Faktagranskning av hälsoböcker

Med stort intresse följer jag debatten om faktagranskning av så kallade hälsoböcker.

Allting är mycket intressant. Läs och lyssna!

Jag tycker att det är mycket bra att detta nu tas upp och diskuteras så här flitigt. Under lång tid har jag fascinerats av hur lätt det verkar vara att ge ut en bok med tvärsäkra, men vagt underbyggda påståenden. Ju mer tvärsäkra – desto större chans tycks boken ha att bli en bästsäljare. Gärna ska råden i boken också vara tvärt emot delar av vetenskapen och dagens råd från till exempel Livsmedelsverket och de Nordiska näringsrekommendationerna, uttrycka sig negativt mot läkemedelsforskningen och spela på människors rädsla för att äta någonting som beskrivs som farligt. Detta riskerar att urholka förtroendet för vetenskapen, vilket gör mig djupt orolig.

En faktabok ska vara just en faktabok. De slutsatser som dras ska vara väl förankrade i vetenskapen. Om där görs personliga antaganden eller dras personliga slutsatser ska det tydligt framgå. Samtidigt måste författaren och bokförlaget vara medvetna om att det som skrivs i en faktabok av många uppfattas som just fakta och sanningar. Bästsäljande böcker riskerar därför ibland att skada förtroendet för forskning och vetenskap.

Ett högintressant ämne är idag tarmfloran – och många nya böcker spinner på just detta tema. Forskningen är dock här just nu i sin linda, och det är inte alltid lätt att dra slutsatser kring orsaker till skillnader mellan olika människors tarmflora. Vad är hönan och vad är ägget? Att dra långtgående och förhastade slutsatser är inte alltid av godo – speciellt inte om det resulterar i en rädsla för eller en överdriven tilltro till olika typer av mat.

Min bok “Glutenfritt – gott och enkelt” är en bok om sjukdomen celiaki och glutenfritt med tips för bakning och med många recept. I samband med att jag skrev boken var jag mycket noggrann med att rådfråga och ta till mig synpunkter från bland annat Svenska Celiakiförbundet, Livsmedelsverket, dietister och läkare samt att läsa vetenskaplig litteratur. Bokens text har lästs av dietister och läkare. Några egna slutsatser eller tolkningar skulle jag aldrig komma på att skriva ner som sanningar i min bok.

Säkerligen hade jag kunnat sälja fler böcker, om jag hade drivit tesen att gluten är ett gift och att alla bör äta glutenfritt för hälsans skull. Men eftersom detta inte finns underbyggt i forskningen, ligger det inte alls för mig. Tvärtom har jag allteftersom forskningsrapporter publicerats delat många texter om att orsaken till att en del människor tycker sig må bättre på en glutenfri kost inte behöver ha med proteinet gluten att göra utan troligtvis i stället många gånger beror på att olika typer av kolhydrater också plockas bort tillsammans med gluten. (Sök på till exempel ”fodmap” eller ”NCGS” i sökfältet på min hemsida.) Ingenstans uppmanar jag någon att äta glutenfritt – om personen inte är diagnosticerad med sjukdomen celiaki. Jag har till och med rått personer att vänta med att köpa boken tills de är ordentligt utredda för celiaki inom vården. För mig är det A och O att alla med celiaki ska få sin diagnos och att sjukdomen celiaki ska bli välkänd – inte att sälja en mängd böcker.

Nyfiket kommer jag att fortsätta att bevaka vad som skrivs på temat faktagranskning av faktaböcker inom området kost och hälsa. Ämnet är högst intressant och jag är mycket tacksam för att det har tagits upp nu!

Margareta Elding-Pontén, 3 mars 2019

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!

#eldingponten #fackbok #faktabok #faktagranskning #faktagranska #vetenskap #kostochhälsa #hälsoråd

HUR GÖR DU NÄR DU ÄTER UTE?

