Pannacotta med svarta vinbär


Med färska svarta vinbär gör man en otroligt fräsch och god pannacotta. Den är naturligtvis glutenfri, och den är väldigt lätt att göra. Att den också innehåller yoghurt gör den extra frisk och krämig.

Ingredienser till 6-8 personer
2 ½ gelatinblad eller motsvarande mängd gelatinpulver
2 ½ dl svarta vinbär
2 dl turkisk yoghurt eller matyoghurt (10 %)
2 dl vispgrädde
3 msk socker

Gör så här
Lägg gelatinbladen (inte gelatinpulvret) i blöt i kallt vatten några minuter.
Rensa och skölj vinbären.
Mixa vinbären till en fin puré och blanda sedan med yoghurten.
Koka upp vispgrädden med sockret och gelatinpulvret eller de urkramade gelatinbladen. Rör hela tiden, så att det inte bränns vid, och låt sedan svalna lite.
Häll vispgrädden över yoghurten och blanda väl.
Häll upp i portionsstora formar och låt kallna och stelna i kylen i några timmar.
Dekorera gärna med svarta vinbär och svartvinbärsblad.

Lycka till!
Margareta Elding-Pontén

Välkommen att följa min sida om celiaki och glutenfritt på Facebook!

Glutenfria shortbread i butik

Äntligen! Idag hittade jag för första gången glutenfria shortbread i en butik (en ICA Kvantum-butik). Jag var såklart tvungen att köpa ett paket för att testa dem. 😊

Jag älskar shortbread och saknade dem länge när jag fick celiaki – ända tills jag en dag gjorde egna glutenfria. Mina shortbread smakar som förlagan från Skottland och får en härlig kola-aktig smak. Receptet finns förstås i min bok Glutenfritt – gott och enkelt, och så här skriver jag mer om shortbread i boken:

”Shortbread är en skotsk mördegskaka, som ursprungligen bestod av 1 del socker, 2 delar smör och 3 delar mjöl. Havremjöl användes i början, då ljust mjöl var svårt att få tag på. Varför kakan heter shortbread kan bero på olika saker, varav en har med gluten att göra. Om degen görs på glutenhaltigt mjöl, hindrar nämligen den höga halten fett att det bildas långa glutentrådar.”

Att baka eget blir nästan alltid bäst. Kakorna jag köpte idag har god smak men är torrare och sprödare än mina. Jag misstänker att jag är mer frikostig med mängden smör… 😉 Men det var riktigt roligt att se att man nu till slut kan köpa även glutenfria shortbread. Det gör mig glad!

Glutenfria shortbread finns nu att köpa.

Medicin med Mosley: “Är glutenallergi en myt?”

Såg ni programmet Är glutenallergi en myt? i programserien Medicin med Mosley i SVT i måndags den 19 juni 2017? Här är länken till programmet. Det är bara början och slutet som handlar om gluten (de första sex minuterna och de sista fyra minuterna – dvs minut 0-6 samt 47-51).

Tyvärr späder nog detta program på både trenden glutenfritt och begreppsförvirringen inom området. Slutsatsen i programmet, efter att ha låtit 52 personer äta glutenfri respektive glutenhaltig pasta, är att glutenfritt är bra för alla. Med sin slogan Trust me, I’m a Doctor låter de mycket övertygande. Jag skulle dock vilja ha svar på några av mina frågor (misstankar) innan jag tar till mig detta. Jag tvivlar nämligen på att de enbart har studerat gluten i sitt försök.

Jag oroas också av slutklämmen i programmet:

”Om du tänker undvika gluten bör du rådfråga läkare – men det positiva är att det är enkelt och billigt att pröva på det hemma.”

Detta uttalande är både tvetydigt och olyckligt. Ja; det är viktigt att rådfråga läkare först. Men nej; det är inte att föredra att testa hemma, eftersom vi vill hitta de som har celiaki. Idag går det inte att ta reda på om en person har celiaki och därmed måste äta strikt glutenfritt hela livet, om personen redan äter glutenfritt. Risken om man testar själv – och om man i själva verket har celiaki utan att veta om det – är att man känner sig fram och inte äter så strikt glutenfritt som en person med celiaki behöver göra.

