Internationella celiakidagen, 16 maj

Idag, den 16 maj, är det den internationella celiakidagen. Det är bra att celiaki uppmärksammas över hela världen, för det är en sjukdom som kan ge allvarliga komplikationer om den inte upptäcks och behandlas i tid. Samtidigt är den inte alltid lätt att hitta. Här vill jag uppmärksamma celiakidagen, 16 maj, genom att dela sexton punkter med fakta om celiaki och den glutenfria kosten. Förhoppningsvis bringar det lite klarhet och svarar på några vanliga frågor.

  1. Celiaki är en autoimmun sjukdom. Till skillnad från en klassisk allergi, där immunförsvaret attackerar främmande ämnen, innebär en autoimmun sjukdom att immunförsvaret attackerar kroppens egna, friska celler. Det finns många olika autoimmuna sjukdomar, och många av dem hänger samman – kanske på grund av att immunförsvaret är överaktivt eller har lättare för att reagera på fel sätt.
  2. Vid celiaki är det cellerna i kroppens slemhinna i tunntarmen, som attackeras och bryts ner. Anledningen är en felaktigt inlärd reaktion vid intag av gluten. Immunsystemet reagerar genom att producera antikroppar, och dessa antikroppar bryter ner cellerna i slemhinnan. Detta sker inte hos alla personer utan bara hos dem som har utvecklat celiaki.
  3. I tunntarmens slemhinna tar kroppen upp näringen ur maten. Slemhinnans yta är mycket stor genom att tunntarmen är veckad och har små fingerliknande utskott, som kallas för villi och mikrovilli. Vid celiaki blir tunntarmen inflammerad vid kontakt med gluten, cellerna skadas, de fingerliknande utskotten krymper och tunntarmens ytan blir avsevärt mycket mindre. Till slut får personen med celiaki mycket svårt att tillgodogöra sig näringen ur maten.
  4. Celiaki botas idag enbart genom glutenfri kost. Då återhämtar sig tarmslemhinnan och blodvärdena normaliseras. Det är fantastiskt att en så allvarlig autoimmun sjukdom kan behandlas utan läkemedel! Den glutenfria kosten är medicinen.
  5. Celiaki är en kronisk sjukdom, vilket betyder att den inte kan botas – i alla fall inte idag. Har immunförsvaret en gång lärt sig att reagera fel vid kontakt med gluten, kommer det alltid att reagera på det sättet. Den glutenfria kostbehandlingen måste därför hållas livet ut och vara mycket strikt. Här har jag skrivit lite mer om celiaki.
  6. Symtomen vid celiaki varierar. En del personer får symtom, som lätt kan kopplas till problem med magen – diarré, magknip, gaser, förstoppning, viktökning eller viktminskning. Andra får symtom, som inte kopplas till magen utan i stället är sekundära problem som beror på att kroppen inte har tagit upp näring ur maten. Dessa symtom kan vara dålig tillväxt (barn), sen pubertet, trötthet, depression, benskörhet, ont i leder och svårt att få barn. En tredje grupp upplever sig inte ha några problem alls. Dessa personer är naturligtvis därför svåra att hitta. Men i de fall de hittas brukar de efter ett tag på glutenfri kost säga att de mår mycket bättre än förut. Det kan vara svårt att veta vad som menas med att “må bra”.
  7. Man kan inte själv ta reda på om man har celiaki. Det är alldeles för komplext, och många sjukdomar kan ha liknande symtom (och ibland även överlappa), som IBS, andra tarmsjukdomar och veteproteinallergi. Diagnosen celiaki ska därför ställas inom vården och görs genom att mäta biomarkörer för antikroppar i blodet och i de allra flesta fall även genom att analysera små bitar från tunntarmens slemhinna. Läs gärna vår fortfarande aktuella debattartikel i Svenska dagbladet.
  8. Många äter idag glutenfri kost av olika anledningar. Det finns mycket att skriva om detta, men i korta ord beror mycket av de förbättringar som en del personer känner vid glutenfri kost på annat än just gluten. Här har jag skrivit lite om detta.