Jag vet att alla med celiaki tyvärr inte vågar äta ute. Jag vet också att de som äter ute gör det på olika sätt. Nu är jag nyfiken på hur just du gör. 😉

Själv vågar jag äta ute och tycker att jag alltid har blivit väldigt väl bemött. Trots risken för att betraktas som alltför kontrollerande frågar jag hellre en gång för mycket än är orolig för vad jag stoppar i mig. Med ett leende och ett tack känns det ofta som om mina frågor tas på rätt sätt och jag får den service och de svar jag behöver för att känna mig trygg. När maten kommer in, ställer jag kontrollfrågan om det är glutenfritt, och om jag ser någonting misstänkt frågar jag vad det är för något. För säkerhets skull undviker jag att äta det jag är tveksam till – om jag inte blir övertygad av personalens svar. Jag vill inte vara orolig. Jag brukar också specifikt fråga om såsen eller soppan är redd med vetemjöl. Allra först är jag också noggrann med att tala om att jag har celiaki och därför behöver glutenfri mat. Idag känns det som om det krävs för att jag ska bli tagen på allvar.

Jag har noterat är att personalen ofta inte vet skillnaden på ren (glutenfri) och oren havre eller kan svara på om en produkt är gjord på ren eller oren havre. Tyvärr misstänker jag att produkter gjorda på vanlig havre ibland sägs vara glutenfria. Jag brukar också få förklara att jag äter maträtter med vanlig sojasås, eftersom de brukar vilja undanhålla dem för mig annars.

Sedan har jag en känsla av att restaurangpersonalen idag till en viss del lär sig av kunderna, vilket kan skapa problem. Å ena sidan får de instruktioner från dem som äter glutenfritt enligt väldigt hårda riktlinjer (mycket striktare än de flesta med celiaki). Å andra sidan kommer trendätarna, som kan tillåta sig gluten lite när de vill. Detta gör troligtvis att restaurangerna får helt olika budskap och faktiskt blir trängda från olika håll.

Med allt detta skrivet är jag nu väldigt nyfiken:
HUR GÖR JUST DU NÄR DU ÄTER UTE?

Margareta Elding-Pontén, 24 februari 2019

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!


Faran med att själv testa om man tål gluten eller ej

Här är ett tips på en (tyvärr) fortfarande högaktuell artikel om att välja bort produkter med gluten för att sedan dra egna slutsatser om vad man tål och inte tål. Texten går hand i hand med det jag själv har skrivit.

Notera att för personer med celiaki är det viktigt att få en ordentlig diagnos, dels för att rimligtvis kunna hålla en så strikt glutenfri diet hela livet som sjukdomen kräver, och dels för att kunna få den hjälp av dietist som behövs. Att enbart förlita sig på råd på sociala medier är vanskligt.

Diagnosen förutsätter (i alla fall idag) att gluten ingår i kosten fram tills diagnosen är ställd – och den måste ställas inom vården. För celiaki fungerar ingen självdiagnos.

Margareta Elding-Pontén, 14 februari 2019

Välkommen att följa mig på Facebook, Instagram och Twitter!

Liknelsen med bägaren

Tänk dig en bägare, som inte får rinna över.
Om den gör det, har du fått i dig för mycket gluten.
Bägaren rymmer högst ett halvt kryddmått vetemjöl – på ett helt dygn.
Ju mindre bägaren fylls, desto bättre.

Den liknelsen brukar få folk att förstå och utbrista:
“Oj, är det så noggrant för dig!”

Som tur är innehåller glutenfria produkter väldigt lite gluten – högst 20 ppm, vilket är 20 miljondelar.
Bägaren rymmer åtminstone 1,5 kilo glutenfria produkter, eller ungefär tre limpor bröd, eller till och med mer eftersom många glutenfria produkter ligger en bra bit under gränsvärdet 20 ppm gluten.
Det är alltså väldigt svårt att fylla bägaren med glutenfria produkter.
Tack för det!

(Hur mycket gluten en person med celiaki tål varierar troligtvis. Studier på en “säker” gräns ger också lite olika resultat – allt från 10 till 100 mg gluten per dygn. Från dessa studier anses idag 30 mg som en rimlig gräns.)

Margareta Elding-Pontén, 10 november 2018

Välkommen att följa mig på Facebook, Instagram och Twitter!

Hur mycket gluten en person med celiaki tål varierar troligtvis. Studier på en “säker” gräns ger också lite olika resultat – allt från 10 till 100 mg gluten per dygn. Utifrån dessa studier anses idag 30 mg som en rimlig gräns.

 

 

 

Celiaki är ingen allergi.
Celiaki är en autoimmun sjukdom.

Både celiaki och allergier är immunologiska reaktioner. Immunsystemet reagerar och startar en inflammation någonstans i kroppen. Men det finns en viktig skillnad. Celiaki är en autoimmun sjukdom, vilket inte allergier är.