Det är viktigt att notera att programmet inte handlar om celiaki utan om de besvär som en del personer upplever av glutenhaltiga livsmedel. Tillståndet har fått många olika namn såsom

gluten sensitivity / glutenkänslighet
• non-coeliac gluten sensitivity / icke-celiakirelaterad glutenkänslighet
• non-coeliac wheat protein sensitivity / icke-celiakirelaterad veteproteinkänslighet
• non-coeliac wheat sensitivity / icke-celiakirelaterad vetekänslighet
• wheat sensitivity / vetekänslighet
• gluten intolerance / glutenintolerans (OBS: Läs vidare!)

I programmet valde de genomgående att kalla tillståndet för glutenintolerans, vilket är olyckligt eftersom den termen används på olika sätt i olika länder och lätt förväxlas med celiaki. Här i Sverige har vi länge benämnt celiaki som glutenintolerans, men lyckligtvis börjar vi nu övergå till att konsekvent använda ordet celiaki i stället. Ordet glutenintolerans ska man helt försöka undvika för alla tillstånd – just på grund av att ordet används på så många olika sätt. Jag har skrivit mer om varför här.

Även programmets titel är olycklig. Varför de har valt ordet glutenallergi är obegripligt. I programmets undersökning har de tagit bort personer med celiaki och med veteallergi, så de kan inte mena veteallergi. Vad syftar i så fall glutenallergi på? Den känslighet de studerar i programmet är ingen allergi. Troligtvis är det bara en olycklig titel på den svenska översättningen av det engelska programmet. På engelska är titeln Should I go gluten free?

I studien i programmet ingick 60 personer utan celiaki och utan veteallergi. En del av personerna visste dock att de hade IBS. Deltagarna fick äta glutenfri pasta i två plus två veckor och glutenhaltig pasta i två veckor, utan att de visste när de fick vad. Efter varje tvåveckorsperiod fick deltagarna anteckna hur de mådde med avseende på olika aspekter, som gaser i magen och huvudvärk. Även blodprover togs efter varje period för att undersöka inflammationsmarkörer och antikroppar.

52 personer fullföljde studien. Ingen skillnad kunde ses när det gällde inflammationsmarkörerna eller antikropparna. Däremot noterade deltagarna färre symtom under de veckor som de åt glutenfri pasta. Speciellt gällde skillnaderna upplevt obehag från magen, uppsvälldhet och gaser i magen. För huvudvärk, ledvärk och nedstämdhet fanns det däremot inga signifikanta skillnader.

Mer information om studien och programmet finns här på BBC:s hemsida.

I programmet gjordes slutsatsen att det är fördelaktigt med glutenfri kost för alla på grund av att folk upplever att de mår bättre av det. Främst gällde detta känslan av mindre gaser, uppsvälldhet och obehag från magen. Skillnaden för just dessa parametrar var statistiskt signifikant.

Dessa slutsatser är helt tvärtemot vad till exempel Christine Henriksen berättade om för sin kommande publikation med en studie på 66 personer. Där studerade de påverkan av gluten respektive fruktaner. Fruktaner är en slags kolhydrater som finns i bland annat vete, korn och råg och som tillhör klassen Fodmap, vilket är kolhydrater som vissa personer har svårt för att bryta ner och som då kan ge obehag från magen. I Christine Henriksens vetenskapliga studie såg de att fruktanerna påverkade folk negativt med magproblem, medan de flesta som fick gluten i stället mådde bättre än de som fick placebo. Läs mer om det här.

Av de 52 personerna som fullföljde studien i tv-programmet meddelade 45 att de efter studien skulle övergå till helt glutenfri kost eller dra ner lite på sitt glutenintag. Endast 7 personer skulle återgå till vanlig, glutenhaltig kost.

Det kommer allt fler studier om icke-celiakirelaterad glutenkänslighet. Att de spretar åt olika håll är intressant. Jag är väldigt nyfiken på vad framtiden kommer att avslöja. Beror de upplevda problemen på gluten, på andra proteiner i vete eller på fibrer och kolhydrater i vete? Eller finns det ytterliggare parametrar att ta hänsyn till? Kanske beror problemen på olika saker hos olika personer? Att mäta hur olika personer mår på olika typer av kost är tyvärr mycket svårt.