  9. Det är viktigt att testa sig för celiaki, innan man går över till glutenfri kost! Den glutenfria kostbehandlingen måste vara strikt och hållas livet ut, vilket jag tror är omöjligt utan att ha en diagnos. Dessutom kan det vara omöjligt för en läkare att ställa diagnosen celiaki om patienten redan äter glutenfritt, eftersom tarmslemhinnan kan ha läkt och blodvärdena normaliserats. Det enda sättet att få reda på om man har celiaki är i så fall att börja äta gluten igen, vilket en del personer har svårt att göra om de mår mycket dåligt av glutenhaltig kost. Speciellt svårt blir det naturligtvis för dem som har celiaki och som ju måste ha en glutenfri kost och säkert upplever en stor förbättring av den kosten. Om de själva har hittat en kost som passar dem men inte vet ifall de har celiaki, har de ingen aning om ifall de måste äta så strikt glutenfritt som en person med celiaki måste göra hela livet ut. Orsaken till besvären kan också vara en annan sjukdom, som kan vara viktig att hitta. Rätt diagnos ger rätt behandling.
  10. Man uppskattar att 1–3 % av befolkningen i Sverige har celiaki. Det kan vara olika andel i olika åldersgrupper. Tyvärr går många fortfarande utan diagnos. Man uppskattar att 0,5–knappt 1 % av befolkningen i Sverige har fått diagnosen celiaki.
  11. Sjukdomen har ett stort ärftligt inslag och det finns riskgener för sjukdomen. Riskgenerna är vanliga i Sverige. Cirka 30–50 % av befolkningen har dem. Resterande 50–70 % kan i praktiken inte utveckla celiaki. Dessa personer kan utesluta celiaki genom ett gentest.
  12. Använd ordet celiaki i stället för glutenintolerans, eftersom glutenintolerans lätt förväxlas med det kontroversiella tillståndet glutenkänslighet utan att ha celiaki. Läs mer om det här.
  13. Vad är menas med en strikt glutenfri kost? Det ges tyvärr olika råd i olika forum, och en del forum ställer upp egna strikta regler. Även dietisterna och läkarna ger ibland olika råd. Varje individ är unik och kosten kan därför behöva individanpassas. Det speciella är ju att medicinen vid celiaki enbart är den glutenfria kosten. Läs gärna vår debattartikel om att vi vill ha nationella kostråd vid celiaki. Strikt glutenfri kost kan tolkas som upp till 100 ppm gluten, vilket är det som är godkänt för personer med celiaki idag. Läs mer om det här. Det kan också tolkas som upp till 20 ppm gluten, eftersom ordet i märkningen glutenfritt betyder högst 20 ppm gluten. Det kan också tolkas som inget gluten, eftersom ordet glutenfritt egentligen betyder helt fritt från gluten. Det sistnämnda är i praktiken inte möjligt att praktisera på grund av de små halterna och kontaminering av olika livsmedel. De olika definitionerna komplicerar diskussionerna i olika forum.
  14. Skilj på halt och mängd. Halten gluten mäts i ppm = miljondelar = mg/kg. Mängden gluten mäts till exempel i mg. Man brukar säga att en person med celiaki endast tål upp till 30 mg gluten per dygn. Den mängden ryms i cirka 1/2 kryddmått vetemjöl. Det är alltså mycket viktigt att vara noggrann och tänka på kontamineringsrisker. Samma mängd ryms i 1,5 kg produkt, om den håller precis gränsvärdet 20 ppm gluten. Det viktiga vid celiaki är att mängden gluten inte blir för hög – inte att varje enskild ingrediens har en viss halt av gluten. Däremot är gränsvärdena (glutenfritt, max 20 ppm, och mycket låg glutenhalt, max 100 ppm) satta så att det ska bli svårt att komma upp i en för hög mängd av gluten.
  15. En relaterad sjukdom är Dermatitis Herpetiformis (DH), som orsakar besvärande, kliande hudutslag. Medan celiaki är vanligare hos kvinnor, är DH vanligare hos män. De flesta forskare beskriver DH som en variant av celiaki. Även om DH visar sig som hudutslag beror sjukdomen på en reaktion hos immunsystemet vid intag av gluten. DH behandlas därför genom glutenfri kost. Hudvårdsprodukter, som schampo och hudkrämer, ger inte upphov till hudbesvären vid DH – inte ens om de skulle innehålla gluten. Gluten måste ätas för att immunsystemet i tarmen ska reagera och orsaka hudbesvären.
  16. Om du får diagnosen celiaki, ta det som en positiv utmaning! Det är värdefullt att få diagnosen, så att man får reda på hur man behandlar sin sjukdom. Och det är fantastiskt med en sjukdom som kan behandlas helt utan läkemedel!