Själv brukar jag beskriva skillnaden såhär:

Vid en ALLERGI reagerar kroppens immunsystem genom att ATTACKERA FRÄMMANDE ALLERGEN som kroppen stöter på. Resultatet blir att den vävnad i kroppen, som kommer i kontakt med allergenet, drabbas av en inflammation (slemhinnor, luftrör, ögon etc).

Vid CELIAKI och andra autoimmuna sjukdomar reagerar kroppen genom att ATTACKERA KROPPENS EGNA FRISKA CELLER. Vid celiaki attackeras cellerna i tunntarmens slemhinna, och slemhinnan blir då inflammerad.

Här är en schematisk bild från en av mina föreläsningar. Den tar upp några problem som kan uppstå på grund av gluten eller någonting annat i vete.

Bild från en av mina föreläsningar. Glutenkänslighet utan celiaki (non-coeliac gluten sensitivity, NCGS) är fortfarande ett kontroversiellt tillstånd. Margareta Elding-Pontén

De flesta allergier brukar vara IgE-medierade, medan celiaki inte är en IgE-medierad reaktion. Följande schematiska bild finns i Livsmedelsindustrins och dagligvaruhandelns branschriktlinjer för Allergi och annan överkänslighet – Hantering och märkning av livsmedel från juni 2015.

Bild från Livsmedelsindustrins och dagligvaruhandelns branschriktlinjer för “Allergi och annan överkänslighet – Hantering och märkning av livsmedel” från juni 2015.

Att ta reda på varför immunsystemet störs och reagerar så att autoimmuna sjukdomar (till exempel celiaki) eller allergier utlöses är viktigt. Faktorer, som leder till störningarna och immunsystemets felaktiga reaktioner, kan finnas i generna (ärftliga faktorer) och/eller i omgivande miljö (miljöfaktorer). Att det forskas på detta är jag tacksam för. I framtiden kommer vi kanske att kunna förhindra att allergier och autoimmuna sjukdomar uppstår eller kunna hitta bra behandlingar eller botemedel mot dem.

Margareta Elding-Pontén, 13 augusti 2018

Välkommen att följa mig på Facebook, Instagram och Twitter!

#celiaki #allergi #matallergi #celiakiäringenallergi #detheterceliaki #celiakiärenautoimmunsjukdom #autoimmunsjukdom #eldingponten

Det är skillnad på fullkorn och fibrer

Fullkorn är inte detsamma som fibrer. I fullkorn finns det gott om fibrer, men det finns även andra ämnen i fullkorn. Fibrer finns i både fullkornsprodukter och andra livsmedel. Fullkorn finns bara i spannmål.

Vete, råg, korn, havre, spelt, ris, majs, hirs, durra och andra sorghumarter är spannmål. Bovete och quinoa är däremot inte spannmål utan örter.

För att få klassas som fullkorn måste alla delar av spannmålskärnan finnas med – det vill säga skalet (kliet), frövitan och grodden. Kliet innehållet mycket fibrer.

Fullkorn kan ätas i form av hela kärnor, krossade kärnor eller fullständigt malda kärnor. Ett fullkornsbröd kan därför se ljust och homogent ut och ändå innehålla mycket fullkorn.

Enligt Bageribranschens nationella riktlinjer Märk väl ska ett fullkornsmjöl bestå av 100 procent fullkorn. Begreppet fullkornsmjöl får användas om sädesslagen vete, spelt, råg, havre, korn, majs, ris, hirs och durra och andra sorghumarter.

Det tar tid för kroppen att bearbeta kost med fullkorn, vilket hjälper kroppen att hålla en jämn blodsockernivå. Fullkorn är också en bra källa till fibrer och bidrar till en god tarmhälsa. Man har sett att fullkorn förebygger vissa vällevnadssjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2, tjocktarmscancer och ändtarmscancer.

Tyvärr äter 90 % av svenskarna för lite fullkorn. Det är mycket möjligt att siffran är ännu högre bland personer med celiaki. Den glutenfria kosten i sig innebär nämligen en begränsning i valet av livsmedel, och den största risken är att den glutenfria kosten är för fattig på just fullkorn och fibrer. En person med celiaki kan till exempel inte äta nyttiga fullkornsprodukter av råg och korn. Det gäller därför att tänka på hur man med den glutenfria kosten kan få i sig mer fullkorn och fibrer. Här är havre (rena, glutenfria) en mycket bra källa till både fullkorn och nyttiga fibrer. Havregryn är 100 % fullkorn! I havre finns dessutom både vattenlösliga och icke-vattenlösliga fibrer. Framför allt finns det en typ av gelbildande fiber, som kallas betaglukaner. Dessa binder kolesterol i tarmen och anses minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. De bidrar också till en stabil blodsockernivå.

