Fläderblomssaft

Hemgjord fläderblomssaft smakar fantastiskt. För mig ger den en smak av sommar. Förutom att dricka den kan man använda den till att göra fläderblomsparfait. Så här gör jag fläderblomsparfait.

Ingredienser till cirka 3,5 liter fläderblomssaft
Minst 25 klasar fläderblommor (OBS! Det finns även giftig fläder. Se till att plocka av den ätliga.)
3 citroner
2 ½ liter vatten
2 kg (2 ¼ liter) socker
30 g citronsyra

Gör så här
Skölj fläderblomsklasarna.
Riv skalet av 1 ½ citron och pressa saften ur samma 1 ½ citron.
Skiva resterande 1 ½ citron i tunna skivor.
Lägg fläderblomsklasarna och de skivade citronerna blandat i en stor kruka eller kastrull.
Koka upp vattnet och blanda i sockret. Rör tills sockret har löst sig.
Blanda ner citronsaften, det rivna citronskalet och citronsyran i den heta lagen.
Häll lagen het över klasarna och citronerna.
Täck med till exempel plastfolie och låt blandningen stå svalt i 5 dygn.
Sila blandningen och ta hand om saften.
Jag brukar förvara min saft i frysen. Där håller den väldigt länge.

Lycka till!
Margareta Elding-Pontén

Välkommen att följa mina sidor om celiaki och glutenfritt på Facebook och på Instagram!

Vanlig fläder ger en svagt gul saft. Min blodfläder ger en alldeles rosa saft men med precis samma smak som av den vanliga flädern.

Intervjuad i Hemmets Journal

Intervjuad i Hemmets Journal nr 23, som kom ut igår den 31 maj 2018… Här är länken till artikeln.

Allt ryms inte i en artikel. En artikel fokuserar på en vinkel. En artikel har en titel som drar uppmärksamheten till sig.

Men innehållet i den här artikeln är ovanligt substansrik för sin längd:

  • Om celiaki
  • Om glutenkänslighet utan att ha celiaki (icke-celiakirelaterad glutenkänslighet)
  • Om IBS
  • Om en välbalanserad tarmflora
  • Om att testa sig för celiaki
  • Om att ta reda på varför man mår bättre/sämre av en viss typ av mat
  • Om att använda termen celiaki i stället för glutenintolerans
  • Om att kostråd vid celiaki behövs

Det kom ett mail… Om glutenfria små brödbullar med tuggmotstånd

Via ett mail blev jag påmind om dessa små, goda brödbullar (receptet finns här), som jag bakade till yngste sonens studentuppvaktning förra året. Mailet kom från en person som konstaterar att:

”Jag har bakat glutenfritt i 30 år och recepten blir bara bättre o bättre och mer likt “vanligt” bröd!”

Om brödbullarna står det:

”Jag har bakat dom i kväll och blev glatt överraskad! Hoppas på att de blir lika goda när jag fryser dom. Ska ha dom på en buffé till helgen, och så trevligt om alla kan äta av allt! Ser fram emot att prova fler recept ur din bok!”

Orden gör mig lycklig! Och kanske bakar även jag brödbullarna snart igen. 🙂

Margareta Elding-Pontén, 31 maj 2018

Länk till Facebook
Länk till Instagram

Internationella celiakidagen, 16 maj

Idag, den 16 maj, är det den internationella celiakidagen. Det är bra att celiaki uppmärksammas över hela världen, för det är en sjukdom som kan ge allvarliga komplikationer om den inte upptäcks och behandlas i tid. Samtidigt är den inte alltid lätt att hitta. Här vill jag uppmärksamma celiakidagen, 16 maj, genom att dela sexton punkter med fakta om celiaki och den glutenfria kosten. Förhoppningsvis bringar det lite klarhet och svarar på några vanliga frågor.