Margareta Elding-Pontén, 16 maj 2018

Följ mig gärna på Facebook och Instagram

Bild: Virginia Kust

Hand i hand med olika celiaki-uppdrag

Efter två år i Svenska Celiakiförbundets förbundsstyrelse väljer jag att stiga åt sidan. Mina uppdrag blir fler, de riskerar alltmer att krocka med varandra och tiden räcker inte till dem alla. Ändå är det svårt att släppa taget, och efter de intensiva dagarna på förbundsstämman i Stockholm den 5-6 maj känns det med ens väldigt tomt.

Samtidigt är jag oändligt mycket rikare nu än vad jag var förut. Bakom mig ligger två lärorika och spännande år i förbundsstyrelsen. Jag har lärt mig massor, träffat spännande personer och framför allt fått många nya, härliga vänner. Allt detta bär jag med mig på livets fortsatta stig. Och jag är tacksam. Jag är också stolt över vad jag har bidragit med under de två åren. Framför allt är jag stolt över att jag initierade frågan om nationella kostråd för personer med celiaki.

Nu lämnar jag med lätta steg. Jag fortsätter att engagera mig i celiakifrågor och att föreläsa i egen regi. Parallellt med detta tar jag mig an mitt nya uppdrag som celiakispecialist på Fria bröd, vilket känns mycket spännande och roligt. Genom alla dessa aktiviteter hoppas jag kunna stötta Celiakiförbundet och alla personer med celiaki på bästa sätt.

Free From Functional Food Expo
16-17 maj 2018, Kistamässan Stockholm

Planerar du att gå på Free From Functional Food Exposition på Kistamässan den 16-17 maj? Passa då gärna på att komma och lyssna på mig kl. 14 på torsdagen! Jag berättar om hur det stora intresset för glutenfritt har påverkat personer med celiaki i Sverige och om det finns några aspekter som är specifika för just Sverige.

Här finns mer information om mässan. Och här följer några bilder med information:

Mycket låg glutenhalt – högst 100 ppm gluten

När jag läser i olika forum blir jag alltmer säker på att vi är helt rätt ute när vi kräver nationella kostråd vid celiaki. Att reglerna för glutenfri kost är olika i olika forum och att debatterna ibland blir hätska är inte bra. Att patienterna får mycket olika råd av olika dietister och läkare är inte heller bra. Inrättandet av enhetliga nationella kostråd är akut. Läs gärna vår debattartikel här:

När jag själv för snart femton år sedan fick diagnosen celiaki, låg gränsvärdet för glutenfritt på 200 ppm gluten (inte 100 ppm gluten, som många tycks tro idag). Gränsen 200 ppm har använts under väldigt lång tid i många länder, däribland Sverige och Finland. Då fanns det ytterligare en gräns, 20 ppm gluten, för märkningen naturligt glutenfritt.

