Celiaki är ingen allergi.
Celiaki är en autoimmun sjukdom.

Både celiaki och allergier är immunologiska reaktioner. Immunsystemet reagerar och startar en inflammation någonstans i kroppen. Men det finns en viktig skillnad. Celiaki är en autoimmun sjukdom, vilket inte allergier är.

Själv brukar jag beskriva skillnaden såhär:

Vid en ALLERGI reagerar kroppens immunsystem genom att ATTACKERA FRÄMMANDE ALLERGEN som kroppen stöter på. Resultatet blir att den vävnad i kroppen, som kommer i kontakt med allergenet, drabbas av en inflammation (slemhinnor, luftrör, ögon etc).

Vid CELIAKI och andra autoimmuna sjukdomar reagerar kroppen genom att ATTACKERA KROPPENS EGNA FRISKA CELLER. Vid celiaki attackeras cellerna i tunntarmens slemhinna, och slemhinnan blir då inflammerad.

Här är en schematisk bild från en av mina föreläsningar. Den tar upp några problem som kan uppstå på grund av gluten eller någonting annat i vete.

Bild från en av mina föreläsningar. Glutenkänslighet utan celiaki (non-coeliac gluten sensitivity, NCGS) är fortfarande ett kontroversiellt tillstånd. Margareta Elding-Pontén

De flesta allergier brukar vara IgE-medierade, medan celiaki inte är en IgE-medierad reaktion. Följande schematiska bild finns i Livsmedelsindustrins och dagligvaruhandelns branschriktlinjer för Allergi och annan överkänslighet – Hantering och märkning av livsmedel från juni 2015.

Bild från Livsmedelsindustrins och dagligvaruhandelns branschriktlinjer för “Allergi och annan överkänslighet – Hantering och märkning av livsmedel” från juni 2015.

Att ta reda på varför immunsystemet störs och reagerar så att autoimmuna sjukdomar (till exempel celiaki) eller allergier utlöses är viktigt. Faktorer, som leder till störningarna och immunsystemets felaktiga reaktioner, kan finnas i generna (ärftliga faktorer) och/eller i omgivande miljö (miljöfaktorer). Att det forskas på detta är jag tacksam för. I framtiden kommer vi kanske att kunna förhindra att allergier och autoimmuna sjukdomar uppstår eller kunna hitta bra behandlingar eller botemedel mot dem.

Margareta Elding-Pontén, 13 augusti 2018

Välkommen att följa mig på Facebook, Instagram och Twitter!

#celiaki #allergi #matallergi #celiakiäringenallergi #detheterceliaki #celiakiärenautoimmunsjukdom #autoimmunsjukdom #eldingponten

Föreläsning:
Tema glutenfritt med kemistens bästa baktips

Jag föreläser i Uddevalla på Bohusläns museum lördagen den 8 september. Det ska bli så roligt! Salen rymmer 150 personer, och jag hoppas att den fylls…

Så här står det i inbjudan:

”Margareta Elding-Pontén, doktor i kemi, specialist på vetenskapsinformation och författare till boken Glutenfritt – gott och enkelt föreläser. Själv fick hon diagnosen celiaki i vuxen ålder och har ätit och bakat glutenfritt sedan år 2004. Föreläsningen blir en inspirationsföreläsning om glutenfri bakning, där Margareta – delvis ur kemistens perspektiv – delar med sig av sina bästa baktips för saftiga, goda och hållbara glutenfria bröd och bullar. Hon kommer också att berätta om sjukdomen celiaki och den glutenfria kosten och beröra frågan om varför så många äter glutenfritt idag.”

“Hennes bok finns att köpa efter föreläsningen för 200 kr.”

TID: Lördagen den 8 september kl. 13:00 – 15:30, inklusive paus och frågestund.

PLATS: Hörsalen i Bohusläns museum på Museigatan 1 i Uddevalla (vid Bäveån i Norra hamnen, i anslutning till Kampenhof – bussterminal samt parkering)

FRI ENTRÉ! Ingen föranmälan krävs. Alla är välkomna tills lokalen, som tar 150 åhörare, är fylld!

FIKA: Finns att köpa i museets restaurang Kajkanten.

Föreläsningen är ett samarrangemang mellan Celiakiföreningen i Uddevalla med omnejd och Bohusläns museum.

