Nationella kostråd vid celiaki – Min boll färdas vidare

Min boll färdas vidare 🙂

Idag meddelar Svenska Celiakiförbundet att de kräver nationella kostråd för behandling av celiaki. Läs mer om det här. Det är mycket bra! Det är också en fantastiskt fin fortsatt färd för den boll, som jag kastade upp i luften i höstas, när jag lyfte frågan och skrev en debattartikel på just detta ämne tillsammans med tre dietister med specialkunskaper om celiaki.

Här kan du läsa vår debattartikel, som publicerades i Dietistaktuellt (Dietisternas riksförbunds tidning) den 24 november 2017. I samband med det lade jag ut den här texten min hemsida.

Nu hoppas jag att min boll får göra en mycket givande resa för att sedan landa lyckligt. Färden kommer att vara lång. Men min förhoppning är att slutet blir gott för alla personer med celiaki. Behovet av nationella kostråd vid celiaki är idag stort!

Margareta Elding-Pontén, 31 januari 2018

Välkommen att följa mig på Facebook.

Inledningen av vår debattartikel i Dietistaktuellt, 24 november 2017

Översyn av kostråd för spädbarn under 2018

Livsmedelsverket träffade idag experter inom barnallergi, celiaki och nutrition för en diskussion av råden om när och hur spädbarn ska introduceras till viss mat. En översyn av råden ska ske med aktuell forskning och bland annat mattraditioner som underlag. Går det att förebygga allergi, celiaki och matöverkänslighet genom kostråden? Hur i så fall? Översynen ska vara klar under år 2018. Spännande och mycket bra!

Här kan du läsa mer. (Livsmedelsverkets pressmeddelande idag)

 

“Nationella kostråd vid celiaki krävs”
Debattartikel i Dietistaktuellt 24 nov 2017

Tillsammans med tre dietister har jag skrivit en debattartikel om att det krävs Nationella kostråd vid celiaki. Den publicerades i tidningen Dietistaktuellt nr 6 2017 igår den 24 november. Här kan du läsa hela artikeln.

Så här inleder vi artikeln:

“Att en person med celiaki får rätt kostråd är nödvändigt. Oavsett vilken dietist patienten träffar måste kostråden vara samstämmiga och uppdaterade. Så är inte fallet idag. Liksom vid andra sjukdomar och tillstånd, där sjukvårdspersonal hämtar information och instruktioner från nationella källor, måste aktuella råd om glutenfri kost finnas samlade som nationella kostråd vid celiaki.”

Och så här avslutar vi artikeln:

“Dietistens roll vid celiaki är oumbärlig. Den får inte urvattnas och tas över av sociala medier och alternativa källor. Därför är det av största vikt att dietisterna över landet ger samstämmiga råd och ett kontrollerat budskap om den glutenfria kosten. Det krävs därför nationella kostråd, baserade på evidens och erfarenhet, för personer med celiaki.”

Läs gärna hela artikeln här, för den innehåller mycket information och tankar. Dietisterna, som jag har skrivit tillsammans med, är Elin Malmberg Hård af Segerstad, Helena Mårtensson och Stine Störsrud.

Nu ser jag fram emot en bra och konstruktiv debatt i detta ämne som är så angeläget för alla personer som har celiaki – det vill säga för 1-3 procent av Sveriges befolkning.

Margareta Elding-Pontén, 25 november 2017

Följ mig gärna på Facebook.

 

Klipp från Dietistaktuellt nr 6 2017

Klipp från Dietistaktuellt nr 6 2017

Kan probiotika förebygga celiaki?

Två spännande studier planeras vid Lunds universitet – en om att förebygga celiaki och en om att förebygga diabetes typ-1. Man vill screena nyfödda barn i Skåne för att identifiera de barn som har en genetisk risk för att utveckla celiaki och diabetes typ-1. Vidare vill man erbjuda dem att vara med i någon av två studier, som planeras att starta under våren 2018.
Läs mer om de planerade studierna här.

Här jag har skrivit om en relaterad studie om probiotika mot celiaki.

