Krönika: Därför ska du testa dig för celiaki

Min krönika om varför man ska testa sig för celiaki är högaktuell och värd att spridas till nära och kära:

Den unga kvinnan framför mig i kön på caféet ber om glutenfritt. Jag kan inte låta bli att fråga om hon har celiaki. ”Ingen aning men jag mår bättre på glutenfri kost”, svarar hon och tar emot sin Sarah Bernhardt-biskvi.

Visst är det spännande! Ordet gluten är idag på allas läppar. Glutenfritt är på god väg mot toppen i listan över populära dieter. Allt oftare berättar personer om hur bra de mår på glutenfri kost. Men anledningen till varför de mår bra kan vara väsentlig att ta reda på. Idag har tyvärr många personer celiaki utan att veta om det. En del av dem provar glutenfri kost och mår naturligtvis bättre av det. Andra tror att de är laktosintoleranta, eftersom de får en lugnare mage av laktosfritt. I båda fallen är risken stor att deras celiaki aldrig hittas.

Men varför är det viktigt att veta om man har celiaki? Räcker det inte att äta så att man mår bra? Kvinnan är intresserad, och över var sin kopp te delar jag ivrigt med mig. Celiaki är en livslång sjukdom, som obehandlad leder till en inflammerad och skadad tunntarm. Det leder till ett försämrat näringsupptag och risk för dålig hälsa och följdsjukdomar. Behandlingen idag är en strikt glutenfri kost – hela livet. Den är väldigt svår att följa, om man inte vet att man har celiaki och är tvingad till det. Många väljer idag att äta mindre gluten utan att för den skull äta helt glutenfritt. Det är dock en helt annan sak att äta strikt glutenfritt och lusläsa alla ingrediensförteckningar, vilket en person med celiaki måste göra. Risken, om man mår bättre av glutenfritt eller laktosfritt, är att man nöjer sig med det utan att få veta ifall man måste hålla en strikt glutenfri kost.

Tyvärr är sjukdomen celiaki omöjlig att diagnostisera hos en person som redan äter glutenfritt. Man kan inte heller pröva sig fram själv. Därför måste diagnosen ställas inom vården – medan man fortfarande äter gluten. Man ska naturligtvis äta det man mår bra av, och om man inte har celiaki kan man ändå välja glutenfritt – utan att då behöva vara strikt och ta bort nyttiga näringsämnen i onödan. Men att ta reda på varför man mår bra av glutenfritt är värdefullt – antingen det beror på celiaki, andra sjukdomar eller en känslighet för kolhydrater.

Ett samtal betyder mycket. Kvinnan och jag pratar länge. Efteråt vet jag att hon kommer att testa sig för celiaki. Förhoppningsvis är det inte för sent.

Text av Margareta Elding-Pontén, 1 juni 2017
Krönikan är skriven för tidningen Glutenfri Matlust nr 2 2017 med utgivning den 1 juni 2017. Se sidan i bild nedan.

Följ mig gärna på Facebook.

Min krönika i tidningen “Glutenfri Matlust”, som kom ut den 1 juni 2017 (nr 2 år 2017).

 

Vad betyder celiaki? Bara en tredjedel svarade rätt på högskoleprovet

Ordet celiaki fanns med i högskoleprovets del om ordförståelse i april i år (se bilden nedan). 65 000 personer skrev provet. Av dem visste en tredjedel att ordet celiaki är synonymt med glutenintolerans. Resterande två tredjedelar trodde däremot att celiaki betyder antingen blodförgiftning, ryggmärgsskada, syrebrist eller halsinfektion. Läs mer om detta här.

Termen glutenintolerans används tyvärr på helt olika sätt i olika länder, vilket även har spridit sig till Sverige. För att undvika begreppsförvirring och för att vara tydlig med vad man menar bör termen glutenintolerans helt undvikas för alla olika tillstånd. Den kroniska, autoimmuna sjukdom, som innebär att kroppen reagerar på gluten genom att bryta ner kroppens egna celler i tarmslemhinnan, bör enbart kallas för celiaki (coeliac disease på engelska och celiac disease på amerikanska). Om bland annat detta står det att läsa i artikeln om Oslodefinitionerna från år 2013.