Dela gärna! På Facebook finns all information i ett evenemang, som är enkelt att dela till vänner och bekanta. 🙂

LÄS MER HÄR:
Celiakiföreningen i Uddevalla med omnejd skriver
Bohusläns museum skriver

Varmt välkomna!
Margareta Elding-Pontén, 4 augusti 2018

Välkommen att följa mig på Facebook, Instagram och Twitter!

Det är skillnad på fullkorn och fibrer

Fullkorn är inte detsamma som fibrer. I fullkorn finns det gott om fibrer, men det finns även andra ämnen i fullkorn. Fibrer finns i både fullkornsprodukter och andra livsmedel. Fullkorn finns bara i spannmål.

Vete, råg, korn, havre, spelt, ris, majs, hirs, durra och andra sorghumarter är spannmål. Bovete och quinoa är däremot inte spannmål utan örter.

För att få klassas som fullkorn måste alla delar av spannmålskärnan finnas med – det vill säga skalet (kliet), frövitan och grodden. Kliet innehållet mycket fibrer.

Fullkorn kan ätas i form av hela kärnor, krossade kärnor eller fullständigt malda kärnor. Ett fullkornsbröd kan därför se ljust och homogent ut och ändå innehålla mycket fullkorn.

Enligt Bageribranschens nationella riktlinjer Märk väl ska ett fullkornsmjöl bestå av 100 procent fullkorn. Begreppet fullkornsmjöl får användas om sädesslagen vete, spelt, råg, havre, korn, majs, ris, hirs och durra och andra sorghumarter.

Det tar tid för kroppen att bearbeta kost med fullkorn, vilket hjälper kroppen att hålla en jämn blodsockernivå. Fullkorn är också en bra källa till fibrer och bidrar till en god tarmhälsa. Man har sett att fullkorn förebygger vissa vällevnadssjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2, tjocktarmscancer och ändtarmscancer.

Tyvärr äter 90 % av svenskarna för lite fullkorn. Det är mycket möjligt att siffran är ännu högre bland personer med celiaki. Den glutenfria kosten i sig innebär nämligen en begränsning i valet av livsmedel, och den största risken är att den glutenfria kosten är för fattig på just fullkorn och fibrer. En person med celiaki kan till exempel inte äta nyttiga fullkornsprodukter av råg och korn. Det gäller därför att tänka på hur man med den glutenfria kosten kan få i sig mer fullkorn och fibrer. Här är havre (rena, glutenfria) en mycket bra källa till både fullkorn och nyttiga fibrer. Havregryn är 100 % fullkorn! I havre finns dessutom både vattenlösliga och icke-vattenlösliga fibrer. Framför allt finns det en typ av gelbildande fiber, som kallas betaglukaner. Dessa binder kolesterol i tarmen och anses minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. De bidrar också till en stabil blodsockernivå.

Nyckelhålsmärkta produkter innehåller mindre socker, mindre salt, mindre fett, nyttigare fett, mer fullkorn och mer fibrer. För att mjöl, gryn, ris, gröt, bröd, brödmixer och pasta ska få märkas med Nyckelhålet måste halten fullkorn uppnå vissa värden. Detsamma gäller för färdigrätter, som innehåller spannmål.

Här är tre läsvärda texter om fullkorn:

Margareta Elding-Pontén, 15 juli 2018
Välkommen att följa mig på Facebook, Instagram och Twitter!

#celiaki #glutenfritt #glutenfri #gluten #fiber #fibrer #fullkorn #spannmål #eldingponten

Nya krav för livsmedel med märkningen “fri-från”

Det här är mycket bra!

Från den 15 oktober i år måste alla livsmedel med “fri-från”-märkning anmälas till Livsmedelsverket. Sådana livsmedel är till exempel livsmedel märkta “glutenfri”.

Det fanns tidigare ett motsvarande anmälningskrav, som genom en EU-lagstiftning togs bort i juli 2016 och ersattes av en frivillig anmälan. Då engagerade sig bland annat Svenska Celiakiförbundet för att påverka myndigheterna att återinföra kravet, vilket alltså kommer att ske 15 oktober. Stort tack!

Genom att anmälan blir obligatorisk, stärks kontrollen av “fri-från”-livsmedel, vilket ger en ökad trygghet för bland annat personer med celiaki.

Läs mer i länken här.

Ytterligare information finns i länken här.

Margareta Elding-Pontén, 13 juli 2018

Välkommen att följa mig på Facebook, Instagram och Twitter!

#celiaki #glutenfritt #glutenfri #gluten #frifrån #frifrånmärkning #eldingponten

Inflammatorisk och anti-inflammatorisk kost?