I samband med att man ville få till en enhetlig märkning inom hela EU (mycket bra!) enades man om att ta bort märkningen naturligt glutenfritt (högst 20 ppm gluten) och att sänka gränsvärdet för glutenfria varor till två olika nivåer: 20 ppm gluten för glutenfritt och 100 ppm gluten för mycket låg glutenhalt. Detta trädde i full kraft 1 januari 2012. Båda märkningarna är godkända för personer med celiaki, och tanken med gränsvärdet 100 ppm var att det skulle bli enklare för producenterna att tillhandahålla glutenfria produkter till personer med celiaki. Tanken var mycket god, eftersom även personer med celiaki behöver ett stort utbud av produkter att välja bland.

Lyckligtvis ansträngde sig producenterna och metoderna gjorde det också enklare för producenterna att tillverka produkter som låg inom gränsen för glutenfritt, högst 20 ppm gluten. Därför kom märkningen mycket låg glutenhalt, högst 100 ppm gluten, lite i skymundan och existerar i princip inte idag. Självfallet vill producenterna använda det hårdare gränsvärdet, om det är möjligt, och vi med celiaki ska vara tacksamma för att de har lyckats tillhandahålla produkter som klarar högst 20 ppm gluten. Ju mindre gluten vi får i oss, desto bättre. Konsumentmakten är stark.

Gränsen 100 ppm gluten för mycket låg glutenhalt skapar tyvärr mest förvirring. Dels är ordvalet mycket låg glutenhalt inte speciellt tydligt beskrivande. Dels används märkningen mycket låg glutenhalt i princip aldrig. Men om produkter med märkningen mycket låg glutenhalt hade existerat, hade de varit godkända för personer med celiaki (enligt EU-förordning 828/2014 och Codex Alimentarius 118-1979).

Tills för alldeles nyligen var det möjligt att få licens för att använda symbolen med det överkorsade axet på produkter med märkningen mycket låg glutenhalt, 100 ppm gluten. Men eftersom 100 ppm-märkningen i princip inte existerar och därför mest skapar förvirring, togs den möjligheten bort hösten 2015. Återigen ska vi vara glada för att producenterna lyckas klara gränsen 20 ppm gluten så bra att gränsen 100 ppm gluten i praktiken inte behöver användas. Men det betyder inte att produkter med under 100 ppm gluten är förbjudna för personer med celiaki…

Inför min föreläsning om celiaki och den glutenfria kosten i Uppsala i förra veckan, fick jag följande konfirmerade besked från Livsmedelsverket:

”Produkter märkta ”Mycket låg glutenhalt” ska vara säkra för personer med celiaki. Vi känner dock inte till att några produkter har den märkningen.”

Livsmedelsverkets sida står det också att

”Alla livsmedel som är märkta “glutenfri” och “mycket låg glutenhalt” måste vara lämpliga för personer med glutenintolerans. Förordning (EU) nr 828/2014 ger dock möjlighet att frivilligt, efter uppgifterna “glutenfri” och “mycket låg glutenhalt” även ange “lämplig för personer med glutenintolerans”, “lämplig för personer med celiaki”. Om glutenhalten i en eller flera gluteninnehållande ingredienser reducerats eller gluteninnehållande ingredienser ersatts med andra ingredienser som är naturligt glutenfria får uppgifterna “glutenfri” och “mycket låg glutenhalt” åtföljas av uppgifterna “särskilt framställt för personer med glutenintolerans” eller “särskilt framställt för personer med celiaki”. Se förordning (EU) nr 828/2014.”

Ytterligare finns här en länk till kostråd vid celiaki. De publicerades på Dietisternas riksförbunds hemsida i november 2017.

Enhetliga, nationella kostråd vid celiaki behövs verkligen. Kosten är medicinen för en person med celiaki. Det är viktigt att den blir rätt utan att innebära onödiga begränsningar.

Idag sätter olika forum på nätet sina regler för kosten vid celiaki. Livsmedelsverket, Celiakiförbundet, dietisterna och läkarna ger också råd. Det finns också lagstiftning inom området, som EU-förordningar. När de olika råden och regelverken inte överensstämmer, är det väldigt olyckligt. Hätska diskussioner blossar ideligen upp.