  1. Celiaki är en autoimmun sjukdom. Till skillnad från en klassisk allergi, där immunförsvaret attackerar främmande ämnen, innebär en autoimmun sjukdom att immunförsvaret attackerar kroppens egna, friska celler. Det finns många olika autoimmuna sjukdomar, och många av dem hänger samman – kanske på grund av att immunförsvaret är överaktivt eller har lättare för att reagera på fel sätt. Här har jag skrivit mer om skillnaden mellan autoimmuna sjukdomar och allergier.
  2. Om en person med celiaki äter gluten förstörs friska celler i tunntarmens slemhinna. Anledningen är att immunsystemet av någon anledning har lärt sig att reagera fel vid kontakt med gluten. Immunsystemet reagerar då genom att producera antikroppar, och dessa antikroppar attackerar och bryter ner friska celler i tunntarmens slemhinna, som till slut kan bli helt “slät”. Detta sker inte hos alla personer utan bara hos dem som har utvecklat celiaki – det vill säga cirka 1-3 procent av Sveriges befolkning.
  3. I tunntarmens slemhinna tar kroppen upp näringen ur maten. Slemhinnans yta är mycket stor genom att tunntarmen är veckad och har små fingerliknande utskott, som kallas för villi och mikrovilli. Vid celiaki blir tunntarmen inflammerad vid kontakt med gluten, cellerna skadas, de fingerliknande utskotten krymper och tunntarmens yta blir avsevärt mycket mindre. Till slut får personen med celiaki mycket svårt att tillgodogöra sig näringen ur maten, vilket kan leda till många olika symtom och besvär.
  4. Celiaki behandlas idag enbart genom glutenfri kost. Då återhämtar sig tarmslemhinnan och blodvärdena normaliseras. Det är fantastiskt att en så allvarlig autoimmun sjukdom kan behandlas utan läkemedel! Den glutenfria kosten är medicinen. Det tycker jag är oerhört häftigt och underbart skönt!
  5. Celiaki är en kronisk sjukdom, vilket betyder att den inte kan botas – i alla fall inte idag. Immunsystemet har ett slags minne, och om immunsystemet en gång har lärt sig att reagera fel vid kontakt med gluten, kommer det tyvärr alltid att reagera på det felaktiga sättet. Den glutenfria kostbehandlingen (dagens tillgängliga behandling av celiaki) måste därför hållas livet ut och vara mycket strikt. Idag forskas det dock på att försöka avleda immunsystemets felaktiga reaktion, vilket ger hopp om att i framtiden kunna bota celiaki! Här har jag skrivit mer om celiaki.
  6. Symtomen vid celiaki varierar. En del personer får symtom, som lätt kan kopplas till problem med magen – diarré, magknip, gaser, förstoppning, viktökning eller viktminskning. Andra får symtom, som inte kopplas till magen utan i stället är sekundära problem som beror på att kroppen inte har tagit upp näring ur maten. Dessa symtom kan vara dålig tillväxt (barn), sen pubertet, trötthet, depression, benskörhet, ont i leder och svårt att få barn. En tredje grupp upplever sig inte ha några problem alls. Dessa personer är naturligtvis därför svåra att hitta. Men i de fall de hittas brukar de efter ett tag på glutenfri kost säga att de mår mycket bättre än förut. Det kan vara svårt att veta vad som menas med att “må bra”.
  7. Man kan inte själv ta reda på om man har celiaki. Det är alldeles för komplext, och många sjukdomar kan ha liknande symtom (och ibland även överlappa), som IBS, andra tarmsjukdomar och veteproteinallergi. Diagnosen celiaki ska därför ställas inom vården och görs genom att mäta biomarkörer för antikroppar i blodet och i de allra flesta fall även genom att analysera små bitar från tunntarmens slemhinna. För att analyserna ska bli rättvisande måste personen fortfarande äta en kost med gluten. Annars kan, vid celiaki, personens tarmslemhinna ha läkt och blodvärdena normaliserats – och då går det inte att ställa diagnosen celiaki. Detta är mycket viktigt att känna till. Celiaki är en autoimmun sjukdom och viktig att hitta. Att glutenfritt har blivit en trend skapar därför problem för sjukvården och för dem som efter en period på glutenfri kost vill veta om de har celiaki. Läs gärna vår fortfarande aktuella debattartikel i Svenska dagbladet.