Efter att ha sett programmet är mina funderingar kring den dubbelblinda studien i tv-programmet främst dessa:

1. De säger att personer med veteallergi kommer att påverkas om de ingår i studien. Därför misstänker jag att de använder glutenhaltig pasta med vete och glutenfri pasta utan vete. (För information reagerar veteallergiker främst på andra proteiner i vete än gluten.) I så fall undersöker de inte bara hur personerna reagerar på gluten. I stället studeras hur de mår på vetehaltig pasta jämfört med glutenfri pasta utan vete. Det finns mig veterligen ingen glutenfri pasta som är gjord på vetestärkelse – speciellt inte i England där studien gjordes. Jag antar därför att den glutenfria pastan är gjord på ris/majs/bovete/etc. I så fall jämför de vete med ris/majs/bovete/etc och studerar både effekterna av vete och effekterna av ris/majs/bovete/etc. Men detta är mitt eget antagande och jag kan ha fel…

2. De säger att personerna kan ha känt skillnad i smak och påverkats av det när de gjorde sina uppskattningar av hur de mådde. Detta gör återigen att jag misstänker att det inte bara är gluten, som skiljer de två pastasorterna åt. Om enbart gluten skiljde dem åt, skulle det inte påverka smaken. Däremot skulle det kunna påverka konsistensen, men det borde man kunna dölja genom att tillverka pastan på rätt sätt.

3. Om de har gjort en vetenskaplig studie som ger dessa resultat, borde det finnas en publikation om den. Temat är livligt diskuterat i den vetenskapliga litteraturen, och om de har bra vetenskapliga data är detta högintressant och borde publiceras. När studien gjordes är oklart. Det ser ut som om programmet är gjort år 2016, men det går inte att utläsa helt klart.

Min slutsats är att de troligtvis har undersökt hur folk mår på glutenfri pasta gjord på ris/bovete/majs/etc jämfört med hur de mår på glutenhaltig pasta gjord på vete. I så fall har de studerat folks reaktioner på vete jämfört med deras reaktioner på ris/bovete/majs/etc. Några av reaktionerna kan vara negativa och några kan vara positiva. Negativa reaktioner av något i vete kan ha jämförts med positiva av något i andra sädesslag. Därmed går det inte att säga att det är gluten, som deltagarna reagerar på. Det finns mycket mer än gluten (ett proteinkomplex) i vete. Bland annat finns det fruktaner (en slags kolhydrat och en Fodmap) i vete. Mycket tyder på att fruktanerna kan ge precis de symtom som deltagarna kände.

Programmets studie kan alltså ha mätt reaktioner av fruktaner och/eller annat i vete – gluten inkluderat. En del av reaktionerna kan mycket väl vara IBS-relaterade. Några försökspersoner visste att de hade IBS. Studien påminner i så fall till viss del om de tidigare studierna på glutenkänslighet, då man inte tog hänsyn till bland annat Fodmaps.

Men jag kan ha fel…

Det skulle vara intressant att veta mer om hur studien gjordes – bland annat om innehållet i de två olika pastasorterna. När programmet sänds på bästa sändningstid i tv och de gör ett väldigt övertygande program med sin slogan Trust me, I’m a Doctor är det viktigt att sprida korrekt information. Deras slutsats att glutenfritt är bra för alla kan få en oerhörd påverkan på svenska folkets matvanor. I kölvattnet av det följer risken att de med celiaki inte hittas – speciellt med slutklämmen i programmet att det är enkelt att pröva på glutenfritt hemma.

Margareta Elding-Pontén, 2017-06-22

Följ gärna min sida om celiaki och glutenfritt på Facebook.

Skärmklipp från Svt för programmet “Är glutenallergi en myt?”

Skärmklipp från Svt om programserien “Medicin med Mosley”

 

Den laktosfria hajpen i Uppdrag granskning

Uppdrag granskning har gjort ett 20 minuter långt program om Den laktosfria hajpen. Det är väl värt att se. Även om programmet handlar om laktosintolerans, tangerar det problemet med att många fortfarande går omkring och har celiaki (glutenintolerans) utan att veta om det.