Det pratas idag mycket om att viss kost är inflammatorisk eller anti-inflammatorisk. Det har blivit ett begrepp. Och ju mer som skrivs om det, desto starkare präntas begreppet in. I dessa sammanhang nämns ofta bland annat gluten.

Men hur mycket fakta finns det egentligen bakom begreppet ”inflammatorisk kost” eller ”anti-inflammatorisk kost”? Här är fyra texter, som jag gärna vill dela i frågan. En kort summering av dem är att det i dagsläget inte finns tillräckligt vetenskapligt underlag för att kunna göra uttalanden om att viss kost eller vissa livsmedel är inflammatoriska eller anti-inflammatoriska. Klicka på länkarna, om du vill komma till de fyra artiklarna.


Dietisten och doktoranden Linnéa Bärebring och teknologie doktor Helen Lindqvist har på Nutritionsfakta skrivit en mycket ingående och övergripande summering om kostens påverkan på inflammationsmarkörer. Sammanfattningsvis skriver de att mer forskning behövs och att

”Hittills saknas dock vetenskapligt underlag för att säkert uttala sig om enskilda livsmedels effekt på inflammation och för att ge specifika antiinflammatoriska kostrekommendationer.”

De konstaterar också att inflammation är en nödvändig process för att skydda kroppen och att det inte går att säga att inflammation enbart är av godo eller av ondo:

”det är ett komplext system som måste vara i balans för att inte kroppen ska ta skada.”

När det gäller gluten, mejeriprodukter, socker och kött skriver de att det vetenskapliga underlaget är mycket bristfälligt för att dessa skulle orsaka eller förvärra inflammation hos friska människor.

”Studier har inte påvisat eller indikerat att gluten kan öka inflammationsmarkörer i blodcirkulationen eller i tarmen.”

De avslutar med att konstatera att hur enskilda livsmedel och olika dieter påverkar balansen mellan ett fungerande och ett överaktivt immunförsvar (det vill säga inflammationsaktiviteten i kroppen) måste studeras mer för att eventuellt kunna ge antiinflammatoriska kostrekommendationer.


Maria Sitell på Brödinstitutet skriver kritiskt om Apotekets nya samarbete med Food Pharmacy, som bland annat förespråkar glutenfri, laktosfri och sockerfri mat samt raw food. Hon skriver att den samlade forskningen idag är tydlig med vad vi ska äta för att må bra och för att undvika vällevnadssjukdomar. Vidare skriver hon att:

”Evidensen kring dessa kostråd är stark och de senaste Nordiska näringsrekommendationerna är bland de mest moderna i världen. De överensstämmer också med andra länders råd och rekommendationer.”

Maria Sitell konstaterar att varken glutenfritt, laktosfritt, rawfood eller ”någon kost som är så kallat antiinflammatorisk” är med på listan för bra matvanor och att

”Den glutenfria trenden tål en extra handpåläggning. Fullkorn – som bara finns i spannmål – är den enskilda kostfaktor som förebygger ohälsa i allra högsta grad. Den som äter glutenfritt förlorar den stora källan till fullkorn. Det är ett exempel som blir resultatet av att skapa egna dieter. Ett annan är att rawfood ger ett sämre upptag av näringsämnena i maten.”


Även Kajsa Asp Jonson på Mersmak Kommunikation skriver om det tveksamma samarbetet mellan Apoteket och Food Pharmacy och fokuserar på att det är onödigt och synd att krångla till sina matvanor och att vi i stället ska se till helheten och

”följa de basala kostråd som enligt vetenskapen till exempel minskar risken för cancer, hjärtkärlsjukdom, diabetes typ 2 och övervikt/fetma.”

Kajsa Asp Jonson konstaterar vidare att ”inflammation är en naturlig process som bland annat ingår i kroppens svar på träning, och i vårt immunsystem” och att det är en nödvändig process i kroppen, samt vidare att modedieten glutenfritt är onödig, krånglig och dyr för dem som inte behöver den.

Kajsa Asp Jonson avslutar positivt med:

”Följer du de Nordiska Näringsrekommendationerna behöver du inte fundera så mycket, eller krångla med specialdieter. Ät och njut, och låt livet vara enkelt.”


Dietisten Elin skriver på Instagram att

”forskningen inte har kunnat bevisa att det finns livsmedel som är pro- eller anti-inflammatoriska.”


Margareta Elding-Pontén, 5 juli 2018

Välkommen att följa mig på Facebook, Instagram och Twitter!

