Små grova havrebröd eller Grova havrebaguetter

Detta recept är hädanefter ett av mina absoluta favoritrecept. Testa det gärna! Bröden är hur enkla som helst att göra och blir fantastiskt goda, mellangrova bröd med perfekt struktur. Se filmen nedan. Degen kan bakas ut antingen som baguetter eller som små runda bröd. Förlagan till receptet är ett annat av mina favoritrecept – det vill säga receptet på Morotsbaguetter i min bok Glutenfritt – gott och enkelt. Men nu har jag havre i stället för morötter i degen och byter ut ungefär hälften av basmjölet mot havremjöl. Jag brukar använda lite mjölk i degspadet för att få tätare struktur, mustigare smak och mer färg på brödet. Men det går fint att utesluta mjölken och bara använda vatten i degspadet. Havremjölet räcker för att ge bröden den mustiga smaken och den tätare strukturen. Utan mjölk i degspadet får bröden större porer och inte så mycket färg i ugnen. De här brödet kommer jag att baka många gånger…

Ingredienser till 4 små, runda bröd eller till 6 baguetter
25 g jäst
2 dl mjölk + 8 dl vatten (eller bara vatten)
3 msk (30 g) fiberhusk
3 msk frön (till exempel något eller en blandning av hela psylliumfrön, krossade eller hela linfrön och krossade eller hela chiafrön)
3
dl (100 g) rena havregryn
(1 dl pumpakärnor och 1 dl solroskärnor eller 2 dl av något av dem)

2 tsk malda pomeransskal
250 g (cirka 5 ½ dl) rent havremjöl

cirka 390–450 g (cirka 6 ½–7 ½ dl) glutenfritt basmjöl (Finax röda mjölmix)
1 msk salt

Vatten eller ½ uppvispat ägg till pensling

Gör så här
Smula jästen i degbunken.
Värm mjölk och vatten (eller bara vatten) till 37 ºC.
Häll det ljumma degspadet över jästen och rör tills jästen har löst sig.
Vispa ner fiberhusk och frön och blanda ner havregryn. Rör eventuellt också ner solroskärnor och/eller pumpakärnor.
Låt blandningen stå och svälla i 10 minuter.

Tillsätt pomeransskal och det mesta av mjölet och bearbeta en god stund.
Tillsätt salt och sedan resterande mjöl skedvis, tills degen dallrar och stannar men inte faller ihop när man slutar att bearbeta den. Degen ska vara lite klibbig.
Följ antingen beskrivningen på Små bröd eller Baguetter nedan.

Små bröd
Klicka ut degen i 4 små, runda jäsformar eller i 4 små, runda, smorda och mjölade bunkar eller skålar. De bör rymma nästan 1 liter.
Låt jäsa under bakduk till dubbel storlek i cirka 2 timmar, tills bröden direkt fjädrar tillbaka vid lätt beröring.
Lirka försiktigt ut de färdigjästa bröden och lägg dem upp-och-ner på en bakplåt, så att den runda undersidan kommer uppåt. Alla fyra bröden får plats på en bakplåt.

Baguetter
Låt jäsa under bakduk till dubbel storlek i cirka 1 timme.
Stjälp upp degen på mjölat bakbord.
Knåda inte utan skär bara degen i sex långa bitar och fös med lätt mjölade händer ihop bitarna till baguettform. Lägg baguetterna på bredden på två bakplåtar (tre baguetter per bakplåt) eller ännu hellre på sex baguetteplåtar.
Låt jäsa under bakduk i cirka 1 timme tills baguetterna direkt fjädrar tillbaka vid lätt beröring.

Små bröd eller Baguetter
Pensla med vatten och strö lite mjöl över bröden, eller pensla med uppvispat ägg. Ägget ger bröden fin yta och fin färg i ugnen. Vattnet och mjölet ger en hel annan ytstruktur. Se jämförande bilder nedan.
Grädda i 225 ºC med varmluft i cirka 20 minuter.
Låt svalna på galler.

Lycka till!
Margareta Elding-Pontén

Välkommen att följa min sida om celiaki och glutenfritt på Facebook!

Små runda bröd. Till vänster penslat med ägg. Till höger penslat med vatten och med mjöl strött över.

Färdigjäst litet bröd i skål.

Färdigjäst litet bröd i jäsform.

Litet bröd från skål lagt upp-och-ner på bakplåt.