Även Svenska Celiakiförbundet förespråkar att man använder termen celiaki i stället för glutenintolerans.

Här har jag skrivit en utförlig och förklarande text om varför termen celiaki bör användas i stället för termen glutenintolerans.

Margareta Elding-Pontén, 1 juni 2017

Ur högskoleprovets ordförståelse-del, april 2017.

Krönika: Med celiaki i hälsotrendens spår

För två år sedan publicerade jag denna krönika både i lokaltidningen “På Plats i Väster”  och i “GF Glutenfri Matglädje”. Den handlar om att leva med celiaki i hälsotrendens spår och är lika aktuell idag som när jag skrev den för två år sedan:

För elva år sedan rasade min värld. Celiaki. Du tål inte gluten. Det var innan glutenfritt blivit en hälsotrend, och sjukdomen var relativt okänd. För mig var ordet gluten bekant men där slutade kunskapen. När innebörden av vad jag måste avstå från klarnade, föll världen i bitar. Där, bland spillrorna på marken, sopade jag bort allt gott bröd som jag bakat genom åren.

Men jag reste mig, beslutsam. Antog beskedet som en positiv utmaning. Läste på. Diskuterade med en dietist. Informerade släkt och vänner. Började baka med nytt mjöl. Gott! Insåg att vardagen hemma är lätt att klara av. Och jag mådde bra.

Så kom trenden. Från USA i väster och via England svepte den in över landet. Först som en försiktig, knappt märkbar bris. Sedan allt mer lik en kuling för att ta Sverige med storm. “Glutenfritt är hälsosamt.” “Man blir smal.” “Man lever längre.” “Man tänker bättre.” Sägs det. Tror folk. Och plötsligt verkar alla äta glutenfritt.

Med efterfrågan kom utbudet. Butikernas hyllor fylls nu av nya varor. Pasta, bröd och kakor. Mjöl av alla möjliga sorter. Restaurangerna hänger på med glutenfria alternativ – ibland med hembakat bröd. Glädjen för oss med celiaki är stor.

Men trenden har en baksida. Många är beredda att betala mer för att leva trendigt. Jag, som äter glutenfritt som medicinsk behandling, undrar vem som bakar matbröd på ett mjöl för 200 kr/kg. Missförstånd och förväxling av begrepp är också vanligt. Råd delas frikostigt på sociala medier och sprids oerhört snabbt. Det är svårt att sovra bland rätt och fel information. Vi med celiaki blir osäkra. En del litar mer på sociala medier än på expertis inom vården. Flera olika varianter och tolkningar av vad som är glutenfritt gör det komplicerat att äta rätt. Många undviker tyvärr goda, bra och nyttiga produkter – av rädsla och helt i onödan.

Nu ökar dock kunskapen, sedan läkare, dietister och organisationer har börjat bemöta trenden med sitt kunnande.

För elva år sedan började mitt nya liv. De raserade spillrorna är uppbyggda – i en annan form och från grunden. Det blev bra. På elva år har det hänt mycket. Forskningen går framåt. Fler med celiaki får diagnosen och blir därmed hjälpta. Produktutbudet är så mycket större och det är inte längre konstigt att äta glutenfritt. Trots baksidan, drar jag tacksamt fördel av hälsotrenden.

Margareta Elding-Pontén, maj 2015

Följ mig på Facebook.