Nyckelhålsmärkta produkter innehåller mindre socker, mindre salt, mindre fett, nyttigare fett, mer fullkorn och mer fibrer. För att mjöl, gryn, ris, gröt, bröd, brödmixer och pasta ska få märkas med Nyckelhålet måste halten fullkorn uppnå vissa värden. Detsamma gäller för färdigrätter, som innehåller spannmål.

Här är tre läsvärda texter om fullkorn:

Margareta Elding-Pontén, 15 juli 2018
Välkommen att följa mig på Facebook, Instagram och Twitter!

#celiaki #glutenfritt #glutenfri #gluten #fiber #fibrer #fullkorn #spannmål #eldingponten

Nya krav för livsmedel med märkningen “fri-från”

Det här är mycket bra!

Från den 15 oktober i år måste alla livsmedel med “fri-från”-märkning anmälas till Livsmedelsverket. Sådana livsmedel är till exempel livsmedel märkta “glutenfri”.

Det fanns tidigare ett motsvarande anmälningskrav, som genom en EU-lagstiftning togs bort i juli 2016 och ersattes av en frivillig anmälan. Då engagerade sig bland annat Svenska Celiakiförbundet för att påverka myndigheterna att återinföra kravet, vilket alltså kommer att ske 15 oktober. Stort tack!

Genom att anmälan blir obligatorisk, stärks kontrollen av “fri-från”-livsmedel, vilket ger en ökad trygghet för bland annat personer med celiaki.

Läs mer i länken här.

Ytterligare information finns i länken här.

Margareta Elding-Pontén, 13 juli 2018

Välkommen att följa mig på Facebook, Instagram och Twitter!

#celiaki #glutenfritt #glutenfri #gluten #frifrån #frifrånmärkning #eldingponten

Inflammatorisk och anti-inflammatorisk kost?

Det pratas idag mycket om att viss kost är inflammatorisk eller anti-inflammatorisk. Det har blivit ett begrepp. Och ju mer som skrivs om det, desto starkare präntas begreppet in. I dessa sammanhang nämns ofta bland annat gluten.

Men hur mycket fakta finns det egentligen bakom begreppet ”inflammatorisk kost” eller ”anti-inflammatorisk kost”? Här är fyra texter, som jag gärna vill dela i frågan. En kort summering av dem är att det i dagsläget inte finns tillräckligt vetenskapligt underlag för att kunna göra uttalanden om att viss kost eller vissa livsmedel är inflammatoriska eller anti-inflammatoriska. Klicka på länkarna, om du vill komma till de fyra artiklarna.


Dietisten och doktoranden Linnéa Bärebring och teknologie doktor Helen Lindqvist har på Nutritionsfakta skrivit en mycket ingående och övergripande summering om kostens påverkan på inflammationsmarkörer. Sammanfattningsvis skriver de att mer forskning behövs och att

”Hittills saknas dock vetenskapligt underlag för att säkert uttala sig om enskilda livsmedels effekt på inflammation och för att ge specifika antiinflammatoriska kostrekommendationer.”

De konstaterar också att inflammation är en nödvändig process för att skydda kroppen och att det inte går att säga att inflammation enbart är av godo eller av ondo:

”det är ett komplext system som måste vara i balans för att inte kroppen ska ta skada.”

När det gäller gluten, mejeriprodukter, socker och kött skriver de att det vetenskapliga underlaget är mycket bristfälligt för att dessa skulle orsaka eller förvärra inflammation hos friska människor.

”Studier har inte påvisat eller indikerat att gluten kan öka inflammationsmarkörer i blodcirkulationen eller i tarmen.”

De avslutar med att konstatera att hur enskilda livsmedel och olika dieter påverkar balansen mellan ett fungerande och ett överaktivt immunförsvar (det vill säga inflammationsaktiviteten i kroppen) måste studeras mer för att eventuellt kunna ge antiinflammatoriska kostrekommendationer.