Man måste komma ihåg att alla personer är unika och därmed kan behöva något olika kostråd. Här har dietisterna den evidensbaserade kunskapen för sina respektive patienter, vilket är mycket värdefullt för att kunna ge personligt anpassade kostråd. Jag är övertygad om att med enhetliga, nationella kostråd som en bas skulle dietisternas arbete underlättas oerhört mycket. Då skulle de i lugn och ro kunna arbeta vidare med varje unik patient.

Margareta Elding-Pontén, 2 maj 2018

Länk till Facebook

Länk till Instagram

1 januari 2012 sänktes gränsvärdet för glutenfritt inom EU från 200 ppm. Två nya gränsvärden skapades: 20 ppm för “glutenfritt” och 100 ppm för “mycket låg glutenhalt”. Båda är godkända för personer med celiaki – men i praktiken existerar inte märkningen “mycket låg glutenhalt”. Det finns dock produkter som håller under 100 ppm gluten. Märkningen “naturligt glutenfri” får inte lov att användas efter 1 januari 2012.
Bild: Margareta Elding-Pontén

Föreläsning i Uppsala

Tack, Celiakiföreningen i Uppsala län, som gjorde min föreläsning i Uppsala den 24 april möjlig!

Jag föreläste om Vardagen med celiaki – glutenfri kost, valmöjligheter och praktiska tips. Föreläsningen handlade om hur det är att leva med celiaki idag, och jag gick bland annat igenom

  • Aktuella märkningsregler för glutenfria varor.
  • Hur ingrediensförteckningar är uppbyggda.
  • Valmöjligheter, fällor och dilemman, som en person med celiaki ställs inför idag.
  • Vad man ska tänka på när man går över till glutenfri kost.
  • Vad som menas med naturligt glutenfritt, ren havre och spår av gluten.
  • Om att äta glutenfritt på olika sätt.
  • Vanliga frågor om ingredienser.

Arrangemanget var trevligt och åhörarna intresserade. De ställde många spännande frågor och efteråt fick jag en stor spontan tack-kram från en av åhörarna, vilket gjorde mig mycket lycklig!

Några kommentarer efter föreläsningen:

“Tack för en informativ och saklig föreläsning.”

“Det här var bara så bra!”

“Jag är såå glad att jag kom och lyssnade! Tack för en massa intressant information!”

Läs mer om mina olika föreläsningar här och kontakta mig gärna för uppdrag.

Margareta Elding-Pontén, 28 april 2018

Tre månader – ska det behöva ta så lång tid?

Ett barn på elva år har precis fått diagnosen celiaki. Ett barn på elva år behöver omedelbart sättas på glutenfri kost. Ett barn på elva år är i stort behov av att kunna tillgodogöra sig näringen i maten för att få ork och kraft.

Föräldrarna vill stötta och göra allt de kan för att barnet ska få rätt kost. De vill att barnet så snart som möjligt ska återfå sin hälsa, växa och må bra igen. För detta behöver de hjälp i form av råd och stöd från en duktig dietist.

Men när hjälpen som allra bäst behövs, finns den inte inom rimlig tid.

Familjen är kallad till en dietist. Familjen ska få träffa en dietist. Men väntan är lång. Den är alldeles för lång. Den är tre månader lång.

Om tre månader ska familjen få den hjälp de behöver för att lägga om kosten för barnet på rätt sätt.

Tre månader! Det är ju nu – nu med detsamma – som dietisthjälpen behövs. Om tre månader har hela våren passerat, skolavslutningen har varit och blommorna på midsommarstången har redan börjat sloka. Tre månader är en ocean av tid, när föräldrar och barn behöver alla goda råd och expertishjälp från en kunnig dietist.

Under tiden letar kanske föräldrarna råd och tips på nätet, och jag är delvis djupt oroad över detta. Att sovra och leta upp vederhäftig information bland djungeln på nätet är svårt – speciellt när området är nytt och okänt för den som letar.