Om man tycker sig må bättre på laktosfri kost och ger sig själv diagnosen laktosintolerans är det stor risk att man aldrig får reda på varför man mår bättre av laktosfritt. Orsaken kan mycket väl vara en oupptäckt tarmsjukdom. Kanske är orsaken celiaki.

En obehandlad celiaki leder till en sekundär laktosintolerans. Att den är sekundär innebär att den är en slags biverkning av ett annat, grundläggande problem – i det här fallet celiaki. Även om personen i grunden tål laktos, kan den obehandlade celiakin göra personen känslig för laktos: När personen med celiaki äter gluten skadas nämligen tarmslemhinnan och en följd av det blir att mängden laktas (enzymet som bryter ner laktos) minskar. Därmed bryts mindre mängd laktos (mjölksocker) ner och mer laktos kommer till tjocktarmen. I tjocktarmen livnär sig tarmbakterier på laktos, vilket bland annat ger upphov till gaser och bubblig mage. Om personen skulle övergå till glutenfri kost, skulle tarmslemhinnan tillfriskna och mängden laktas i tarmslemhinnan öka till normala halter igen. De flesta personer med celiaki i Sverige tål laktos, när de äter en glutenfri kost.

En sekundär laktosintolerans är alltså en slags biverkning av det underliggande problemet, som till exempel kan vara celiaki. Om man testar själv och ger sig själv eller sitt barn diagnosen laktosintolerans kan det göra att det underliggande problemet aldrig hittas – eller att det hittas onödigt sent. För växande barn är detta extra allvarligt. I programmet nämns det också att det finns belägg för att barn tyvärr får en försenad diagnos av allvarliga tarmsjukdomar på grund av att de får laktosfri kost.

Orsaken till att en person inte tål laktos bör därför utredas.

Margareta Elding-Pontén, 2017-06-18

Välkommen att följa min Facebooksida om celiaki och glutenfritt.


Glutenfria små brödbullar med tuggmotstånd
– Perfekt på buffébordet

Till vår studentuppvaktning här hemma bakade jag dessa små och smakrika brödbullar med lite tuggmotstånd. De blev oerhört populära och åts av många fler än de som behövde äta glutenfritt. Ändå bakades de två dagar i förväg!

Ni som har min bok Glutenfritt – gott och enkelt kan se att jag har laborerat med receptet till Tekakor/Hönökakor. Så gör jag ofta när jag bakar. Ett recept som jag vet fungerar fint gör jag en del ändringar i för att skapa nya bröd. Med de små ändringar jag gjorde här blev dessa brödbullar helt olika tekakorna och får därför ett eget recept.

Det går naturligtvis också att baka ut degen till bullar i vanlig storlek. Då räcker degen till 25-30 bullar. Gräddningstiden bör då ökas med några minuter.

Ingredienser till cirka 65 små, gulliga bullar
50 g jäst
4 dl mjölk
6 dl vatten
4 msk (40 g) fiberhusk
5 dl (175 g) rena havregryn
4 msk krossat (eller helt) linfrö
4 dl solroskärnor

1/2 dl (45 g) olja
2 ägg
2 tsk stött kummin
1 tsk malda pomeransskal
2 1/2 msk (52 g) mörk sirap
cirka 700 g glutenfritt basmjöl (Finax röda mjölmix)
2 tsk salt

1 uppvispat ägg

Gör så här
Smula jästen i degbunken.
Värm vätskan till 37 °C och häll den över jästen. Rör tills jästen har löst sig.
Vispa ner fiberhusk och blanda ner havregryn, linfrön och solroskärnor. Låt blandningen stå och svälla i 10 minuter.
Tillsätt olja, ägg, kummin, pomeransskal och sirap och därefter det mesta av mjölet.
Bearbeta degen en stund.
Tillsätt salt och sedan resterande mjöl tills degen bara är lite klibbig.
Låt jäsa under bakduk i 30 minuter.
Baka ut till cirka 65 små bullar och lägg dem på bakplåtar – gärna hålplåtar för varmluftsugn.
Låt jäsa under bakduk i 15-20 minuter, tills bullarna direkt fjädrar tillbaka när man trycker lätt på dem.
Pensla med ägg för att bullarna ska få fin färg.
Grädda i 225 °C med varmluft (250 ºC utan varmluft) i cirka 5-6 minuter. (Tänk på att olika ugnar ger olika gräddningstid.)
Låt svalna på galler under bakduk.