Maria Sitell på Brödinstitutet skriver kritiskt om Apotekets nya samarbete med Food Pharmacy, som bland annat förespråkar glutenfri, laktosfri och sockerfri mat samt raw food. Hon skriver att den samlade forskningen idag är tydlig med vad vi ska äta för att må bra och för att undvika vällevnadssjukdomar. Vidare skriver hon att:

”Evidensen kring dessa kostråd är stark och de senaste Nordiska näringsrekommendationerna är bland de mest moderna i världen. De överensstämmer också med andra länders råd och rekommendationer.”

Maria Sitell konstaterar att varken glutenfritt, laktosfritt, rawfood eller ”någon kost som är så kallat antiinflammatorisk” är med på listan för bra matvanor och att

”Den glutenfria trenden tål en extra handpåläggning. Fullkorn – som bara finns i spannmål – är den enskilda kostfaktor som förebygger ohälsa i allra högsta grad. Den som äter glutenfritt förlorar den stora källan till fullkorn. Det är ett exempel som blir resultatet av att skapa egna dieter. Ett annan är att rawfood ger ett sämre upptag av näringsämnena i maten.”


Även Kajsa Asp Jonson på Mersmak Kommunikation skriver om det tveksamma samarbetet mellan Apoteket och Food Pharmacy och fokuserar på att det är onödigt och synd att krångla till sina matvanor och att vi i stället ska se till helheten och

”följa de basala kostråd som enligt vetenskapen till exempel minskar risken för cancer, hjärtkärlsjukdom, diabetes typ 2 och övervikt/fetma.”

Kajsa Asp Jonson konstaterar vidare att ”inflammation är en naturlig process som bland annat ingår i kroppens svar på träning, och i vårt immunsystem” och att det är en nödvändig process i kroppen, samt vidare att modedieten glutenfritt är onödig, krånglig och dyr för dem som inte behöver den.

Kajsa Asp Jonson avslutar positivt med:

”Följer du de Nordiska Näringsrekommendationerna behöver du inte fundera så mycket, eller krångla med specialdieter. Ät och njut, och låt livet vara enkelt.”


Dietisten Elin skriver på Instagram att

”forskningen inte har kunnat bevisa att det finns livsmedel som är pro- eller anti-inflammatoriska.”


Margareta Elding-Pontén, 5 juli 2018

Välkommen att följa mig på Facebook, Instagram och Twitter!

Schampo och hudvårdsprodukter vid Celiaki och Dermatitis Herpetiformis (DH, även kallat Hudceliaki)

Att celiaki och dermatitis herpetiformis (DH, även kallat hudceliaki) kräver glutenfria hudvårdsprodukter är en missuppfattning och någonting som jag endast (och tyvärr ofta) läser på sociala medier.

Både för celiaki och DH gäller att den inflammatoriska reaktionen sker först när gluten hamnar i mag-tarmkanalen. Det är immunförsvaret i tarmen – inte i huden – som reagerar. Gluten måste ner i tarmen för att reaktionen ska ske. Därefter kan blodet transportera vissa ämnen vidare i kroppen, vilket troligtvis är vad som händer vid DH. En annan förklaring till DH är zinkbrist på grund av en obehandlad celiaki (enligt Ludvigssons bok Doktorns guide till gluten).

Man kan naturligtvis utöver celiaki och/eller DH ha en allergi och reagera på vissa ämnen i hudvårdsprodukter. Så har till exempel jag, utöver celiaki, en kontaktallergi mot linalool, som är vanlig i schampo och andra hudprodukter. Därför måste jag läsa innehållsdeklarationen på sådana produkter för att undvika linalool – men inte för att undvika gluten.

Celiac Disease Center vid Chicagos universitet ger här ett kortfattat svar om hudvårdsprodukter vid celiaki och DH. Jag har också klippt in deras svar här, ifall länken inte skulle fungera:

“Gluten is only toxic to celiac patients and patients with dermatitis herpetiformis (DH) if ingested. Because gluten cannot be absorbed through the skin, the use of cosmetic and shampoos containing gluten has not been shown to be detrimental to patients with celiac disease or DH. However, we do recommend gluten-free lip products, hand lotions and other products that may end up near the mouth.”

Tala gärna med din läkare eller dietist om detta. De ska kunna ge dig rätt information.

