskapsbok Glutenfritt – gott och enkelt. Här ger jag är en kort sammanfattning:

I vetemjöl finns enzymet amylas, som bryter ner stärkelse till mindre beståndsdelar. Jästen kan inte verka direkt på stärkelsen utan behöver de kortare sockermolekylerna för att kunna jäsa degen. Amylas i vetemjöl är därför en förutsättning för att degen ska kunna jäsa fint – utan tillsatt socker.

Glutenfritt mjöl innehåller ibland inget eller bara lite amylas. För att en sådan deg ska kunna jäsa måste man då själv tillsätta socker i form av strösocker, honung, sirap etc.

I många färdiga mjölmixer finns det ofta redan en liten, väl avvägd mängd socker av något slag. Det kan man se i ingrediensförteckningen. Anledningen till att socker är tillsatt är att producenterna inte vill att folk ska misslyckas med sina brödbak.

I vissa mjölmixer ingår också bakpulver. Bakpulvret hjälper inte degen att jäsa, men bildar gaser i värmen i ugnen, så att bröden höjer sig i ugnen. Bröd med bakpulver kan dock få en bismak, tycker jag.

I en deg under jäsning händer mycket. Jästen och degen tål inte att hanteras hur som helst. Handskas försiktigt med både jästen och degen. Förutom tillsatt socker (som är jästnäring) finns det många fler tips för att få en deg att jäsa bra.

Läs mer om allt detta i min recept- och kunskapsbok Glutenfritt – gott och enkelt. Jag brukar också ta upp detta i vissa av mina föreläsningar.

Margareta Elding-Pontén, 12 augusti 2017
Välkommen att följa min Facebooksida om celiaki och glutenfritt!

Färdigjäst deg. Foto: Hans Björck ur boken “Glutenfritt – gott och enkelt” av Margareta Elding-Pontén.

Havrebaguetter – Glutenfria

Detta är en variant på de morotsbaguetter, som finns i min bok Glutenfritt – gott och enkelt. Här har jag havre i stället för morötter i brödet. Jag brukar använda lite mjölk i degspadet för att få tätare struktur, mustigare smak och mer färg på brödet. Men det går fint att utesluta mjölken och bara använda vatten i degspadet. Brödet får då större porer och inte så mycket färg i ugnen.

Ingredienser till 6 baguetter
25 g jäst
3 dl mjölk + 7 dl vatten (eller bara vatten)
3 msk (30 g) fiberhusk
3 msk krossat (eller helt) linfrö
3
dl (100 g) rena havregryn

2 tsk malda pomeransskal
cirka 790 g (cirka 13 dl) glutenfritt basmjöl (Finax röda mjölmix)
2 ½ tsk salt

½ uppvispat ägg till pensling

Gör så här
Smula jästen i degbunken.
Värm mjölk och vatten (eller bara vatten) till 37 ºC.
Häll det ljumma degspadet över jästen och rör tills jästen har löst sig.
Vispa ner fiberhusk och linfrö och blanda ner havregryn.
Låt blandningen stå i 10 minuter så att fiberhusken hinner svälla.

Tillsätt pomeransskal och det mesta av mjölet och bearbeta en god stund.
Tillsätt salt och sedan resterande mjöl skedvis, tills degen dallrar och stannar men inte faller ihop när man slutar att bearbeta den. Degen ska vara lite klibbig.
Låt jäsa under bakduk till dubbel storlek i 1-2 timmar.

Stjälp upp degen på mjölat bakbord.
Knåda inte utan skär bara degen i sex långa bitar och fös med lätt mjölade händer ihop bitarna till baguettform. Lägg baguetterna på bredden på två bakplåtar (tre baguetter per bakplåt) eller ännu hellre på sex baguetteplåtar.
Låt jäsa under bakduk i cirka 1 timme tills baguetterna direkt fjädrar tillbaka vid lätt beröring.

Pensla med uppvispat ägg för att ge baguetterna fin yta och fin färg i ugnen.
Grädda i 225 ºC med varmluft i cirka 12 minuter.
Låt svalna på galler med eller utan bakduk, beroende på om man vill ha skorpa på baguetterna eller inte.

Lycka till!
Margareta Elding-Pontén

Välkommen att följa min sida om celiaki och glutenfritt på Facebook!