Schampo och hudvårdsprodukter vid Celiaki och Dermatitis Herpetiformis (DH, även kallat Hudceliaki)

Att celiaki och dermatitis herpetiformis (DH, även kallat hudceliaki) kräver glutenfria hudvårdsprodukter är en missuppfattning och någonting som jag endast (och tyvärr ofta) läser på sociala medier.

Både för celiaki och DH gäller att den inflammatoriska reaktionen sker först när gluten hamnar i mag-tarmkanalen. Det är immunförsvaret i tarmen – inte i huden – som reagerar. Gluten måste ner i tarmen för att reaktionen ska ske. Därefter kan blodet transportera vissa ämnen vidare i kroppen, vilket troligtvis är vad som händer vid DH. En annan förklaring till DH är zinkbrist på grund av en obehandlad celiaki (enligt Ludvigssons bok Doktorns guide till gluten).

Man kan naturligtvis utöver celiaki och/eller DH ha en allergi och reagera på vissa ämnen i hudvårdsprodukter. Så har till exempel jag, utöver celiaki, en kontaktallergi mot linalool, som är vanlig i schampo och andra hudprodukter. Därför måste jag läsa innehållsdeklarationen på sådana produkter för att undvika linalool – men inte för att undvika gluten.

Celiac Disease Center vid Chicagos universitet ger här ett kortfattat svar om hudvårdsprodukter vid celiaki och DH. Jag har också klippt in deras svar här, ifall länken inte skulle fungera:

“Gluten is only toxic to celiac patients and patients with dermatitis herpetiformis (DH) if ingested. Because gluten cannot be absorbed through the skin, the use of cosmetic and shampoos containing gluten has not been shown to be detrimental to patients with celiac disease or DH. However, we do recommend gluten-free lip products, hand lotions and other products that may end up near the mouth.”

Tala gärna med din läkare eller dietist om detta. De ska kunna ge dig rätt information.

Dela gärna informationen vidare 🙂

Margareta Elding-Ponten

#celiaki #dh #dermatitisherpetiformis #hudceliaki #eldingponten #glutenfritt

Annorlunda kladdkaka med choklad och mandel – Glutenfri

När jag testade att utesluta äggvitorna i min Änglakaka med choklad och mandel fick jag som resultat denna kaka, som är mittemellan en kladdkaka och sockerkaka. Den är inte så söt som en vanlig kladdkaka och därför lite annorlunda.

Ingredienser till en kaka (24 cm rund form)
100 mörk choklad
75 g mandel
175 g rumsvarmt smör
2 ½ dl socker
½ dl (40 g) mörk sirap
2 tsk (7 g) fiberhusk
2 tsk bakpulver
1 krm salt
2 tsk vaniljsocker
150 g glutenfritt basmjöl (Finax röda)
30 g glutenfritt havremjöl (eller 50 g glutenfritt basmjöl)
2 dl mjölk

Gör så här
Finhacka choklad och mandel i en matberedare med knivar.
Tillsätt smör, socker, sirap, fiberhusk, bakpulver, salt och vaniljsocker och kör matberedaren tills blandningen är smidig och slät.
För över blandningen till en bunke.
Tillsätt omväxlande mjöl och mjölk och rör blandningen slät.
Häll smeten i en smord kakform, gärna med löstagbar kant.
Grädda kakan i nedre delen av ugnen i cirka 45-50 minuter i 175 ºC utan varmluft. Täck med aluminiumfolie mot slutet av gräddningen.
Kakan är klar när ytan har höjt sig och precis börjar spricka. Då är kakan fortfarande kladdig och lite lös i mitten.
Låt kakan kallna i formen.
Jag tycker att denna kaka är godast när den är riktigt kall och kompakt.

Lycka till!
Margareta Elding-Pontén

Välkommen att följa mina sidor om celiaki och glutenfritt på Facebook och på Instagram!

 

Änglakaka med choklad och mandel – Glutenfri

Om man har äggvitor över, kan man baka en änglakaka (äggvitekaka). En änglakaka är en sockerkaka utan äggulor. Den här änglakakan har jag smaksatt med choklad och mandel. Av äggulorna kan man till exempel göra parfait. Så här gör jag fläderblomsparfait. Man kan också göra denna kaka helt utan ägg. Då blir den nästan som en kladdkaka, och jag kallar den för Annorlunda kladdkaka med choklad och mandel.