  8. Många äter idag glutenfri kost – och gör det av olika anledningar. Det finns mycket att skriva om detta, men i korta ord beror många av de förbättringar som en del personer utan celiaki upplever vid glutenfri kost på annat än just gluten. Om man tar bort gluten ur kosten, försvinner även andra ämnen och kostmönstret ändras. Hur stor skillnaden blir beror naturligtvis på på vilket sätt man äter glutenfritt. Tar man bort mycket kolhydrater? Äter man färre bullar och kakor? Äter man mer eller mindre fibrer? Blir man mer medveten om vad man stoppar i sig? Idag förväxlas tyvärr ofta proteinet gluten med kolhydrater, sockerarter och fibrer, som många IBS-patienter kan reagera på. IBS är mycket vanligt bland den svenska befolkningen, och Fodmap är en typ av kolhydrat som kan vara besvärlig för IBS-patienter. Den finns i form av fruktaner i vete, vilket kan vara en förklaring till att många personer tycker sig må bra på en viss glutenfri kost. Den har dock ingenting med gluten att göra. Här har jag skrivit mer om “glutenkänslighet/vetekänslighet utan att ha celiaki”.
  9. Det är viktigt att testa sig för celiaki, innan man går över till glutenfri kost! Den glutenfria kostbehandlingen måste vara strikt och hållas livet ut, vilket jag tror är omöjligt utan att ha en diagnos. Dessutom kan det vara omöjligt för en läkare att ställa diagnosen celiaki om patienten redan äter glutenfritt, eftersom tarmslemhinnan kan ha läkt och blodvärdena normaliserats. Det enda sättet att få reda på om man har celiaki är i så fall att börja äta gluten igen, vilket en del personer har svårt att göra om de mår mycket dåligt av glutenhaltig kost. Speciellt svårt blir det naturligtvis för dem som har celiaki och som ju måste ha en glutenfri kost och säkert upplever en stor förbättring av den kosten. Om de själva har hittat en kost som passar dem men inte vet ifall de har celiaki, har de ingen aning om ifall de måste äta så strikt glutenfritt som en person med celiaki måste göra hela livet ut. Orsaken till besvären kan också vara en annan sjukdom, som kan vara viktig att hitta. Rätt diagnos ger rätt behandling.
  10. Man uppskattar att 1–3 % av befolkningen i Sverige har celiaki. Det kan vara olika stor andel i olika åldersgrupper. Tyvärr går många fortfarande utan diagnos. Man uppskattar att omkring 0,5–knappt 1 % av befolkningen i Sverige har fått diagnosen celiaki och att hälften av de drabbade ännu inte vet om det.
  11. Celiaki har ett stort ärftligt inslag och det finns riskgener för sjukdomen. Riskgenerna är vanliga i Sverige. Cirka 30–50 % av befolkningen har dem. Resterande 50–70 % kan i praktiken inte utveckla celiaki. Dessa personer kan med stor säkerhet utesluta celiaki genom ett gentest. Att endast en mycket liten andel av dem med genetisk risk för celiaki faktiskt utvecklar sjukdomen tyder på att det krävs ytterligare minst någon faktor – en trigger – för att sätta igång sjukdomen. Triggern tror man har att göra med miljö- och livsstil. Bland annat forskar man på vilken betydelse virusinfektioner (speciellt i småbarnsåren när immunsystemet är under utveckling), tarmfloran, stress och barnmat har för sjukdomens uppkomst. Jag har skrivit många olika inlägg om det på min hemsida, och här är en länk till ett av dem.