Alla, som får diagnosen celiaki, bör kunna kräva att inom rimlig tid få en tid hos en dietist. Tre månader är inte en rimlig tid. Det är en fullkomligt orimlig tid för en person som omedelbart behöver lägga om sin kost. Kosten är medicinen för en person med celiaki. Det är viktigt att den blir rätt med detsamma – inte om tre månader.

Margareta Elding-Pontén, 24 mars 2018

(Detta skrevs efter att jag idag fick ett mail med en beställning på min bok från en förälder, som berättar om just denna tre månaders väntan på dietist efter barnets diagnos. Förhoppningsvis ger min bok svar på många av de frågor familjen har, innan de får träffa sin dietist i skiftet juni/juli. Att kunna ge dessa svar var just en anledning till att jag skrev boken.)

Följ mig gärna på Facebook.

Fyra år går snabbt

Fyra år går snabbt. Det känns som igår, när jag bakade huset fullt av bröd, bullar, kex och kakor inför fotograferingen av det som skulle bli min bok Glutenfritt – gott och enkelt.

Då visste jag inte mycket av vad som väntade mig. Jag visste bara att jag ville dela med mig av mina tips och recept för bra bakning och att jag ville ge svar på alla de frågor, som jag vet uppstår när man får diagnosen celiaki. Det var därför jag skrev boken.

Nu ser jag tillbaka på allt som har hänt… Det är mycket, och jag har lärt mig massor.

Jag har stått på mässor. Jag har föreläst. Jag har skrivit debattartiklar, krönikor och fackartiklar. Jag har varit med i paneldiskussioner. Jag har skrivit blogginlägg och Facebookinlägg. Jag har engagerat mig i Svenska Celiakiförbundet. Jag har initierat ett arbete med nationella kostråd vid celiaki. Jag har fortsatt att utveckla recept. Jag har följt forskningen inom celiakiområdet. Jag har tagit aktiv del i att sprida information om celiaki och glutenfritt. Och…

Det är så mycket som har hänt, och jag ser tillbaka på tiden med stor tacksamhet. Framförallt inser jag hur många nya goda vänner och kontakter jag har fått under dessa fyra år och hur de har berikat mitt liv.

Efter snart fyra år med återkoppling vid mässor, via mail och via sociala medier vet jag nu också att min bok gör sin goda nytta i många hem. Det är en otroligt känsla! Det som började som en mission om att dela med mig av mina recept och tips och råd har nu vuxit till någonting större.

Tack!

Margareta Elding-Pontén, 14 mars 2018

Har du inte min bok? Så här gör du för att beställa den.

Här hittar du min Facebooksida. Dela den gärna vidare.

Det kom ett mail…

Ibland hör bokens användare av sig. Här är ett av de mail, som då och då gör mig så glad…

Hejsan Margareta

Var och lyssnade på ditt föredrag i Borlänge för några veckor sedan. Köpte då också din bok Glutenfritt – gott och enkelt. Måste verkligen prisa denna bok, den bästa jag hittills har sett.

Jag har alltid bakat mitt eget matbröd, både innan och efter att jag fick min celiakidiagnos 1999. Jag har alltså lång erfarenhet och bakar många gånger på Kajsa Warg-vis, alltså lite som jag för dagen känner för. Använder mig av en sorts surdeg som bas och smaksätter lite olika. Men det är alltid roligt att få inspiration från andra håll och denna bok har jag fallit pladask inför. Recepten är lättbakade, ger saftiga bröd, är matiga och framför allt enormt goda.

Jag har hittills provat chiabullarna, nyponskalsbullarna, Gotlandslimpan och morotsbaguetterna. Alla med mycket lyckade resultat.

Och – semlorna är det absolut bästa receptet jag någonsin har bakat. När jag tog dem ur ugnen var de så lätta att jag nästan undrade om de var ihåliga, vilket givetvis inte var fallet.

Stort tack för denna bok!