Celiaki och diabetes typ-1 är besläktade med varandra. Båda är autoimmuna sjukdomar, vilket innebär att kroppens immunförsvar reagerar genom att bryta ner kroppens egen vävnad. Vid celiaki bryts cellerna i tunntarmens slemhinna ner, och vid diabetes typ-1 bryts de insulinproducerande cellerna ner. De båda sjukdomarna har också gemensamma riskgener, där patienterna har någon av gentyperna HLA-DQ2 och HLA-DQ8. I Sverige bär många fler människor på dessa gentyper än vad det finns människor som har sjukdomarna. Att ha någon av gentyperna räcker alltså inte för att celiaki eller diabetes typ-1 ska bryta ut. Man tror därför att det krävs någonting mer – minst en okänd faktor, som triggar igång immunförsvaret att agera på ett felaktigt sätt. Om man hittar denna faktor (eller dessa faktorer) skulle man kunna förebygga sjukdomarna, och mycket forskning pågår idag för att undersöka detta. Jag har skrivit flera inlägg om det och länkar till några av dem här:
Kan virus trigga igång celiaki?
Avhandling om riskfaktorer för celiaki
Om spädbarnskost och risk för att utveckla celiaki
Tarmfloran och celiaki

Margareta Elding-Pontén, 12 november 2017

Följ mig gärna på Facebook!

Probiotika mot celiaki?

Trots att närmre hälften av Sveriges befolkning har de genetiska förutsättningarna för att utveckla celiaki, tror man att bara 1-3 % av befolkningen i Sverige verkligen har celiaki. En kombination av en viss typ av gener och gluten i maten räcker alltså inte för att trigga igång sjukdomen celiaki. Någonting mer krävs – en triggande faktor. Denna triggande faktor kanske är en enda, eller olika faktorer hos olika personer eller en kombination av flera faktorer, som tillsammans skapar förutsättningarna för att utveckla celiaki. Forskare över hela världen letar efter denna triggande faktor. Om man hittar den skulle man kunna förebygga att fler personer får celiaki.

Läs gärna intervjun här i LUM 2017 Nr 5 med dietist Carin Andrén Aronsson och barnläkare Daniel Agardh. De berättar bland annat att faktorn skulle kunna vara en virusinfektion, någonting i tarmfloran, någonting i immunförsvaret eller någonting mer än gluten i kosten. Svaret kanske ges av ett projektet i Etiopien, där de är delaktiga. Den etiopiska befolkningen har samma genetiska förutsättning för celiaki som i Sverige, men vad man vet finns där mycket få personer med celiaki. Beror detta på att de äter en annan kost än vad vi gör i Sverige? Beror det på tarmfloran?

Carin Andrén Aronsson och Daniel Agardh berättar också om resultaten från en studie, som de har gjort med probiotika till barn. De har ännu inte publicerat resultaten men presenterade dem vid ICDS (the International Coeliac Disease Symposium) 2017 i september. Probiotika är nyttiga bakterier, som kan ge hälsoeffekter då de intas. Probiotika säljs bland annat som mjölksyrabakterier på apoteken och kan hjälpa till att ge en god sammansättning på tarmfloran. I studien fick 78 barn, 3-7 år och med risk för att utveckla celiaki, äta antingen probiotika eller placebo under ett halvårs tid. Resultaten visar att barnen som fick probiotika hade lägre värden på en celiaki-relaterad biomarkör än vad barnen som fick placebo hade. Nu vill forskarna gå vidare och ta reda på hur probiotikan kan påverka immunförsvaret.

Läs mer om studien med probiotika här. Det är pressmeddelandet den 11 september från Probi, som tillhandahöll probiotikan.

Margareta Elding-Pontén, 29 oktober 2017

Följ mig gärna på Facebook.

En god och glad tarmbakterie!

 

 

 

 

#celiaki #gluten #glutenintolerans #tarmflora #probiotika #glutenfritt #glutenfrikost #kost

Socker i degen?

“VARFÖR JÄSER INTE MIN GLUTENFRIA DEG?” Det frågar många. Jag är kemist och svarar ganska ingående på detta i min recept- och kunskapsbok Glutenfritt – gott och enkelt. Här ger jag är en kort sammanfattning:

I vetemjöl finns enzymet amylas, som bryter ner stärkelse till mindre beståndsdelar. Jästen kan inte verka direkt på stärkelsen utan behöver de kortare sockermolekylerna för att kunna jäsa degen. Amylas i vetemjöl är därför en förutsättning för att degen ska kunna jäsa fint – utan tillsatt socker.

Glutenfritt mjöl innehåller ibland inget eller bara lite amylas. För att en sådan deg ska kunna jäsa måste man då själv tillsätta socker i form av strösocker, honung, sirap etc.