Ingredienser till en kaka (24 cm rund form)
100 mörk choklad
75 g mandel
175 g rumsvarmt smör
2 ½ dl socker
½ dl (40 g) mörk sirap
2 tsk (7 g) fiberhusk
2 tsk bakpulver
1 krm salt
2 tsk vaniljsocker
150 g glutenfritt basmjöl (Finax röda)
30 g glutenfritt havremjöl (eller 50 g glutenfritt basmjöl)
2 dl mjölk
4 äggvitor

Gör så här
Finhacka choklad och mandel i en matberedare med knivar.
Tillsätt smör, socker, sirap, fiberhusk, bakpulver, salt och vaniljsocker och kör matberedaren tills blandningen är smidig och slät.
För över blandningen till en bunke.
Tillsätt omväxlande mjöl och mjölk och rör blandningen slät.
Vispa äggvitorna till styvt skum och vänd försiktigt ner dem i blandningen.
Häll smeten i en smord kakform, gärna med löstagbar kant.
Grädda kakan i nedre delen av ugnen i cirka 35-40 minuter i 175 ºC utan varmluft. Den är klar när ytan har höjt sig och precis börjar spricka. Då är kakan fortfarande kladdig och lite lös i mitten.
Låt kakan kallna i formen.

Lycka till!
Margareta Elding-Pontén

Välkommen att följa mina sidor om celiaki och glutenfritt på Facebook och på Instagram!

 

Fläderblomsparfait

Fläderblomsparfait är en av mina absoluta favoritefterrätter. Dessutom är den så enkel att göra. Parfaiten blir allra bäst på hemgjord fläderblomssaft. Saften man köper har ibland en bismak, som kan slå igenom. Så här gör jag fläderblomssaft.

I vanlig glass ingår både äggvita och äggula. En parfait görs däremot bara på äggulorna tillsammans med vispgrädde, socker och en smaksättning – i det här fallet fläderblomssaft. När man gör parfait får man alltså äggvitor över. Äggvitorna kan till exempel användas till maränger, kokostoppar, mandelbiskvier eller en änglakaka (en sockerkaka bakad på äggvitor). Testa gärna min Änglakaka med choklad och mandel.

Ingredienser till cirka 1,5 liter Fläderblomsparfait
4 dl vispgrädde
4 äggulor
1,5 dl socker
2 dl kallt och nästan fryst koncentrat av fläderblomssaft (allra helst av hemgjord saft)

Gör så här
Vispa grädden.
Vispa äggulorna med sockret vitt och pösigt.
Rör ner det kalla och nästan frysta koncentratet av fläderblomssaften i äggsmeten.
Blanda ner den vispade grädden.
Häll i en eller flera formar och låt stå i frysen i några timmar, tills parfaiten är genomfryst.
Parfaiten är allra godast om den tas fram en stund innan den ska serveras.

Lycka till!
Margareta Elding-Pontén

Välkommen att följa mina sidor om celiaki och glutenfritt på Facebook och på Instagram!

Fläderblomssaft

Hemgjord fläderblomssaft smakar fantastiskt. För mig ger den en smak av sommar. Förutom att dricka den kan man använda den till att göra fläderblomsparfait. Så här gör jag fläderblomsparfait.

Ingredienser till cirka 3,5 liter fläderblomssaft
Minst 25 klasar fläderblommor (OBS! Det finns även giftig fläder. Se till att plocka av den ätliga.)
3 citroner
2 ½ liter vatten
2 kg (2 ¼ liter) socker
30 g citronsyra

Gör så här
Skölj fläderblomsklasarna.
Riv skalet av 1 ½ citron och pressa saften ur samma 1 ½ citron.
Skiva resterande 1 ½ citron i tunna skivor.
Lägg fläderblomsklasarna och de skivade citronerna blandat i en stor kruka eller kastrull.
Koka upp vattnet och blanda i sockret. Rör tills sockret har löst sig.
Blanda ner citronsaften, det rivna citronskalet och citronsyran i den heta lagen.
Häll lagen het över klasarna och citronerna.
Täck med till exempel plastfolie och låt blandningen stå svalt i 5 dygn.
Sila blandningen och ta hand om saften.
Jag brukar förvara min saft i frysen. Där håller den väldigt länge.

Lycka till!
Margareta Elding-Pontén

Välkommen att följa mina sidor om celiaki och glutenfritt på Facebook och på Instagram!

Vanlig fläder ger en svagt gul saft. Min blodfläder ger en alldeles rosa saft men med precis samma smak som av den vanliga flädern.