Dela gärna informationen vidare 🙂

Margareta Elding-Ponten

#celiaki #dh #dermatitisherpetiformis #hudceliaki #eldingponten #glutenfritt

Internationella celiakidagen, 16 maj

Idag, den 16 maj, är det den internationella celiakidagen. Det är bra att celiaki uppmärksammas över hela världen, för det är en sjukdom som kan ge allvarliga komplikationer om den inte upptäcks och behandlas i tid. Samtidigt är den inte alltid lätt att hitta. Här vill jag uppmärksamma celiakidagen, 16 maj, genom att dela sexton punkter med fakta om celiaki och den glutenfria kosten. Förhoppningsvis bringar det lite klarhet och svarar på några vanliga frågor.

  1. Celiaki är en autoimmun sjukdom. Till skillnad från en klassisk allergi, där immunförsvaret attackerar främmande ämnen, innebär en autoimmun sjukdom att immunförsvaret attackerar kroppens egna, friska celler. Det finns många olika autoimmuna sjukdomar, och många av dem hänger samman – kanske på grund av att immunförsvaret är överaktivt eller har lättare för att reagera på fel sätt. Här har jag skrivit mer om skillnaden mellan autoimmuna sjukdomar och allergier.
  2. Om en person med celiaki äter gluten förstörs friska celler i tunntarmens slemhinna. Anledningen är att immunsystemet av någon anledning har lärt sig att reagera fel vid kontakt med gluten. Immunsystemet reagerar då genom att producera antikroppar, och dessa antikroppar attackerar och bryter ner friska celler i tunntarmens slemhinna, som till slut kan bli helt “slät”. Detta sker inte hos alla personer utan bara hos dem som har utvecklat celiaki – det vill säga cirka 1-3 procent av Sveriges befolkning.
  3. I tunntarmens slemhinna tar kroppen upp näringen ur maten. Slemhinnans yta är mycket stor genom att tunntarmen är veckad och har små fingerliknande utskott, som kallas för villi och mikrovilli. Vid celiaki blir tunntarmen inflammerad vid kontakt med gluten, cellerna skadas, de fingerliknande utskotten krymper och tunntarmens yta blir avsevärt mycket mindre. Till slut får personen med celiaki mycket svårt att tillgodogöra sig näringen ur maten, vilket kan leda till många olika symtom och besvär.
  4. Celiaki behandlas idag enbart genom glutenfri kost. Då återhämtar sig tarmslemhinnan och blodvärdena normaliseras. Det är fantastiskt att en så allvarlig autoimmun sjukdom kan behandlas utan läkemedel! Den glutenfria kosten är medicinen. Det tycker jag är oerhört häftigt och underbart skönt!
  5. Celiaki är en kronisk sjukdom, vilket betyder att den inte kan botas – i alla fall inte idag. Immunsystemet har ett slags minne, och om immunsystemet en gång har lärt sig att reagera fel vid kontakt med gluten, kommer det tyvärr alltid att reagera på det felaktiga sättet. Den glutenfria kostbehandlingen (dagens tillgängliga behandling av celiaki) måste därför hållas livet ut och vara mycket strikt. Idag forskas det dock på att försöka avleda immunsystemets felaktiga reaktion, vilket ger hopp om att i framtiden kunna bota celiaki! Här har jag skrivit mer om celiaki.
  6. Symtomen vid celiaki varierar. En del personer får symtom, som lätt kan kopplas till problem med magen – diarré, magknip, gaser, förstoppning, viktökning eller viktminskning. Andra får symtom, som inte kopplas till magen utan i stället är sekundära problem som beror på att kroppen inte har tagit upp näring ur maten. Dessa symtom kan vara dålig tillväxt (barn), sen pubertet, trötthet, depression, benskörhet, ont i leder och svårt att få barn. En tredje grupp upplever sig inte ha några problem alls. Dessa personer är naturligtvis därför svåra att hitta. Men i de fall de hittas brukar de efter ett tag på glutenfri kost säga att de mår mycket bättre än förut. Det kan vara svårt att veta vad som menas med att “må bra”.