Litet bröd från järform lagt upp-och-ner på bakplåt.

Utbakat som baguetter (och som ett litet bröd).

Föreläsning om Vardagen med celiaki:
Glutenfri kost, valmöjligheter och praktiska tips

Tisdagen den 19 september föreläser jag i Lund hos Lundabygdens Celiakiförening på temat Vardagen med celiaki: Glutenfri kost, valmöjligheter och praktiska tips. Föreläsningen är öppen för alla medlemmar i någon av Svenska Celiakiförbundets lokalföreningar i Skåne. Dock finns det ett begränsat antal platser, och föranmälan krävs senast den 8 september. Läs mer på Lundabygdens Celiakiförenings hemsida.

Så här står det i inbjudan:

Margareta Elding-Pontén, doktor i kemi, specialist på vetenskapsinformation och författare till boken Glutenfritt – gott och enkelt, ger en föreläsning om celiaki och den glutenfria kosten. Själv fick hon diagnosen celiaki i vuxen ålder och har ätit glutenfritt sedan år 2004.

Baserat på nyheter från forskare, råd från dietister och Margaretas egna erfarenheter tar föreläsningen upp de valmöjligheter, fällor och dilemman som en person med celiaki ställs inför idag samt vad man ska tänka på när man går över till glutenfri kost. Bland annat berättar Margareta om att äta glutenfritt på olika sätt och om samspelet mellan vad vi äter och tarmfloran. Hon tar upp märkning av glutenfria varor och hur man läser ingrediensförteckningar och förklarar vad som menas med naturligt glutenfritt, ren havre och spår av gluten. Utöver detta delar Margareta med sig av några enkla tips för att omvandla vanliga recept till glutenfria.

Varmt välkommen att anmäla dig enligt instruktionerna i länken här!
Margareta Elding-Pontén

Havrekakor med kokos och bitar av mörk choklad

Min favoritkaka med havregryn och kokos är här i en ny tappning med bitar av mörk choklad i. De är oemotståndligt goda och så enkla att göra!

Ingredienser till 30 kakor
1 ½ dl (135 g) socker
1 ½ dl (60 g) kokosflingor
4 ½ dl (160 g) rena havregryn (glutenfria)
135 g smör
100 g mörk choklad

Gör så här
Blanda socker, kokos och havregryn i en bunke.
Smält smöret och rör ner det bland de torra ingredienserna till en smulig massa.
Hacka chokladen till små bitar och rör ner dem i blandningen.
Ställ 30 muffinsformar på en bakplåt och fördela blandningen i dem.
Tryck till ovansidan av kakorna lite lätt.
Grädda i 200 ºC utan varmluft i 6-7 minuter, tills kakorna har fått fin färg.
Låt dem svalna, så att chokladen stelnar.

Lycka till!
Margareta Elding-Pontén

Välkommen att följa min sida om celiaki och glutenfritt på Facebook!

Havrekakor med kokos och bitar av mörk choklad. Foto: Margareta Elding-Pontén

Havrekakor med kokos och bitar av mörk choklad. Foto: Margareta Elding-Pontén

Socker i degen?

“VARFÖR JÄSER INTE MIN GLUTENFRIA DEG?” Det frågar många. Jag är kemist och svarar ganska ingående på detta i min recept- och kunskapsbok Glutenfritt – gott och enkelt. Här ger jag är en kort sammanfattning:

I vetemjöl finns enzymet amylas, som bryter ner stärkelse till mindre beståndsdelar. Jästen kan inte verka direkt på stärkelsen utan behöver de kortare sockermolekylerna för att kunna jäsa degen. Amylas i vetemjöl är därför en förutsättning för att degen ska kunna jäsa fint – utan tillsatt socker.

Glutenfritt mjöl innehåller ibland inget eller bara lite amylas. För att en sådan deg ska kunna jäsa måste man då själv tillsätta socker i form av strösocker, honung, sirap etc.

I många färdiga mjölmixer finns det ofta redan en liten, väl avvägd mängd socker av något slag. Det kan man se i ingrediensförteckningen. Anledningen till att socker är tillsatt är att producenterna inte vill att folk ska misslyckas med sina brödbak.

I vissa mjölmixer ingår också bakpulver. Bakpulvret hjälper inte degen att jäsa, men bildar gaser i värmen i ugnen, så att bröden höjer sig i ugnen. Bröd med bakpulver kan dock få en bismak, tycker jag.