Jag bugar och tackar för dessa fina ord! Att få inspirera till bakning och dela med mig av tips och råd var just min mission med boken. Boken är den bok jag själv hade velat ha när jag fick diagnosen celiaki och behövde nya recept och information om sjukdomen. Varje gång jag får positiv återkoppling, känner jag att min mission har lyckats. Det gör mig lycklig! Stort tack!

Margareta Elding-Pontén

Läs mer om boken här.

Pressbild Bokomslag
Foto: Hans Björck

 

I väntan på nationella kostråd vid celiaki

Genom min och tre dietisters debattartikel i Dietistaktuellt i november väcktes frågan om nationella kostråd vid celiaki. Läs artikeln här.

Att Svenska Celiakiförbundet nu har tagit upp frågan, gör mig både stolt och glad! I januari skickade de ett brev om krav på nationella kostråd till Socialstyrelsen och Socialdepartementet. Läs brevet här.

Idag skriver många regioner och landsting inom sjukvården sitt eget informationsmaterial med råd om kost vid celiaki. I vissa fall kan råden skilja sig åt mellan olika landsting och mellan olika dietister. Det är olyckligt. Sjukdomen celiaki är densamma över hela landet. Därmed är det möjligt att ge nationella kostråd. (Att utöka till internationella kostråd får bli en senare fråga… ?)

I väntan på nationella kostråd kan man idag ta del av detta publika dokument. Det publicerades i höstas på Dietisternas riksförbunds hemsida.

Havre i kosten vid celiaki?

Det har i veckan förekommit många inlägg och kommentarer om havre och celiaki i olika grupper. Svenska Celiakiförbundet gick med anledning av dem ut och poängterade att kostråden när det gäller havre och celiaki inte har ändrats och att ren havre (det vill säga havre som inte är förorenad av glutenhaltiga spannmål) fortfarande är godkänt för personer med celiaki.  Läs vad Svenska Celiakiförbundet skriver här.

Det finns många studier när det gäller havre i kosten för personer med celiaki.  Baserat på en sammanvägning av många studier godkändes år 2004 ren havre i kosten för barn och vuxna med celiaki i Sverige. Innan dess hade havre sedan år 1999 varit godkänt enbart för vuxna.

Orsaken till veckans diskussioner är tolkningen av ett pressmeddelande i samband med en avhandling vid Umeå universitet i november 2017. En delstudie av avhandlingen publicerades år 2014, och den pekar på att havre kan vara kopplat till en inflammatorisk reaktion hos en del personer med celiaki. Studien poängterar samtidigt att fler studier behövs för att studera havre i den glutenfria kosten.

Studien är mycket intressant, och det blir spännande att ta det av vad framtida studier om havre och celiaki kommer fram till!

En review-artikel med en genomgång av många relevanta studier publicerades i augusti 2017. Här konstaterar författarna att de i en sammanvägning av tillgängliga artiklar inte hittar något belägg för att havre påverkar symtomen eller sjukdomen celiaki. De tror att det stora flertalet av celiakipatienterna tål havre, men de skriver samtidigt att studierna var få och av låg kvalitet och att fler och bättre studier behövs. I avvaktan på ny kunskap om havre och celiaki föreslår de att ren havre används i den glutenfria kosten vid celiaki, och att patienterna kontrolleras vid införandet av havre i den glutenfria kosten för att upptäcka eventuella biverkningar.

Om ren havre kan ingå eller inte i kosten för en person med celiaki kan vara en individuell fråga. Beslutet ska i så fall tas i samråd med en dietist. Att kostråden till personer med celiaki (glutenintolerans) blir rätt är oerhört viktigt. Celiaki är en autoimmun sjukdom, som vid fel kost gör att tunntarmens slemhinna förstörs och näringsintaget avsevärt försämras. Samtidigt är det viktigt att inte ta bort nyttiga näringsämnen i onödan. Havre är vårt nyttigaste sädesslag.

Läs mer om kravet på nationella kostråd här och här.

Margareta Elding-Pontén, 25 februari 2018

Välkommen till min Facebooksida!