  7. Man kan inte själv ta reda på om man har celiaki. Det är alldeles för komplext, och många sjukdomar kan ha liknande symtom (och ibland även överlappa), som IBS, andra tarmsjukdomar och veteproteinallergi. Diagnosen celiaki ska därför ställas inom vården och görs genom att mäta biomarkörer för antikroppar i blodet och i de allra flesta fall även genom att analysera små bitar från tunntarmens slemhinna. För att analyserna ska bli rättvisande måste personen fortfarande äta en kost med gluten. Annars kan, vid celiaki, personens tarmslemhinna ha läkt och blodvärdena normaliserats – och då går det inte att ställa diagnosen celiaki. Detta är mycket viktigt att känna till. Celiaki är en autoimmun sjukdom och viktig att hitta. Att glutenfritt har blivit en trend skapar därför problem för sjukvården och för dem som efter en period på glutenfri kost vill veta om de har celiaki. Läs gärna vår fortfarande aktuella debattartikel i Svenska dagbladet.
  8. Många äter idag glutenfri kost – och gör det av olika anledningar. Det finns mycket att skriva om detta, men i korta ord beror många av de förbättringar som en del personer utan celiaki upplever vid glutenfri kost på annat än just gluten. Om man tar bort gluten ur kosten, försvinner även andra ämnen och kostmönstret ändras. Hur stor skillnaden blir beror naturligtvis på på vilket sätt man äter glutenfritt. Tar man bort mycket kolhydrater? Äter man färre bullar och kakor? Äter man mer eller mindre fibrer? Blir man mer medveten om vad man stoppar i sig? Idag förväxlas tyvärr ofta proteinet gluten med kolhydrater, sockerarter och fibrer, som många IBS-patienter kan reagera på. IBS är mycket vanligt bland den svenska befolkningen, och Fodmap är en typ av kolhydrat som kan vara besvärlig för IBS-patienter. Den finns i form av fruktaner i vete, vilket kan vara en förklaring till att många personer tycker sig må bra på en viss glutenfri kost. Den har dock ingenting med gluten att göra. Här har jag skrivit mer om “glutenkänslighet/vetekänslighet utan att ha celiaki”.
  9. Det är viktigt att testa sig för celiaki, innan man går över till glutenfri kost! Den glutenfria kostbehandlingen måste vara strikt och hållas livet ut, vilket jag tror är omöjligt utan att ha en diagnos. Dessutom kan det vara omöjligt för en läkare att ställa diagnosen celiaki om patienten redan äter glutenfritt, eftersom tarmslemhinnan kan ha läkt och blodvärdena normaliserats. Det enda sättet att få reda på om man har celiaki är i så fall att börja äta gluten igen, vilket en del personer har svårt att göra om de mår mycket dåligt av glutenhaltig kost. Speciellt svårt blir det naturligtvis för dem som har celiaki och som ju måste ha en glutenfri kost och säkert upplever en stor förbättring av den kosten. Om de själva har hittat en kost som passar dem men inte vet ifall de har celiaki, har de ingen aning om ifall de måste äta så strikt glutenfritt som en person med celiaki måste göra hela livet ut. Orsaken till besvären kan också vara en annan sjukdom, som kan vara viktig att hitta. Rätt diagnos ger rätt behandling.
  10. Man uppskattar att 1–3 % av befolkningen i Sverige har celiaki. Det kan vara olika stor andel i olika åldersgrupper. Tyvärr går många fortfarande utan diagnos. Man uppskattar att omkring 0,5–knappt 1 % av befolkningen i Sverige har fått diagnosen celiaki och att hälften av de drabbade ännu inte vet om det.
  11. Celiaki har ett stort ärftligt inslag och det finns riskgener för sjukdomen. Riskgenerna är vanliga i Sverige. Cirka 30–50 % av befolkningen har dem. Resterande 50–70 % kan i praktiken inte utveckla celiaki. Dessa personer kan med stor säkerhet utesluta celiaki genom ett gentest. Att endast en mycket liten andel av dem med genetisk risk för celiaki faktiskt utvecklar sjukdomen tyder på att det krävs ytterligare minst någon faktor – en trigger – för att sätta igång sjukdomen. Triggern tror man har att göra med miljö- och livsstil. Bland annat forskar man på vilken betydelse virusinfektioner (speciellt i småbarnsåren när immunsystemet är under utveckling), tarmfloran, stress och barnmat har för sjukdomens uppkomst. Jag har skrivit många olika inlägg om det på min hemsida, och här är en länk till ett av dem.