Lycka till!
Margareta Elding-Pontén

Välkommen att följa min sida om celiaki och glutenfritt på Facebook!

Små brödbullar med tuggmotstånd. Som tur var hittade jag fem sparade bullar i frysen och lyckades ta kort på dem innan de också åts upp.

Krönika: Därför ska du testa dig för celiaki

Min krönika om varför man ska testa sig för celiaki är högaktuell och värd att spridas till nära och kära:

Den unga kvinnan framför mig i kön på caféet ber om glutenfritt. Jag kan inte låta bli att fråga om hon har celiaki. ”Ingen aning men jag mår bättre på glutenfri kost”, svarar hon och tar emot sin Sarah Bernhardt-biskvi.

Visst är det spännande! Ordet gluten är idag på allas läppar. Glutenfritt är på god väg mot toppen i listan över populära dieter. Allt oftare berättar personer om hur bra de mår på glutenfri kost. Men anledningen till varför de mår bra kan vara väsentlig att ta reda på. Idag har tyvärr många personer celiaki utan att veta om det. En del av dem provar glutenfri kost och mår naturligtvis bättre av det. Andra tror att de är laktosintoleranta, eftersom de får en lugnare mage av laktosfritt. I båda fallen är risken stor att deras celiaki aldrig hittas.

Men varför är det viktigt att veta om man har celiaki? Räcker det inte att äta så att man mår bra? Kvinnan är intresserad, och över var sin kopp te delar jag ivrigt med mig. Celiaki är en livslång sjukdom, som obehandlad leder till en inflammerad och skadad tunntarm. Det leder till ett försämrat näringsupptag och risk för dålig hälsa och följdsjukdomar. Behandlingen idag är en strikt glutenfri kost – hela livet. Den är väldigt svår att följa, om man inte vet att man har celiaki och är tvingad till det. Många väljer idag att äta mindre gluten utan att för den skull äta helt glutenfritt. Det är dock en helt annan sak att äta strikt glutenfritt och lusläsa alla ingrediensförteckningar, vilket en person med celiaki måste göra. Risken, om man mår bättre av glutenfritt eller laktosfritt, är att man nöjer sig med det utan att få veta ifall man måste hålla en strikt glutenfri kost.

Tyvärr är sjukdomen celiaki omöjlig att diagnostisera hos en person som redan äter glutenfritt. Man kan inte heller pröva sig fram själv. Därför måste diagnosen ställas inom vården – medan man fortfarande äter gluten. Man ska naturligtvis äta det man mår bra av, och om man inte har celiaki kan man ändå välja glutenfritt – utan att då behöva vara strikt och ta bort nyttiga näringsämnen i onödan. Men att ta reda på varför man mår bra av glutenfritt är värdefullt – antingen det beror på celiaki, andra sjukdomar eller en känslighet för kolhydrater.

Ett samtal betyder mycket. Kvinnan och jag pratar länge. Efteråt vet jag att hon kommer att testa sig för celiaki. Förhoppningsvis är det inte för sent.

Text av Margareta Elding-Pontén, 1 juni 2017
Krönikan är skriven för tidningen Glutenfri Matlust nr 2 2017 med utgivning den 1 juni 2017. Se sidan i bild nedan.

Följ mig gärna på Facebook.

Min krönika i tidningen “Glutenfri Matlust”, som kom ut den 1 juni 2017 (nr 2 år 2017).

 

Vad betyder celiaki? Bara en tredjedel svarade rätt på högskoleprovet

Ordet celiaki fanns med i högskoleprovets del om ordförståelse i april i år (se bilden nedan). 65 000 personer skrev provet. Av dem visste en tredjedel att ordet celiaki är synonymt med glutenintolerans. Resterande två tredjedelar trodde däremot att celiaki betyder antingen blodförgiftning, ryggmärgsskada, syrebrist eller halsinfektion. Läs mer om detta här.