Alla talar om gluten – Seminarium i Lund

Den 27 april 2017 arrangerade Swedish Nutrition Foundation (SNF) seminariet Alla talar om gluten. Det hölls i Lund och inbjudna talare var dietister, forskare och representanter från Svenska Livsmedelsverket, ICA, Fazer group och Lantmännen. De talade om celiaki, icke-celiaki-relaterad glutenkänslighet (non-coeliac gluten sensitivity, NCGS), veteallergi, IBS, Fodmap, gluten och glutenfria livsmedel. Ämnet är högintressant och deltagarna var många. Här följer min sammanfattning av dagen.


Stine Störsrud, med dr och leg dietist vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, pratade på titeln Glutenfritt – nödvändigt för vissa, men bra för alla?

Hon tog upp att trenden glutenfritt tog fart i Sverige omkring år 2005-2006 och att den över världen kan kopplas till att kändisar berättar att de mår bra av glutenfritt. De flesta som idag äter glutenfritt gör det för att de tror att det är hälsosamt och/eller ger viktminskning – inte för att de har en sjukdom som celiaki. Trenden är stor över hela västvärlden. I Australien äter till exempel hela 40 % glutenfritt och 11 % vetefritt. I USA undvek 33 % gluten år 2012, och på Nya Zeeland äter 5 % av barnen glutenfritt.

Stine pratade om veterelaterade sjukdomar. Förutom celiaki är det olika typer av veteallergi, irritabel tarm (IBS) och icke-celiaki-relaterad glutenkänslighet (NCGS). IBS är vanligast och drabbar 10-15 % av befolkningen över hela världen. Orsaken till IBS-problem är främst fermenterbara kolhydrater – exempelvis fermenterbara oligo-, di- och monosackarider och polyoler (Fodmap). Celiaki drabbar minst 1 %, medan veteallergi är ovanligare och endast drabbar 0,4-1%. Veteallergiker reagerar oftast på andra proteiner än gluten.

NCGS är mycket omdebatterat och har många olika namn. Man vet ännu inte hur vanligt det är, om det finns och vad det i så all beror på. Definitionen är idag ”oönskade reaktioner vid intag av glutenhaltiga livsmedel”. Troligtvis är orsaken någonting i vete, och i stället för glutenkänslighet (NCGS = non-coeliac gluten sensitivity eller GS = gluten sensitivity) pratar man nu allt oftare i stället om vetekänslighet (NCWS = Non-coeliac wheat sensitivity).

Stine pratade mycket om IBS och Fodmap och om hur det kan vara en förklaring till att vissa personer tycker sig må bättre på glutenfri kost – trots att gluten inte behöver vara orsaken till problemen. Fodmap är kolhydrater, som inte bryts ner helt i tunntarmen på grund av enzymbrist. När de når tjocktarmen blir de näring för bakterier, vilket resulterar i gas och ibland ökad mängd vätska i tjocktarmen. Detta kan ge smärta och diarré. En del personer är känsliga för de oligosackarider (är o:et i Fodmap) som finns i vete, korn och råg. Eftersom glutenfritt innehåller mindre av dessa oligosackarider, kan dessa personer må bättre på glutenfri kost, trots att problemen inte beror på gluten eller andra proteiner.

Nackdelar med att äta glutenfri kost är att man riskerar att få i sig för lite fibrer, B-vitamin, D-vitamin, järn, zink och kalcium och för mycket fett, socker och protein. Dock är dagens glutenfria alternativ i regel bättre i Sverige än i många andra länder. Fler nackdelarna är kostnaden, smaken, konsistensen och sociala aspekter. Stine poängterade att en mycket viktig nackdel är att en glutenfri kost försvårar en celiaki-diagnos.

Fördelar med glutenfri kost är att man ofta äter färre kakor och mer frukt och grönsaker.

Stines slutsats är att en glutenfri kost kan bli hälsosam om man äter mer frukt och grönt och om man byter en del vitt mjöl mot annat fiberrikare och näringsrikare mjöl. Annars stödjer inte forskningen åsikterna att glutenfritt är bra för alla. Hon ger också ett slutord till alla med celiaki: ”Gör det inte svårare än nödvändigt!”


Christine Henriksen, forskarassistent vid Oslo universitet, pratade på titeln ”Beyond gluten” – FODMAP.

Hon berättade ingående om Fodmap och IBS – bland annat i vilken typ av mat olika typer av Fodmap finns och vad som händer i tarmen när man äter dem. I vete, korn och råg finns fruktaner, som är en oligosackarid och tillhör Fodmap. Fruktaner finns även i lök, vitlök, sparris etc. Vi har inte enzymer för att spjälka dessa kolhydrater, och vissa personer är känsliga för dem. 70 % av IBS-patienterna blir bättre på låg-Fodmap-kost. Traditionell IBS-diet fungerar dock lika bra.

Christine poängterade att livsmedel med Fodmap är nyttigt, eftersom Fodmap räknas till fibrer och blir mat till de goda tarmbakterierna i tjocktarmen. Fodmap har därmed en probiotisk effekt. De innehåller också många bra näringsämnen, antioxidanter och fytokemikalier. Friska barn och friska vuxna ska inte äta en kost med lågt Fodmap-innehåll! Däremot kan de som inte tål en viss typ av Fodmap undvika just den mat, som de inte tål. Men all annan mat med andra Fodmap ska man fortsätta att äta. Det är viktigt med minsta möjliga restriktioner i Fodmap, för att bakterierna i tjocktarmen ska må bra. Christine poängterade också att man inte har studerat hur en kost med lite Fodmap påverkar vår kropp under lång tid. Låg-Fodmap-diet är inte heller speciellt prövad på barn.

Hon pratade om samspelet mellan magen/tarmen och hjärnan och nämner att hjärnan är känslig för smärta i tarmarna. Hjärnan kan också sända signaler som påverkar magen.

Fodmap är inte orsaken till IBS, utan man tror att IBS beror på en obalans i tarmbakteriefloran. Varför så många som 67 % av IBS-patienterna är kvinnor vet man inte. Kanske spelar hormoner in? Kvinnor i åldern 20–50 år är nämligen överrepresenterade.

Christine berättade om en studie de gjort på 66 personer, som varken hade celiaki eller veteallergi men som ändå upplevde att de var känsliga för gluten. Personerna hade därmed en NCGS-självdiagnos. En dubbelblind provokation gjordes med gluten respektive fruktaner (en oligosackarid och ingår i Fodmap). Resultaten visade att de som fick fruktaner hade mest symtom, sedan kom de som fick placebo, medan de som fick gluten uppvisade minst symtom.

Christine sade att de i studien kanske har studerat IBS i stället för NCGS. Hon sade också att NCGS i vissa fall kan vara en celiaki under utveckling. Att de som fick placebo ändå reagerade kan ha att göra med nocebo-effekten – det vill säga att man förväntar sig att man ska få symtom.

Christine tror att personer med NCGS är en heterogen grupp. I gruppen kan det finnas personer med IBS och personer med ett förstadium till celiaki. Av de 66 personerna i studien skulle 4 personer kunna ha en äkta NCGS.

En fråga från publiken var om kroppen kan vänja sig av med gluten, så att man blir känslig för gluten om man under en tid utesluter gluten. Svaret var att en del personer, som tidigare utan problem har ätit mycket gluten men som sedan av fri vilja har övergått till glutenfri kost under en längre tid, säger att när de sedan återigen äter gluten så reagerar kroppen direkt.


Natalie Scheers, docent vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, pratade på titeln Processning av vete – spelar det någon roll?

Hon berättade om olika typer av processer och hur de kan påverka personer med celiaki respektive veteallergi. Bland annat tog hon upp surdegsjäsning, vanlig jäsning, tillsats av myko-proteaser (ett slags enzym som kan bryta ner gliadin-sekvensen), värme (som vid ugnsbakning) och vissa tillsatser som kan göra att transglutaminas inte kan binda till gluten och därmed inte orsaka den inflammatoriska processen i tarmslemhinnan vid celiaki.

Slutsatsen var att det går att påverka glutenhalten mer eller mindre bra genom olika typer av processer, vilket är spännande inför framtiden.


Ingrid Lindeberg, Statsinspektör på Livsmedelsverket i Uppsala, pratade på titeln Fri från gluten – hur får man märka?

Hon berättade att ”Fri-från”-livsmedel – som till exempel glutenfria livsmedel – sedan den 20 juli 2016 inte längre ingår bland ”Sär-När”-livsmedel utan nu räknas som ”vanliga” livsmedel. Idag är det frivilligt att anmäla Fri-från-livsmedel, men Livsmedelsverket föreslår ett nationellt anmälningskrav, vilket är ute på remiss nu. (Jag vet att Svenska Celiakiförbundet var med och tryckte på för att få till detta förslag.)

Ingrid pratade också om informationsförordningen, som innehåller en bilaga med de 14 allergener, som nu alltid måste anges och framhävas på ingrediensförteckningar. Här finns också information om den frivilliga livsmedelsinformationen och kravet att den inte får vara vilseledande.

För glutenfria produkter är det endast tillåtet att använda märkningen ”glutenfri” eller ”mycket låg glutenhalt”, varav den senare i princip inte används. Ingrid hade bara sett den en enda gång, och då var det en felmärkning… Det finns regler för vilka produkter, som får märkas. ”Glutenfri” får till exempelvis inte användas på äpplen etc, som är av naturen glutenfria. Men det får användas på tex ris och majs.

Ingrid poängterade att till exempel majsmjöl ofta är kontaminerat av gluten.


Christina Karlsson, leg dietist på ICA i Stockholm, pratade på titeln ”Alla talar om gluten” – vad gör branschen?

Hon berättade att ICA initierade branschöverenskommelsen om ”kan innehålla spår av”-märkningen. Den innebär att livsmedelsbranschen har riktlinjer, som alla bör följa när det gäller denna märkning.

Christina berättade också att 8 % av befolkningen i Sverige undviker gluten år 2017 enligt en undersökning via YouGove.


Ulrika Gunnerud, Senior manager researcher på Fazer group i Lund, pratade också på titeln ”Alla talar om gluten” – vad gör branschen?

Hon berättade att brödtrenden har gått ner under ett antal år, men att de nu ser en ökning igen.

Eftersom det är mer gluten i vårvete, måste man till mjöl på höstvetet ibland tillsätta extra gluten för att få tillräckliga bakegenskaper. Ulrika berättade också att det finns ännu mer gluten i vete från Kanada och att vete från Sverige har svårt att konkurrera med det när det gäller bakegenskaper. Det är också en orsak till att det tillsätts extra gluten till mjölet.


Christian Malmberg, Lantmännen, Stockholm, pratade också på titeln ”Alla talar om gluten” – vad gör branschen?

Han berättade att reglerna för glutenfri havre styrs av Codex Allimentarius och att Lantmännen har kontraktsodling för glutenfri havre.

För att få märka havren som glutenfri får det i resultatet finnas högst 4 främmande kärnor (tex vetekärnor) per kilo. På 1 kilo oskalad havre betyder det högst 4 främmande kärnor per 15 000 kärnor.

Lantmännen ger ut tidningen Cerealier – bland annat med sina forskningsresultat.


Summerat av Margareta Elding-Pontén, 2017-05-16

Följ mig på Facebook.

 

 

Glutenfri kost och risken för hjärt-kärlsjukdomar

Idag publicerades en artikel i British Medical Journal om kopplingen mellan gluten i kosten och risken för hjärt-kärlsjukdomar. Studien gjordes på personer utan celiaki. Slutsatsen från artikeln lyder så här:

“Long term dietary intake of gluten was not associated with risk of coronary heart disease. However, the avoidance of gluten may result in reduced consumption of beneficial whole grains, which may affect cardiovascular risk. The promotion of gluten-free diets among people without celiac disease should not be encouraged.”

De såg alltså ingen ökad risk med att äta gluten när det gäller kranskärlssjukdomar. Däremot är risken med en glutenfri kost att man får i sig för lite fibrer. Detta kopplar forskarna till en något ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Därför är deras slutsats att en glutenfri kost bör undvikas av personer, som inte har celiaki.

Läs också vad Svt nyheter skriver om detta idag.

Läkare och dietister föreläser om celiaki och glutenfritt

På Svenska Celiakiförbundets hemsida hittar du många informativa föredrag om celiaki och glutenfritt. Föredragen hålls av dietister och läkare med specialkunskaper inom just detta område.

Här hittar du föredragen och information om dem.

Direkt till videolänkarna på Svenska Celiakiförbundets hemsida

Direkt till Svenska Celiakiförbundets Tube-kanal

Kan virus trigga igång celiaki?

Den 7 april i förra veckan publicerades en artikel i tidskriften Science om att en viss typ av reovirus ser ut att kunna trigga igång celiaki hos individer med de genetiska anlag som krävs. Detta är mycket intressant och fick också stor uppmärksamhet i nyhetsrapporteringen. Resultaten kan ge värdefulla ledtrådar till den framtida forskningen om varför bara vissa personer utvecklar celiaki. De kan också leda till att man på sikt kan förhindra celiaki genom vaccination. Man ska dock vara medveten om att en del av forskningsstudierna gjordes på möss och att det egentligen krävs studier på människor för att verifiera slutsatserna, vilket också författarna har noterat i artikeln.

Läs mer om studien nedan, efter min summering av bakgrunden.

Bakgrund
För att utveckla celiaki krävs tre faktorer. Se också min bild nedan.

  1. Dels måste man ha gentypen HLA-DQ2 och/eller HLA-DQ8. Det har cirka 50 % av Sveriges befolkning. Man räknar dock med att bara 1-3 % av befolkningen idag har celiaki. Det är alltså bara en mycket liten del av dem med den genetiska förutsättningen för celiaki som verkligen får sjukdomen. Att man har någon av gentyperna betyder alltså inte att man verkligen utvecklar celiaki, utan det krävs någonting mer för att trigga igång sjukdomen.
  2. För att celiaki ska kunna utvecklas krävs också att man får i sig gluten. Ingen föds med celiaki, utan celiaki är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret hos personer med de genetiska anlagen vid något tillfälle lär sig att reagera fel vid intag av gluten. Denna felinlärning gör att immunförsvaret, vid intag av gluten, angriper och förstör kroppens egna celler i tunntarmens slemhinna. När immunförsvaret väl har lärt sig detta felaktiga sätt att reagera, kommer det alltid att minnas det. Celiaki kan därför inte växa bort, utan är en livslång sjukdom.
  3. Eftersom 50 % av befolkningen har de genetiska anlagen för celiaki och eftersom i princip alla får i sig gluten, måste det krävas minst en tredje faktor för att trigga igång sjukdomen – det vill säga att lära immunförsvaret att reagera på detta felaktiga sätt. Det finns många teorier och vad som kan vara denna faktor. Kanske kan flera olika faktorer, oberoende av varandra, agera som trigger? Kanske kan flera olika faktorer samverka och tillsammans agera som trigger? Detta är ett hett forskningsområde. Om man kan hitta vad som utlöser celiaki, kan man ha en chans att förhindra sjukdomen i framtiden. Länge har det spekulerats i om virusinfektioner under det första året i ett barns liv – vid den tid då immunförsvaret byggs upp – kan vara en orsak till att celiaki utvecklas. Det är just detta som artikeln i Science handlar om.

Bild från en av mina föreläsningar. Det krävs minst tre olika faktorer för att utveckla celiaki: 1) en viss typ av arvsmassa, 2) en kost med gluten och 3) en yttre påverkan, som eventuellt kan vara en kombination av flera olika faktorer. Copyright Margareta Elding-Pontén

 

Forskningsstudien
En internationell forskargrupp tror att de har identifierat ett virus, som kan utlösa celiaki. Viruset är ett speciellt sorts reovirus, som normalt inte ger några symtom. Trots att det är till synes harmlöst, verkar det ändå som om det i mag-tarmkanalen kan påverka immunförsvaret till att överreagera på gluten på ett sätt som kan leda till celiaki.

Forskarna tittade på två olika typer av reovirus, men det visade sig att bara det ena hade förmågan att påverka immunförsvaret på detta sätt. Reoviruset gjorde immunförsvaret så förvirrat att immunförsvaret inte visste om det skulle attackera reoviruset eller gluten. Viruset hade alltså förmågan att ändra på hur immunförsvaret ser på gluten. Troligtvis kan reoviruset ge en permanent förändring i immunsystemet – som ett slags minne hos immunförsvaret. Denna förändring kan senare utlösa en autoimmun reaktion mot gluten.

När forskarna tittade på 160 personer med celiaki och 73 personer utan celiaki, såg de att personerna med celiaki hade högre halter av antikroppar mot reovirus jämfört med personerna utan celiaki. De hade också högre halter av IRF1 (Interferon regulatory factor 1) – ett protein, som är involverat då immunförsvaret börjar reagera mot gluten.

Det har under lång tid spekulerats i om virusinfektioner under de tidiga barnaåren kan vara en orsak till att celiaki utvecklas. Under det första året byggs stora delar av immunförsvaret upp och kan vara extra känsligt och mottagligt för att lära sig fel. Barn utan ett färdigutvecklat immunförsvar är också extra mottagliga för virusinfektioner. Rotavirus har varit i blickfånget som ett misstänkt virus, men i den aktuella studien kunde man inte påvisa att rotavirus påverkade immunförsvaret som reoviruset gjorde.

Barn introduceras ofta till mat, inklusive gluten, vid 4-6 månaders ålder, då deras immunsystem inte är färdigutvecklat och då de är mer känsliga och mottagliga för virusinfektioner. Om ett barn har den genetiska förutsättningen för att utveckla celiaki, kan kombinationen av en reovirusinfektion och introduktionen av gluten i maten ge de perfekta förutsättningarna för att utveckla celiaki, tror forskarna.

Försök gjordes på möss med gentypen HLA-DQ8 – det vill säga möss med en genetisk förutsättning för att utveckla celiaki. Mössen infekterades med olika virus och matades sedan med små mängder gliadin – den delen av gluten, som innehåller den skadliga peptidsekvensen för personer med celiaki. Mössen, som fick det speciella reoviruset, producerade upp till tre gånger så mycket antikroppar mot gliadin jämfört med de möss som inte fick viruset. Det aktuella reoviruset kunde alltså få immunförsvaret att börja reagera på gluten.

Forskargruppen tror att en infektion av det aktuella reoviruset kan trigga igång celiaki hos vissa personer – det vill säga hos en del av dem som har den genetiska förutsättningen för att få celiaki. Deras hypotes är att även andra virus kan agera på liknande sätt och trigga igång celiaki. I så fall är det intressant är identifiera gemensamma nämnare mellan dessa olika virus. Om man gör det skulle man kunna ta fram ett vaccin, som agerar mot dessa typer av virus. Vaccinet skulle då kunna skydda personer från att utveckla celiaki – och kanske även från att utveckla andra autoimmuna sjukdomar.

De tror också att den största risken sannolikt är om ett barn utan färdigutvecklat immunförsvar infekteras med reoviruset samtidigt som gluten introduceras i barnets kost. Just detta planerar forskarna att undersöka i kommande studier.