I många färdiga mjölmixer finns det ofta redan en liten, väl avvägd mängd socker av något slag. Det kan man se i ingrediensförteckningen. Anledningen till att socker är tillsatt är att producenterna inte vill att folk ska misslyckas med sina brödbak.

I vissa mjölmixer ingår också bakpulver. Bakpulvret hjälper inte degen att jäsa, men bildar gaser i värmen i ugnen, så att bröden höjer sig i ugnen. Bröd med bakpulver kan dock få en bismak, tycker jag.

I en deg under jäsning händer mycket. Jästen och degen tål inte att hanteras hur som helst. Handskas försiktigt med både jästen och degen. Förutom tillsatt socker (som är jästnäring) finns det många fler tips för att få en deg att jäsa bra.

Läs mer om allt detta i min recept- och kunskapsbok Glutenfritt – gott och enkelt. Jag brukar också ta upp detta i vissa av mina föreläsningar.

Margareta Elding-Pontén, 12 augusti 2017
Välkommen att följa min Facebooksida om celiaki och glutenfritt!

Färdigjäst deg. Foto: Hans Björck ur boken “Glutenfritt – gott och enkelt” av Margareta Elding-Pontén.

Medicin med Mosley: “Är glutenallergi en myt?”

Såg ni programmet Är glutenallergi en myt? i programserien Medicin med Mosley i SVT i måndags den 19 juni 2017? Här är länken till programmet. Det är bara början och slutet som handlar om gluten (de första sex minuterna och de sista fyra minuterna – dvs minut 0-6 samt 47-51).

Tyvärr späder nog detta program på både trenden glutenfritt och begreppsförvirringen inom området. Slutsatsen i programmet, efter att ha låtit 52 personer äta glutenfri respektive glutenhaltig pasta, är att glutenfritt är bra för alla. Med sin slogan Trust me, I’m a Doctor låter de mycket övertygande. Jag skulle dock vilja ha svar på några av mina frågor (misstankar) innan jag tar till mig detta. Jag tvivlar nämligen på att de enbart har studerat gluten i sitt försök.

Jag oroas också av slutklämmen i programmet:

”Om du tänker undvika gluten bör du rådfråga läkare – men det positiva är att det är enkelt och billigt att pröva på det hemma.”

Detta uttalande är både tvetydigt och olyckligt. Ja; det är viktigt att rådfråga läkare först. Men nej; det är inte att föredra att testa hemma, eftersom vi vill hitta de som har celiaki. Idag går det inte att ta reda på om en person har celiaki och därmed måste äta strikt glutenfritt hela livet, om personen redan äter glutenfritt. Risken om man testar själv – och om man i själva verket har celiaki utan att veta om det – är att man känner sig fram och inte äter så strikt glutenfritt som en person med celiaki behöver göra.

Det är viktigt att notera att programmet inte handlar om celiaki utan om de besvär som en del personer upplever av glutenhaltiga livsmedel. Tillståndet har fått många olika namn såsom

gluten sensitivity / glutenkänslighet
• non-coeliac gluten sensitivity / icke-celiakirelaterad glutenkänslighet
• non-coeliac wheat protein sensitivity / icke-celiakirelaterad veteproteinkänslighet
• non-coeliac wheat sensitivity / icke-celiakirelaterad vetekänslighet
• wheat sensitivity / vetekänslighet
• gluten intolerance / glutenintolerans (OBS: Läs vidare!)

I programmet valde de genomgående att kalla tillståndet för glutenintolerans, vilket är olyckligt eftersom den termen används på olika sätt i olika länder och lätt förväxlas med celiaki. Här i Sverige har vi länge benämnt celiaki som glutenintolerans, men lyckligtvis börjar vi nu övergå till att konsekvent använda ordet celiaki i stället. Ordet glutenintolerans ska man helt försöka undvika för alla tillstånd – just på grund av att ordet används på så många olika sätt. Jag har skrivit mer om varför här.

Även programmets titel är olycklig. Varför de har valt ordet glutenallergi är obegripligt. I programmets undersökning har de tagit bort personer med celiaki och med veteallergi, så de kan inte mena veteallergi. Vad syftar i så fall glutenallergi på? Den känslighet de studerar i programmet är ingen allergi. Troligtvis är det bara en olycklig titel på den svenska översättningen av det engelska programmet. På engelska är titeln Should I go gluten free?