  12. Använd ordet celiaki i stället för glutenintolerans, eftersom glutenintolerans lätt förväxlas med det kontroversiella tillståndet gluten- eller vetekänslighet utan att ha celiaki. Termen celiaki  är den vedertagna, medicinska benämningen för den autoimmuna sjukdomen – och ordet kan inte missförstås. På engelska heter sjukdomen coeliac disease (celiac disease med amerikansk stavning). Ordet glutenintolerans används däremot idag utomlands (gluten intolerance) alltmer för det kontroversiella tillståndet gluten- eller vetekänslighet utan celiaki, och den betydelsen sprider sig nu till Sverige. Eftersom det tillståndet är helt skiljt från celiaki, kan det skapa förvirring att använda ordet glutenintolerans för sjukdomen celiaki. Ordet glutenintolerans är dessutom inte alls väl beskrivande för den allvarliga autoimmuna sjukdomen celiaki. Läs en utförligare förklaring här.
  13. Vad menas med en strikt glutenfri kost? Det ges tyvärr olika råd i olika forum, och en del forum ställer upp egna strikta regler. Även dietisterna och läkarna ger ibland olika råd. Det är dock viktigt att tänka på att varje individ är unik och att kosten därför kan behöva individanpassas. Det speciella med sjukdomen celiaki är ju att medicinen idag enbart består av den glutenfria kosten. Läs gärna vår debattartikel om att vi vill ha nationella kostråd vid celiaki. I en strikt glutenfri kost är idag produkter med upp till 100 ppm gluten (“mycket låg glutenhalt”) godkända för personer med celiaki. Läs mer om det här. Men en strikt glutenfri kost kan också tolkas som en kost med upp till 20 ppm gluten, eftersom ordet i märkningen glutenfritt betyder högst 20 ppm gluten. Detta gäller på restauranger och praktiseras av många som äter glutenfritt. Strikt glutenfritt kan också tolkas som inget gluten, eftersom ordet glutenfritt egentligen betyder helt fritt från gluten. Det sistnämnda är i praktiken inte möjligt att praktisera på grund av de låga halterna och kontaminering av olika livsmedel. Det går nämligen inte att uppmäta glutenhalter på under 5 ppm. Ingen kan därför garantera att en produkt har en viss glutenhalt under 5 ppm. Tyvärr komplicerar de olika tolkningarna av glutenfri kost diskussionerna i olika forum…
  14. Skilj på halt och mängd. Halten gluten mäts i ppm = miljondelar = mg/kg. Mängden gluten mäts till exempel i mg. Man brukar säga att de flesta personer med celiaki endast tål upp till 30 mg gluten per dygn. Den mängden ryms i cirka 1/2 kryddmått vetemjöl. Det är alltså mycket viktigt att vara noggrann och tänka på kontamineringsrisker. Samma mängd ryms i 1,5 kg produkt, om den håller precis gränsvärdet 20 ppm gluten. Motsvarande mängd blir 300 g för en produkt med 100 ppm gluten. Det viktiga vid celiaki är att mängden gluten inte blir för hög – inte att varje enskild ingrediens har en viss halt av gluten. Däremot är gränsvärdena (glutenfritt, max 20 ppm, och mycket låg glutenhalt, max 100 ppm) satta så att det ska bli svårt att komma upp i en för hög mängd av gluten.
  15. En sjukdom som är relaterad till celiaki är Dermatitis Herpetiformis (DH). DH orsakar besvärande, kliande hudutslag. Medan celiaki är vanligare hos kvinnor, är DH vanligare hos män. De flesta forskare beskriver DH som en variant av celiaki. Även om DH visar sig som hudutslag beror sjukdomen på en reaktion från immunsystemet i tunntarmen vid intag av gluten. DH behandlas därför genom glutenfri kost. Hudvårdsprodukter, som schampo och hudkrämer, ger inte upphov till hudbesvären vid DH – inte ens om de skulle innehålla gluten. Gluten måste ätas och hamna i tarmen för att immunsystemet där ska reagera och orsaka hudbesvären. Utöver celiaki och/eller DH kan man naturligtvis också ha en allergi mot vissa ämnen i hudvårdsprodukter och därför reagera vid hudkontakt med dem. (Själv har jag förutom celiaki en kontaktallergi mot den vanliga komponenten linalool.) Men den allergin är någonting helt annat än DH och celiaki. Läs mer om DH här.
  16. Om du får diagnosen celiaki, ta det som en positiv utmaning! Det är så oändligt värdefullt att få diagnosen, så att du får reda på hur du ska behandla din sjukdom för att må bra. Och tänk så fantastiskt det är med en sjukdom som kan behandlas helt utan läkemedel! