Debattartikel: Glutentrend hindrar läkare att ställa diagnos (celiaki)

Idag kom min debattartikel tillsammans med barn- och överläkaren Henrik Arnell och medicinjournalisten Jenny Ryltenius ut i Svenska Dagbladet. Den fick i SvD titeln Glutentrend hindrar läkare att ställa diagnos och handlar alltså om hur trenden glutenfritt kan försvåra för läkare att ställa diagnosen celiaki.

Ämnet berör. Redan nu, tidig kväll, är artikeln delad över 700 gånger på Facebook!

Här är länken till debattartikeln på SvD.
Här är länken till debattartikeln som en pdf-fil.

Margareta Elding-Pontén, 20 mars 2016

Följ mig på Facebook.

Krönika: Vi silar myror och sväljer elefanter

Det är dags för en krönika. Den här gången handlar den om var vi lägger fokus, när vi äter glutenfritt. Texten publicerades i tidningen GF Glutenfri Matglädje nr 1 2016, som kom ut den 1 mars. Titeln är en twist med begreppet “Vi silar mygg och svälja kameler” för att passa till textens anspelning på min barndoms bästa barnprogram.

Vi silar myror och sväljer elefanter

Fem myror är inte mer än fyra elefanter. De är fler men inte mer – varken i vikt eller i volym.

En person med celiaki måste undvika alla stora källor till gluten. Men i ivern att vara noggrann med kosten, läggs fokus ibland på fel saker. Ytterst små halter gluten jagas, och orimliga krav ställs på producenterna. Men när vi försöker borsta bort myrorna, lurar elefanterna runt hörnet.

Jag hör allt oftare ”glutenfritt är inte glutenfritt”. Många är upprörda över att glutenfria produkter får lov att innehålla upp till 20 ppm gluten. Detta vädras på sociala medier, och allt fler skräms tyvärr av budskapet. Det är dock viktigt att skilja på halt och mängd och att förstå hur de hänger ihop. Glutenhalten 20 ppm är 20 miljondelar. Det är oerhört lite och på gränsen till vad man kan uppmäta. Inte ens om man äter stora mängder av varor märkta ”glutenfri” ska man komma upp i farliga mängder gluten.

En säker gräns för vad tarmen tål vid celiaki ligger på cirka 30 mg gluten per dygn. Den mängden finns i ett halvt kryddmått vetemjöl. Några smulor vanligt bröd är alltså ett stort riskmoment och ett exempel på hur elefanter kan smyga sig på.

Av en glutenfri produkt måste man däremot äta minst ett och ett halvt kilo – ungefär tre limpor – för att komma upp i samma mängd gluten. Ofta är varans glutenhalt mycket lägre än 20 ppm, ibland inte ens mätbar, och då krävs det ännu fler limpor. En person med celiaki kan lugnt äta produkter märkta ”glutenfri”.

Att vara noggrann vid celiaki är viktigt. Men att jaga ppm på nivåer som närmar sig noll är inte rimligt. Inte heller kan vi kräva att producenterna ska garantera 0 ppm gluten i varorna. Kontamination av gluten kan ske i hela kedjan från odling, skörd, frakt, bearbetning, transport och paketering. Det gäller även för naturligt glutenfria produkter, där bovete är ett klassiskt exempel med ibland höga glutenhalter. Hur noggrann slutproducenten än är, kan den omöjligt övervaka hela produktionskedjan. Att garantera 0 ppm gluten är omöjligt. Det går inte att verifiera med dagens mätmetoder, som börjar ge utslag vid 3-5 ppm gluten.

Hemma är kontamineringsriskerna lätta att minimera. Ute är man däremot helt beroende av att ett annat kök hanterar maten rätt. För barn och ungdomar är skolköken extra viktiga. Tyvärr är noggrannheten och kunskapen på restauranger inte alltid optimal, och det händer att elefanter slinker med. Då spelar alla myror man jagat en mindre roll.

Jag skiljer på myror och elefanter. Trots att myrorna är fler, koncentrerar jag mig noga på att undvika elefanterna. Jag äter en helt vanlig glutenfri kost utan att oroa mig för 20 ppm gluten, och jag och min tarm mår bra. Myrorna bryr jag mig mindre om. De gör mig ingen skada.

Margareta Elding-Pontén, februari 2016
Doktor i kemi och författare till boken Glutenfritt – gott och enkelt
Krönikan är skriven för och publicerad i GF Glutenfri Matglädje 2016 nr 1, 1 mars 2016

Följ mig på Facebook.

20160301 GF nr 1 2016 Framsida Utsida

Framsidan av GF Glutenfri Matglädje 2016 nr 1

Vilken fin recension av min bok och av ett brödrecept ur boken!

Grönt varje dag skriver idag om min bok Glutenfritt – gott och enkelt och samtidigt om provbakningen av Chiabröd ur boken. Chiabrödet har de bakat helt veganskt och därför med Finax lågprotein mjölmix och växtmjölk. Det är roligt att det blev så bra resultat på det viset också!

Här är länken till texten på Grönt varje dag. Där hittar du också receptet på Chiabröd ur boken – bakat på veganskt vis.

Om boken skriver Grönt varje dag så här:

  • Bokens 1:a del innehåller mycket matnyttig information om Celiaki, val av mjöl, redskap & allmänna baktips!
  • Boken innehåller ett rikt receptregister & inget saknas.
  • Här hittar man en fralla som är smaksatt med kaffe & kardemumma.
  • Genomgående så är bröden smaksatta på ett spännande sätt & pomeransskal i dagens frallor gav en fantastisk fräsch smak!
  • Klassiker som korvbröd, pita, paj, pizza, surdegsbröd, fikabröd, småkakor & dessert allt har fått plats i boken.
  • Den skiljer sig från andra böcker eftersom Margareta har lagt ner arbete på att förklara celiaki, jäsningsprocess, fiberhalt & näringsvärden i glutenfria varor.
  • En del i boken förklarar förvaring & hållbarhet.
  • Att använda sig av färdig mjölmix tycker jag är jätte smidigt & för den som inte är så van att baka glutenfritt förenklar det avsevärt.
  • Jag är glad att ha denna pärla i min boksamling!

Om testbakningen av Chiabröd skriver Grönt varje dag så här:

  • Brödet har jättefin struktur, varken för kompakt eller för fluffigt. Det känns helt enkelt som ett bröd ska smaka!
  • Svårt att känna att det är glutenfritt!
  • Kanon gott bröd som jag varmt kan rekommendera.
  • Ett riktigt gott bröd som faktiskt är lite svårt att sluta äta…
  • fett gott, nog det godaste glutenfria du bakat
  • brödet är kanon!

Stort tack för en fin recension!

Så här ser utsidan av boken ut. Chiabröden är de fem brödbullarna högst upp till höger.

Glutenfritt Framsida

Så här ser utsidan av boken ut. Chiabröden är de fem brödbullarna högst upp till höger.

Ren vetestärkelse och celiaki – Läs i CeliakiForum

Svenska Celiakiförbundet bjuder på åtta sidors fri läsning ur sin tidning CeliakiForum Nr 2 från 2015. Sidorna har fokus på ren vetestärkelse och angriper frågor som varför en del med celiaki mår dåligt av ren vetestärkelse, hur ren vetestärkelse framställs, detektionsgränser för gluten och gränsvärden för glutenfritt.

De första sju sidorna är skrivna av mig och Jenny Ryltenius.

Här är länken till artikeln i pdf-format.

CeliakiForum 2015 nr 2

Utsidan av CeliakiForum Nr 2, 2015

Fler krönikor och recept i GF Glutenfri Matglädje 2016

Läste du mina krönikor i tidningen GF Glutenfri Matglädje förra året? Prövade du de recept jag delade i tidningen?

Jag kommer att fortsätta med att skriva krönikor och dela recept i GF Glutenfri Matglädje under detta år och ser fram emot det. Den 1 mars kommer första numret ut. Malin Randeniye, som gör tidningen, pryder förstasidan.

GF 2016 Nr 1 Omslagsbild

Omslaget till tidningen “GF Glutenfri Matglädje” 2016 Nr 1

Må Bra Mat med glutenfria recept:
“de bästa recepten ur de senaste kokböckerna”

Det senaste numret av specialtidningen Må Bra Mat innehåller många sidor med glutenfria recept och finns ute i butikerna nu. Tidningen kommer bara ut med ett nummer per år. Jag har bidragit med fyra recept ur min bok Glutenfritt – gott och enkelt. De finns på åtta sidor i tidningen tillsammans med recept från två andra böcker. Tidningen inleder med att skriva “Vi har valt de bästa recepten ur de senaste kokböckerna“. Det gör mig glad!

Tyvärr (eller kanske som tur är – läs mer nedan) framgår det inte vilka recept som kommer från vilka böcker. Recepten från min bok är Focaccia, Italiensk spenatpaj, Fiffis kladdkaka och Kanelbullar.

Jag förvånas över att de har gjort ändringar i recepten utan att meddela mig och förlaget. Antagligen har de försökt att göra kladdkakan och kanelbullarna lite nyttigare. Men med mindre mängd smör i degen till kanelbullarna är det risk för att de blir torra, om man inte samtidigt drar ner på mjölmängden. Mängden fyllning har de också minskat på rejält. Kladdkakan blir inte längre en god kladdkaka utan en torr och smaklös chokladkaka med sockret utbytt mot en mycket mindre mängd rörsocker. (Jag testbakade enligt deras ändrade recept.) Mozzarellan/Getosten i focaccian togs bort, men det har nog mindre betydelse. Varför de inte valde mina varianter med havre i kanelbullarna och pajdegen undrar jag – om de nu gjorde ändringar för att göra recepten nyttigare.

Hädanefter ska jag alltid be att få läsa korrektur – och stå på mig om jag får ett nej.

Ändå är det roligt att få bidra med så många recept till tidningen, som bara kommer ut med något nummer per år! Och som alla förstår är det ju bäst att skaffa boken själv och följa recepten direkt ur den. 😉

Tidningen har också bett om ursäkt för att de ändrade i recepten.


20151229 Må Bra Mat Utsidan

Lång intervju med mig i blogg på M-magasin

I veckan blev jag kontaktad av Maria Edholm Chami, som driver bloggen Träningshjälpen för M-magasin (Amelia Adamos tidning). Det resulterade i en lång intervju med mig om celiaki och trenden glutenfritt. Läs hela intervjun med mig här. Den har titeln “lär dig allt om gluten i stället för att anamma den glutenfria hälsotrenden rakt av”. 🙂

Följ mig på Facebook.
Följ mig på Twitter.

M-magasin

Krönika: Bakglädje som kostar

Läs mina tankar om att baka glutenfritt med dagens priser på glutenfria varor. Texten är en krönika, som publicerades i dag i tidningen GF Glutenfri Matglädje nr 4 2015.

December nalkas och husen tindrar snart av adventsljusstakar och stjärnor. En välkomnande doft av varm glögg sveper fram och för tankarna till farmors pepparkakor. Drömmen om gott, hembakat till jul växer – lussekatter, fruktkakor, klenäter, mormors mandelmusslor och vörtbröd. Inte någon annan gång på året bakas det så mycket i hemmen som nu. Men har vi, som inte tål gluten, råd att experimentera i köket och låta bakglädjen frodas?

Utbudet av glutenfria varor idag är fantastiskt, men priserna är höga. Populärt mjöl av mandel, kokos och hasselnöt kan kosta över 100 kronor per kilo. Mjöl av quinoa närmar sig nästa hundralapp, och väljer man ekologiskt mandelmjöl eller durra får man vara beredd på ett kilopris på över 200 kronor. Att hålla en familj med hembakat bröd blir orimligt, när den färdiga limpan kostar 100 kronor. Då finns det inget utrymme för misslyckanden. Lyckas man, slukar snabbt den hungriga tonåringen hela limpan.

För det mer humana kilopriset 40 kronor finns mjöl av bovete, havre, majs, ris och soja. Färdiga mjölmixer kostar en tia mindre. Ändå är detta långt ifrån kilopriset på vetemjöl, som börjar på en femma.

Många är beredda att betala mer för en god hälsa, och den idag vanliga föreställningen att glutenfritt är extra hälsosamt följs av fler ideal och andra krav på varorna. De ska helst också vara ekologiska och kravmärkta. Tanken är god, men priserna ökar. De får även gärna vara lyxigt exotiska, som chiafrön för 240 kronor per kilo. Hos linfrön, som kan vara närproducerade, finns jämförbara näringsvärden till det rimligare kilopriset 30 kronor. Båda fröna har fiberrika skal, som gynnar tarmarna och de goda tarmbakterierna. Men resterade näringsämnen tas bara upp om fröna tuggas sönder. Annars passerar de hela genom mag-tarmkanalen.

Det är lätt att stirra sig blind på enskilda varors näringsvärden. Men tillgången på nyttiga fröer, kärnor och fibrer idag gör det enkelt att öka näringsvärde och fiberhalt på det hembakade brödet utan mjöl för astronomiska summor.

Här hemma frodas bakglädjen. Med mjöl för rimligt pris och med många nyttiga tillsatser får experimentlustan ta över. Degen till vörtbrödet sätts och lussekatterna står i ugnen. Snart doftar det ljuvligt. Pepparkaksdegen vilar i kylen. Med en kopp het glögg ser jag fram emot en riktigt god jul.

Margareta Elding-Pontén
Krönika skriven för och publicerad i GF Glutenfri Matglädje nr 4, 15 november 2015