I studien i programmet ingick 60 personer utan celiaki och utan veteallergi. En del av personerna visste dock att de hade IBS. Deltagarna fick äta glutenfri pasta i två plus två veckor och glutenhaltig pasta i två veckor, utan att de visste när de fick vad. Efter varje tvåveckorsperiod fick deltagarna anteckna hur de mådde med avseende på olika aspekter, som gaser i magen och huvudvärk. Även blodprover togs efter varje period för att undersöka inflammationsmarkörer och antikroppar.

52 personer fullföljde studien. Ingen skillnad kunde ses när det gällde inflammationsmarkörerna eller antikropparna. Däremot noterade deltagarna färre symtom under de veckor som de åt glutenfri pasta. Speciellt gällde skillnaderna upplevt obehag från magen, uppsvälldhet och gaser i magen. För huvudvärk, ledvärk och nedstämdhet fanns det däremot inga signifikanta skillnader.

Mer information om studien och programmet finns här på BBC:s hemsida.

I programmet gjordes slutsatsen att det är fördelaktigt med glutenfri kost för alla på grund av att folk upplever att de mår bättre av det. Främst gällde detta känslan av mindre gaser, uppsvälldhet och obehag från magen. Skillnaden för just dessa parametrar var statistiskt signifikant.

Dessa slutsatser är helt tvärtemot vad till exempel Christine Henriksen berättade om för sin kommande publikation med en studie på 66 personer. Där studerade de påverkan av gluten respektive fruktaner. Fruktaner är en slags kolhydrater som finns i bland annat vete, korn och råg och som tillhör klassen Fodmap, vilket är kolhydrater som vissa personer har svårt för att bryta ner och som då kan ge obehag från magen. I Christine Henriksens vetenskapliga studie såg de att fruktanerna påverkade folk negativt med magproblem, medan de flesta som fick gluten i stället mådde bättre än de som fick placebo. Läs mer om det här.

Av de 52 personerna som fullföljde studien i tv-programmet meddelade 45 att de efter studien skulle övergå till helt glutenfri kost eller dra ner lite på sitt glutenintag. Endast 7 personer skulle återgå till vanlig, glutenhaltig kost.

Det kommer allt fler studier om icke-celiakirelaterad glutenkänslighet. Att de spretar åt olika håll är intressant. Jag är väldigt nyfiken på vad framtiden kommer att avslöja. Beror de upplevda problemen på gluten, på andra proteiner i vete eller på fibrer och kolhydrater i vete? Eller finns det ytterliggare parametrar att ta hänsyn till? Kanske beror problemen på olika saker hos olika personer? Att mäta hur olika personer mår på olika typer av kost är tyvärr mycket svårt.

Efter att ha sett programmet är mina funderingar kring den dubbelblinda studien i tv-programmet främst dessa:

1. De säger att personer med veteallergi kommer att påverkas om de ingår i studien. Därför misstänker jag att de använder glutenhaltig pasta med vete och glutenfri pasta utan vete. (För information reagerar veteallergiker främst på andra proteiner i vete än gluten.) I så fall undersöker de inte bara hur personerna reagerar på gluten. I stället studeras hur de mår på vetehaltig pasta jämfört med glutenfri pasta utan vete. Det finns mig veterligen ingen glutenfri pasta som är gjord på vetestärkelse – speciellt inte i England där studien gjordes. Jag antar därför att den glutenfria pastan är gjord på ris/majs/bovete/etc. I så fall jämför de vete med ris/majs/bovete/etc och studerar både effekterna av vete och effekterna av ris/majs/bovete/etc. Men detta är mitt eget antagande och jag kan ha fel…

2. De säger att personerna kan ha känt skillnad i smak och påverkats av det när de gjorde sina uppskattningar av hur de mådde. Detta gör återigen att jag misstänker att det inte bara är gluten, som skiljer de två pastasorterna åt. Om enbart gluten skiljde dem åt, skulle det inte påverka smaken. Däremot skulle det kunna påverka konsistensen, men det borde man kunna dölja genom att tillverka pastan på rätt sätt.

3. Om de har gjort en vetenskaplig studie som ger dessa resultat, borde det finnas en publikation om den. Temat är livligt diskuterat i den vetenskapliga litteraturen, och om de har bra vetenskapliga data är detta högintressant och borde publiceras. När studien gjordes är oklart. Det ser ut som om programmet är gjort år 2016, men det går inte att utläsa helt klart.