Forskarna poängterar dock att en reovirus-infektion inte ensam kan leda till celiaki. Infektionen är det första steget på vägen, innan fler faktorer tar vid. Men de tror att personer, som har blivit infekterade av denna typ av reovirus, kan ha större risk för att senare utveckla celiaki. De tror också att vissa mikroorganismer, som bakterier, i mag-tarmkanalen kan påverka immunförsvaret på samma sätt som det aktuella reoviruset. Likaså tror de att kombinationen av olika faktorer kan leda till att det hos immunförsvaret skapas ett slags minne, som är tillräckligt stort för senare att kunna utlösa celiaki.

Resultaten från studien är intressanta. De ger också hopp om att på sikt kunna utveckla vaccin för att förhindra att celiaki bryter ut.

Läs mer

Terminologi
Celiaki kallas ibland för glutenintolerans. Läs mer här om varför termen celiaki bör användas och termen glutenintolerans helt bör undvikas.

Margareta Elding-Pontén, 12 april 2017

Följ mig gärna på Facebook.

Krönika: Våra hemlighetsfulla vänner

Länge levde de ett hemlighetsfullt liv i skymundan. Nu har de hamnat i rampljuset. Dagens forskning riktar strålkastarna mot våra följeslagare mag-tarmbakterierna. Pyttesmå men enormt många påverkar de hur vi mår. En rik och balanserad tarmflora är viktig för oss.

Många studier tyder på att en störd mag-tarmflora kan kopplas till olika sjukdomar. Hos barn med celiaki har man observerat en annorlunda tarmflora än hos friska barn. Nu undersöker man om detta är ett resultat av sjukdomen eller om det tvärtom är sjukdomen, som är ett resultat av den rubbade tarmfloran. Möjligen leder det till att man i framtiden kan förebygga celiaki – kanske med en kost som innehåller goda bakterier?

Forskningen är komplex, eftersom alla har sin egen, unika tarmflora, som påverkas av vad vi stoppar i oss. Till stor del livnär sig tarmbakterierna på fibrer. En kost rik på flera slags fibrer gynnar många olika typer av bakterier på olika ställen i mag-tarmkanalen. En varierad kost kan därmed leda till en rik tarmflora och en god hälsa.

Men att störa den naturliga tarmfloran kan gå snabbt. En antibiotikakur dödar inte bara de bakterier, som gör oss sjuka, utan också många goda tarmbakterier. Det kan ta ett år innan den rubbade tarmfloran är i balans igen. Vissa forskare tror att användningen av antibiotika är förklaringen till att diabetes typ-1 ökar hos barn. En del tarmbakterier hjälper till vid uppbyggandet av immunförsvaret. Om de slås ut av antibiotika skulle immunsystemet felaktigt kunna lära sig att angripa kroppens egna insulinproducerande celler. Kanske gäller samma sak för celiaki, där cellerna i tunntarmens slemhinna angrips?

Andra forskare tror att om en del av tarmfloran slås ut, kan tarmen bli mer genomsläpplig, så kallad ”läckande tarm”, vilket gör att bakterier enklare kan ta sig in i kroppen och aktivera immunförsvaret. En rubbad tarmflora skulle på så vis kunna ge upphov till inflammatoriska sjukdomar.

Allt tyder på att vi mår bra av en rik tarmflora i balans. Vi bör vårda den ömt genom en varierad och fiberrik kost utan onödig antibiotika. Hur dagens fokus på kost och dieter påverkar våra mag-tarmbakterier är spännande. Att i onödan ta bort deras favoritmat påverkar dem naturligtvis. Vad leder det till? Kommer det i framtiden att kopplas till sjukdomar? Våra hemlighetsfulla vänner har ännu många gåtor kvar att avslöja.

Margareta Elding-Pontén

Krönikan är egentligen skriven för Glutenfri Matlust Nr 1, 2017, som kommer ut i dagarna. Dock publicerades fel text i tidningen och med en olycklig titel. Texten i tidningen härstammar från denna text på min hemsida med länkar till några artiklar.