I en deg under jäsning händer mycket. Jästen och degen tål inte att hanteras hur som helst. Handskas försiktigt med både jästen och degen. Förutom tillsatt socker (som är jästnäring) finns det många fler tips för att få en deg att jäsa bra.

Läs mer om allt detta i min recept- och kunskapsbok Glutenfritt – gott och enkelt. Jag brukar också ta upp detta i vissa av mina föreläsningar.

Margareta Elding-Pontén, 12 augusti 2017
Välkommen att följa min Facebooksida om celiaki och glutenfritt!

Färdigjäst deg. Foto: Hans Björck ur boken “Glutenfritt – gott och enkelt” av Margareta Elding-Pontén.

Havrebaguetter – Glutenfria

Detta är en variant på de morotsbaguetter, som finns i min bok Glutenfritt – gott och enkelt. Här har jag havre i stället för morötter i brödet. Jag brukar använda lite mjölk i degspadet för att få tätare struktur, mustigare smak och mer färg på brödet. Men det går fint att utesluta mjölken och bara använda vatten i degspadet. Brödet får då större porer och inte så mycket färg i ugnen.

Ingredienser till 6 baguetter
25 g jäst
3 dl mjölk + 7 dl vatten (eller bara vatten)
3 msk (30 g) fiberhusk
3 msk krossat (eller helt) linfrö
3
dl (100 g) rena havregryn

2 tsk malda pomeransskal
cirka 790 g (cirka 13 dl) glutenfritt basmjöl (Finax röda mjölmix)
2 ½ tsk salt

½ uppvispat ägg till pensling

Gör så här
Smula jästen i degbunken.
Värm mjölk och vatten (eller bara vatten) till 37 ºC.
Häll det ljumma degspadet över jästen och rör tills jästen har löst sig.
Vispa ner fiberhusk och linfrö och blanda ner havregryn.
Låt blandningen stå i 10 minuter så att fiberhusken hinner svälla.

Tillsätt pomeransskal och det mesta av mjölet och bearbeta en god stund.
Tillsätt salt och sedan resterande mjöl skedvis, tills degen dallrar och stannar men inte faller ihop när man slutar att bearbeta den. Degen ska vara lite klibbig.
Låt jäsa under bakduk till dubbel storlek i 1-2 timmar.

Stjälp upp degen på mjölat bakbord.
Knåda inte utan skär bara degen i sex långa bitar och fös med lätt mjölade händer ihop bitarna till baguettform. Lägg baguetterna på bredden på två bakplåtar (tre baguetter per bakplåt) eller ännu hellre på sex baguetteplåtar.
Låt jäsa under bakduk i cirka 1 timme tills baguetterna direkt fjädrar tillbaka vid lätt beröring.

Pensla med uppvispat ägg för att ge baguetterna fin yta och fin färg i ugnen.
Grädda i 225 ºC med varmluft i cirka 12 minuter.
Låt svalna på galler med eller utan bakduk, beroende på om man vill ha skorpa på baguetterna eller inte.

Lycka till!
Margareta Elding-Pontén

Välkommen att följa min sida om celiaki och glutenfritt på Facebook!

Pannacotta med svarta vinbär


Med färska svarta vinbär gör man en otroligt fräsch och god pannacotta. Den är naturligtvis glutenfri, och den är väldigt lätt att göra. Att den också innehåller yoghurt gör den extra frisk och krämig.

Ingredienser till 6-8 personer
2 ½ gelatinblad eller motsvarande mängd gelatinpulver
2 ½ dl svarta vinbär
2 dl turkisk yoghurt eller matyoghurt (10 %)
2 dl vispgrädde
3 msk socker

Gör så här
Lägg gelatinbladen (inte gelatinpulvret) i blöt i kallt vatten några minuter.
Rensa och skölj vinbären.
Mixa vinbären till en fin puré och blanda sedan med yoghurten.
Koka upp vispgrädden med sockret och gelatinpulvret eller de urkramade gelatinbladen. Rör hela tiden, så att det inte bränns vid, och låt sedan svalna lite.
Häll vispgrädden över yoghurten och blanda väl.
Häll upp i portionsstora formar och låt kallna och stelna i kylen i några timmar.
Dekorera gärna med svarta vinbär och svartvinbärsblad.

Lycka till!
Margareta Elding-Pontén

Välkommen att följa min sida om celiaki och glutenfritt på Facebook!