Min slutsats är att de troligtvis har undersökt hur folk mår på glutenfri pasta gjord på ris/bovete/majs/etc jämfört med hur de mår på glutenhaltig pasta gjord på vete. I så fall har de studerat folks reaktioner på vete jämfört med deras reaktioner på ris/bovete/majs/etc. Några av reaktionerna kan vara negativa och några kan vara positiva. Negativa reaktioner av något i vete kan ha jämförts med positiva av något i andra sädesslag. Därmed går det inte att säga att det är gluten, som deltagarna reagerar på. Det finns mycket mer än gluten (ett proteinkomplex) i vete. Bland annat finns det fruktaner (en slags kolhydrat och en Fodmap) i vete. Mycket tyder på att fruktanerna kan ge precis de symtom som deltagarna kände.

Programmets studie kan alltså ha mätt reaktioner av fruktaner och/eller annat i vete – gluten inkluderat. En del av reaktionerna kan mycket väl vara IBS-relaterade. Några försökspersoner visste att de hade IBS. Studien påminner i så fall till viss del om de tidigare studierna på glutenkänslighet, då man inte tog hänsyn till bland annat Fodmaps.

Men jag kan ha fel…

Det skulle vara intressant att veta mer om hur studien gjordes – bland annat om innehållet i de två olika pastasorterna. När programmet sänds på bästa sändningstid i tv och de gör ett väldigt övertygande program med sin slogan Trust me, I’m a Doctor är det viktigt att sprida korrekt information. Deras slutsats att glutenfritt är bra för alla kan få en oerhörd påverkan på svenska folkets matvanor. I kölvattnet av det följer risken att de med celiaki inte hittas – speciellt med slutklämmen i programmet att det är enkelt att pröva på glutenfritt hemma.

Margareta Elding-Pontén, 2017-06-22

Följ gärna min sida om celiaki och glutenfritt på Facebook.

Skärmklipp från Svt för programmet “Är glutenallergi en myt?”

Skärmklipp från Svt om programserien “Medicin med Mosley”

 

Den laktosfria hajpen i Uppdrag granskning

Uppdrag granskning har gjort ett 20 minuter långt program om Den laktosfria hajpen. Det är väl värt att se. Även om programmet handlar om laktosintolerans, tangerar det problemet med att många fortfarande går omkring och har celiaki (glutenintolerans) utan att veta om det.

Om man tycker sig må bättre på laktosfri kost och ger sig själv diagnosen laktosintolerans är det stor risk att man aldrig får reda på varför man mår bättre av laktosfritt. Orsaken kan mycket väl vara en oupptäckt tarmsjukdom. Kanske är orsaken celiaki.

En obehandlad celiaki leder till en sekundär laktosintolerans. Att den är sekundär innebär att den är en slags biverkning av ett annat, grundläggande problem – i det här fallet celiaki. Även om personen i grunden tål laktos, kan den obehandlade celiakin göra personen känslig för laktos: När personen med celiaki äter gluten skadas nämligen tarmslemhinnan och en följd av det blir att mängden laktas (enzymet som bryter ner laktos) minskar. Därmed bryts mindre mängd laktos (mjölksocker) ner och mer laktos kommer till tjocktarmen. I tjocktarmen livnär sig tarmbakterier på laktos, vilket bland annat ger upphov till gaser och bubblig mage. Om personen skulle övergå till glutenfri kost, skulle tarmslemhinnan tillfriskna och mängden laktas i tarmslemhinnan öka till normala halter igen. De flesta personer med celiaki i Sverige tål laktos, när de äter en glutenfri kost.

En sekundär laktosintolerans är alltså en slags biverkning av det underliggande problemet, som till exempel kan vara celiaki. Om man testar själv och ger sig själv eller sitt barn diagnosen laktosintolerans kan det göra att det underliggande problemet aldrig hittas – eller att det hittas onödigt sent. För växande barn är detta extra allvarligt. I programmet nämns det också att det finns belägg för att barn tyvärr får en försenad diagnos av allvarliga tarmsjukdomar på grund av att de får laktosfri kost.

Orsaken till att en person inte tål laktos bör därför utredas.

Margareta Elding-Pontén, 2017-06-18

Välkommen att följa min Facebooksida om celiaki och glutenfritt.