Termen glutenintolerans används tyvärr på helt olika sätt i olika länder, vilket även har spridit sig till Sverige. För att undvika begreppsförvirring och för att vara tydlig med vad man menar bör termen glutenintolerans helt undvikas för alla olika tillstånd. Den kroniska, autoimmuna sjukdom, som innebär att kroppen reagerar på gluten genom att bryta ner kroppens egna celler i tarmslemhinnan, bör enbart kallas för celiaki (coeliac disease på engelska och celiac disease på amerikanska). Om bland annat detta står det att läsa i artikeln om Oslodefinitionerna från år 2013.

Även Svenska Celiakiförbundet förespråkar att man använder termen celiaki i stället för glutenintolerans.

Här har jag skrivit en utförlig och förklarande text om varför termen celiaki bör användas i stället för termen glutenintolerans.

Margareta Elding-Pontén, 1 juni 2017

Ur högskoleprovets ordförståelse-del, april 2017.

Krönika: Med celiaki i hälsotrendens spår

För två år sedan publicerade jag denna krönika både i lokaltidningen “På Plats i Väster”  och i “GF Glutenfri Matglädje”. Den handlar om att leva med celiaki i hälsotrendens spår och är lika aktuell idag som när jag skrev den för två år sedan:

För elva år sedan rasade min värld. Celiaki. Du tål inte gluten. Det var innan glutenfritt blivit en hälsotrend, och sjukdomen var relativt okänd. För mig var ordet gluten bekant men där slutade kunskapen. När innebörden av vad jag måste avstå från klarnade, föll världen i bitar. Där, bland spillrorna på marken, sopade jag bort allt gott bröd som jag bakat genom åren.

Men jag reste mig, beslutsam. Antog beskedet som en positiv utmaning. Läste på. Diskuterade med en dietist. Informerade släkt och vänner. Började baka med nytt mjöl. Gott! Insåg att vardagen hemma är lätt att klara av. Och jag mådde bra.

Så kom trenden. Från USA i väster och via England svepte den in över landet. Först som en försiktig, knappt märkbar bris. Sedan allt mer lik en kuling för att ta Sverige med storm. “Glutenfritt är hälsosamt.” “Man blir smal.” “Man lever längre.” “Man tänker bättre.” Sägs det. Tror folk. Och plötsligt verkar alla äta glutenfritt.

Med efterfrågan kom utbudet. Butikernas hyllor fylls nu av nya varor. Pasta, bröd och kakor. Mjöl av alla möjliga sorter. Restaurangerna hänger på med glutenfria alternativ – ibland med hembakat bröd. Glädjen för oss med celiaki är stor.

Men trenden har en baksida. Många är beredda att betala mer för att leva trendigt. Jag, som äter glutenfritt som medicinsk behandling, undrar vem som bakar matbröd på ett mjöl för 200 kr/kg. Missförstånd och förväxling av begrepp är också vanligt. Råd delas frikostigt på sociala medier och sprids oerhört snabbt. Det är svårt att sovra bland rätt och fel information. Vi med celiaki blir osäkra. En del litar mer på sociala medier än på expertis inom vården. Flera olika varianter och tolkningar av vad som är glutenfritt gör det komplicerat att äta rätt. Många undviker tyvärr goda, bra och nyttiga produkter – av rädsla och helt i onödan.

Nu ökar dock kunskapen, sedan läkare, dietister och organisationer har börjat bemöta trenden med sitt kunnande.

För elva år sedan började mitt nya liv. De raserade spillrorna är uppbyggda – i en annan form och från grunden. Det blev bra. På elva år har det hänt mycket. Forskningen går framåt. Fler med celiaki får diagnosen och blir därmed hjälpta. Produktutbudet är så mycket större och det är inte längre konstigt att äta glutenfritt. Trots baksidan, drar jag tacksamt fördel av hälsotrenden.

Margareta Elding-Pontén, maj 2015

Följ mig på Facebook.