Glutenfria shortbread i butik

Äntligen! Idag hittade jag för första gången glutenfria shortbread i en butik (en ICA Kvantum-butik). Jag var såklart tvungen att köpa ett paket för att testa dem. 😊

Jag älskar shortbread och saknade dem länge när jag fick celiaki – ända tills jag en dag gjorde egna glutenfria. Mina shortbread smakar som förlagan från Skottland och får en härlig kola-aktig smak. Receptet finns förstås i min bok Glutenfritt – gott och enkelt, och så här skriver jag mer om shortbread i boken:

”Shortbread är en skotsk mördegskaka, som ursprungligen bestod av 1 del socker, 2 delar smör och 3 delar mjöl. Havremjöl användes i början, då ljust mjöl var svårt att få tag på. Varför kakan heter shortbread kan bero på olika saker, varav en har med gluten att göra. Om degen görs på glutenhaltigt mjöl, hindrar nämligen den höga halten fett att det bildas långa glutentrådar.”

Att baka eget blir nästan alltid bäst. Kakorna jag köpte idag har god smak men är torrare och sprödare än mina. Jag misstänker att jag är mer frikostig med mängden smör… 😉 Men det var riktigt roligt att se att man nu till slut kan köpa även glutenfria shortbread. Det gör mig glad!

Glutenfria shortbread finns nu att köpa.

Medicin med Mosley: “Är glutenallergi en myt?”

Såg ni programmet Är glutenallergi en myt? i programserien Medicin med Mosley i SVT i måndags den 19 juni 2017? Här är länken till programmet. Det är bara början och slutet som handlar om gluten (de första sex minuterna och de sista fyra minuterna – dvs minut 0-6 samt 47-51).

Tyvärr späder nog detta program på både trenden glutenfritt och begreppsförvirringen inom området. Slutsatsen i programmet, efter att ha låtit 52 personer äta glutenfri respektive glutenhaltig pasta, är att glutenfritt är bra för alla. Med sin slogan Trust me, I’m a Doctor låter de mycket övertygande. Jag skulle dock vilja ha svar på några av mina frågor (misstankar) innan jag tar till mig detta. Jag tvivlar nämligen på att de enbart har studerat gluten i sitt försök.

Jag oroas också av slutklämmen i programmet:

”Om du tänker undvika gluten bör du rådfråga läkare – men det positiva är att det är enkelt och billigt att pröva på det hemma.”

Detta uttalande är både tvetydigt och olyckligt. Ja; det är viktigt att rådfråga läkare först. Men nej; det är inte att föredra att testa hemma, eftersom vi vill hitta de som har celiaki. Idag går det inte att ta reda på om en person har celiaki och därmed måste äta strikt glutenfritt hela livet, om personen redan äter glutenfritt. Risken om man testar själv – och om man i själva verket har celiaki utan att veta om det – är att man känner sig fram och inte äter så strikt glutenfritt som en person med celiaki behöver göra.

Det är viktigt att notera att programmet inte handlar om celiaki utan om de besvär som en del personer upplever av glutenhaltiga livsmedel. Tillståndet har fått många olika namn såsom

gluten sensitivity / glutenkänslighet
• non-coeliac gluten sensitivity / icke-celiakirelaterad glutenkänslighet
• non-coeliac wheat protein sensitivity / icke-celiakirelaterad veteproteinkänslighet
• non-coeliac wheat sensitivity / icke-celiakirelaterad vetekänslighet
• wheat sensitivity / vetekänslighet
• gluten intolerance / glutenintolerans (OBS: Läs vidare!)

I programmet valde de genomgående att kalla tillståndet för glutenintolerans, vilket är olyckligt eftersom den termen används på olika sätt i olika länder och lätt förväxlas med celiaki. Här i Sverige har vi länge benämnt celiaki som glutenintolerans, men lyckligtvis börjar vi nu övergå till att konsekvent använda ordet celiaki i stället. Ordet glutenintolerans ska man helt försöka undvika för alla tillstånd – just på grund av att ordet används på så många olika sätt. Jag har skrivit mer om varför här.

Även programmets titel är olycklig. Varför de har valt ordet glutenallergi är obegripligt. I programmets undersökning har de tagit bort personer med celiaki och med veteallergi, så de kan inte mena veteallergi. Vad syftar i så fall glutenallergi på? Den känslighet de studerar i programmet är ingen allergi. Troligtvis är det bara en olycklig titel på den svenska översättningen av det engelska programmet. På engelska är titeln Should I go gluten free?

I studien i programmet ingick 60 personer utan celiaki och utan veteallergi. En del av personerna visste dock att de hade IBS. Deltagarna fick äta glutenfri pasta i två plus två veckor och glutenhaltig pasta i två veckor, utan att de visste när de fick vad. Efter varje tvåveckorsperiod fick deltagarna anteckna hur de mådde med avseende på olika aspekter, som gaser i magen och huvudvärk. Även blodprover togs efter varje period för att undersöka inflammationsmarkörer och antikroppar.

52 personer fullföljde studien. Ingen skillnad kunde ses när det gällde inflammationsmarkörerna eller antikropparna. Däremot noterade deltagarna färre symtom under de veckor som de åt glutenfri pasta. Speciellt gällde skillnaderna upplevt obehag från magen, uppsvälldhet och gaser i magen. För huvudvärk, ledvärk och nedstämdhet fanns det däremot inga signifikanta skillnader.

Mer information om studien och programmet finns här på BBC:s hemsida.

I programmet gjordes slutsatsen att det är fördelaktigt med glutenfri kost för alla på grund av att folk upplever att de mår bättre av det. Främst gällde detta känslan av mindre gaser, uppsvälldhet och obehag från magen. Skillnaden för just dessa parametrar var statistiskt signifikant.

Dessa slutsatser är helt tvärtemot vad till exempel Christine Henriksen berättade om för sin kommande publikation med en studie på 66 personer. Där studerade de påverkan av gluten respektive fruktaner. Fruktaner är en slags kolhydrater som finns i bland annat vete, korn och råg och som tillhör klassen Fodmap, vilket är kolhydrater som vissa personer har svårt för att bryta ner och som då kan ge obehag från magen. I Christine Henriksens vetenskapliga studie såg de att fruktanerna påverkade folk negativt med magproblem, medan de flesta som fick gluten i stället mådde bättre än de som fick placebo. Läs mer om det här.

Av de 52 personerna som fullföljde studien i tv-programmet meddelade 45 att de efter studien skulle övergå till helt glutenfri kost eller dra ner lite på sitt glutenintag. Endast 7 personer skulle återgå till vanlig, glutenhaltig kost.

Det kommer allt fler studier om icke-celiakirelaterad glutenkänslighet. Att de spretar åt olika håll är intressant. Jag är väldigt nyfiken på vad framtiden kommer att avslöja. Beror de upplevda problemen på gluten, på andra proteiner i vete eller på fibrer och kolhydrater i vete? Eller finns det ytterliggare parametrar att ta hänsyn till? Kanske beror problemen på olika saker hos olika personer? Att mäta hur olika personer mår på olika typer av kost är tyvärr mycket svårt.

Efter att ha sett programmet är mina funderingar kring den dubbelblinda studien i tv-programmet främst dessa:

1. De säger att personer med veteallergi kommer att påverkas om de ingår i studien. Därför misstänker jag att de använder glutenhaltig pasta med vete och glutenfri pasta utan vete. (För information reagerar veteallergiker främst på andra proteiner i vete än gluten.) I så fall undersöker de inte bara hur personerna reagerar på gluten. I stället studeras hur de mår på vetehaltig pasta jämfört med glutenfri pasta utan vete. Det finns mig veterligen ingen glutenfri pasta som är gjord på vetestärkelse – speciellt inte i England där studien gjordes. Jag antar därför att den glutenfria pastan är gjord på ris/majs/bovete/etc. I så fall jämför de vete med ris/majs/bovete/etc och studerar både effekterna av vete och effekterna av ris/majs/bovete/etc. Men detta är mitt eget antagande och jag kan ha fel…

2. De säger att personerna kan ha känt skillnad i smak och påverkats av det när de gjorde sina uppskattningar av hur de mådde. Detta gör återigen att jag misstänker att det inte bara är gluten, som skiljer de två pastasorterna åt. Om enbart gluten skiljde dem åt, skulle det inte påverka smaken. Däremot skulle det kunna påverka konsistensen, men det borde man kunna dölja genom att tillverka pastan på rätt sätt.

3. Om de har gjort en vetenskaplig studie som ger dessa resultat, borde det finnas en publikation om den. Temat är livligt diskuterat i den vetenskapliga litteraturen, och om de har bra vetenskapliga data är detta högintressant och borde publiceras. När studien gjordes är oklart. Det ser ut som om programmet är gjort år 2016, men det går inte att utläsa helt klart.

Min slutsats är att de troligtvis har undersökt hur folk mår på glutenfri pasta gjord på ris/bovete/majs/etc jämfört med hur de mår på glutenhaltig pasta gjord på vete. I så fall har de studerat folks reaktioner på vete jämfört med deras reaktioner på ris/bovete/majs/etc. Några av reaktionerna kan vara negativa och några kan vara positiva. Negativa reaktioner av något i vete kan ha jämförts med positiva av något i andra sädesslag. Därmed går det inte att säga att det är gluten, som deltagarna reagerar på. Det finns mycket mer än gluten (ett proteinkomplex) i vete. Bland annat finns det fruktaner (en slags kolhydrat och en Fodmap) i vete. Mycket tyder på att fruktanerna kan ge precis de symtom som deltagarna kände.

Programmets studie kan alltså ha mätt reaktioner av fruktaner och/eller annat i vete – gluten inkluderat. En del av reaktionerna kan mycket väl vara IBS-relaterade. Några försökspersoner visste att de hade IBS. Studien påminner i så fall till viss del om de tidigare studierna på glutenkänslighet, då man inte tog hänsyn till bland annat Fodmaps.

Men jag kan ha fel…

Det skulle vara intressant att veta mer om hur studien gjordes – bland annat om innehållet i de två olika pastasorterna. När programmet sänds på bästa sändningstid i tv och de gör ett väldigt övertygande program med sin slogan Trust me, I’m a Doctor är det viktigt att sprida korrekt information. Deras slutsats att glutenfritt är bra för alla kan få en oerhörd påverkan på svenska folkets matvanor. I kölvattnet av det följer risken att de med celiaki inte hittas – speciellt med slutklämmen i programmet att det är enkelt att pröva på glutenfritt hemma.

Margareta Elding-Pontén, 2017-06-22

Följ gärna min sida om celiaki och glutenfritt på Facebook.

Skärmklipp från Svt för programmet “Är glutenallergi en myt?”

Skärmklipp från Svt om programserien “Medicin med Mosley”

 

Den laktosfria hajpen i Uppdrag granskning

Uppdrag granskning har gjort ett 20 minuter långt program om Den laktosfria hajpen. Det är väl värt att se. Även om programmet handlar om laktosintolerans, tangerar det problemet med att många fortfarande går omkring och har celiaki (glutenintolerans) utan att veta om det.

Om man tycker sig må bättre på laktosfri kost och ger sig själv diagnosen laktosintolerans är det stor risk att man aldrig får reda på varför man mår bättre av laktosfritt. Orsaken kan mycket väl vara en oupptäckt tarmsjukdom. Kanske är orsaken celiaki.

En obehandlad celiaki leder till en sekundär laktosintolerans. Att den är sekundär innebär att den är en slags biverkning av ett annat, grundläggande problem – i det här fallet celiaki. Även om personen i grunden tål laktos, kan den obehandlade celiakin göra personen känslig för laktos: När personen med celiaki äter gluten skadas nämligen tarmslemhinnan och en följd av det blir att mängden laktas (enzymet som bryter ner laktos) minskar. Därmed bryts mindre mängd laktos (mjölksocker) ner och mer laktos kommer till tjocktarmen. I tjocktarmen livnär sig tarmbakterier på laktos, vilket bland annat ger upphov till gaser och bubblig mage. Om personen skulle övergå till glutenfri kost, skulle tarmslemhinnan tillfriskna och mängden laktas i tarmslemhinnan öka till normala halter igen. De flesta personer med celiaki i Sverige tål laktos, när de äter en glutenfri kost.

En sekundär laktosintolerans är alltså en slags biverkning av det underliggande problemet, som till exempel kan vara celiaki. Om man testar själv och ger sig själv eller sitt barn diagnosen laktosintolerans kan det göra att det underliggande problemet aldrig hittas – eller att det hittas onödigt sent. För växande barn är detta extra allvarligt. I programmet nämns det också att det finns belägg för att barn tyvärr får en försenad diagnos av allvarliga tarmsjukdomar på grund av att de får laktosfri kost.

Orsaken till att en person inte tål laktos bör därför utredas.

Margareta Elding-Pontén, 2017-06-18

Välkommen att följa min Facebooksida om celiaki och glutenfritt.