  12. Använd ordet celiaki i stället för glutenintolerans, eftersom glutenintolerans lätt förväxlas med det kontroversiella tillståndet gluten- eller vetekänslighet utan att ha celiaki. Termen celiaki  är den vedertagna, medicinska benämningen för den autoimmuna sjukdomen – och ordet kan inte missförstås. På engelska heter sjukdomen coeliac disease (celiac disease med amerikansk stavning). Ordet glutenintolerans används däremot idag utomlands (gluten intolerance) alltmer för det kontroversiella tillståndet gluten- eller vetekänslighet utan celiaki, och den betydelsen sprider sig nu till Sverige. Eftersom det tillståndet är helt skiljt från celiaki, kan det skapa förvirring att använda ordet glutenintolerans för sjukdomen celiaki. Ordet glutenintolerans är dessutom inte alls väl beskrivande för den allvarliga autoimmuna sjukdomen celiaki. Läs en utförligare förklaring här.
  13. Vad menas med en strikt glutenfri kost? Det ges tyvärr olika råd i olika forum, och en del forum ställer upp egna strikta regler. Även dietisterna och läkarna ger ibland olika råd. Det är dock viktigt att tänka på att varje individ är unik och att kosten därför kan behöva individanpassas. Det speciella med sjukdomen celiaki är ju att medicinen idag enbart består av den glutenfria kosten. Läs gärna vår debattartikel om att vi vill ha nationella kostråd vid celiaki. I en strikt glutenfri kost är idag produkter med upp till 100 ppm gluten (“mycket låg glutenhalt”) godkända för personer med celiaki. Läs mer om det här. Men en strikt glutenfri kost kan också tolkas som en kost med upp till 20 ppm gluten, eftersom ordet i märkningen glutenfritt betyder högst 20 ppm gluten. Detta gäller på restauranger och praktiseras av många som äter glutenfritt. Strikt glutenfritt kan också tolkas som inget gluten, eftersom ordet glutenfritt egentligen betyder helt fritt från gluten. Det sistnämnda är i praktiken inte möjligt att praktisera på grund av de låga halterna och kontaminering av olika livsmedel. Det går nämligen inte att uppmäta glutenhalter på under 5 ppm. Ingen kan därför garantera att en produkt har en viss glutenhalt under 5 ppm. Tyvärr komplicerar de olika tolkningarna av glutenfri kost diskussionerna i olika forum…
  14. Skilj på halt och mängd. Halten gluten mäts i ppm = miljondelar = mg/kg. Mängden gluten mäts till exempel i mg. Man brukar säga att de flesta personer med celiaki endast tål upp till 30 mg gluten per dygn. Den mängden ryms i cirka 1/2 kryddmått vetemjöl. Det är alltså mycket viktigt att vara noggrann och tänka på kontamineringsrisker. Samma mängd ryms i 1,5 kg produkt, om den håller precis gränsvärdet 20 ppm gluten. Motsvarande mängd blir 300 g för en produkt med 100 ppm gluten. Det viktiga vid celiaki är att mängden gluten inte blir för hög – inte att varje enskild ingrediens har en viss halt av gluten. Däremot är gränsvärdena (glutenfritt, max 20 ppm, och mycket låg glutenhalt, max 100 ppm) satta så att det ska bli svårt att komma upp i en för hög mängd av gluten.
  15. En sjukdom som är relaterad till celiaki är Dermatitis Herpetiformis (DH). DH orsakar besvärande, kliande hudutslag. Medan celiaki är vanligare hos kvinnor, är DH vanligare hos män. De flesta forskare beskriver DH som en variant av celiaki. Även om DH visar sig som hudutslag beror sjukdomen på en reaktion från immunsystemet i tunntarmen vid intag av gluten. DH behandlas därför genom glutenfri kost. Hudvårdsprodukter, som schampo och hudkrämer, ger inte upphov till hudbesvären vid DH – inte ens om de skulle innehålla gluten. Gluten måste ätas och hamna i tarmen för att immunsystemet där ska reagera och orsaka hudbesvären. Utöver celiaki och/eller DH kan man naturligtvis också ha en allergi mot vissa ämnen i hudvårdsprodukter och därför reagera vid hudkontakt med dem. (Själv har jag förutom celiaki en kontaktallergi mot den vanliga komponenten linalool.) Men den allergin är någonting helt annat än DH och celiaki. Läs mer om DH här.
  16. Om du får diagnosen celiaki, ta det som en positiv utmaning! Det är så oändligt värdefullt att få diagnosen, så att du får reda på hur du ska behandla din sjukdom för att må bra. Och tänk så fantastiskt det är med en sjukdom som kan behandlas helt utan läkemedel! Jag önskar dig all lycka! <3

Margareta Elding-Pontén, 16 maj 2018

Följ mig gärna på Facebook och Instagram

Bild: Virginia Kust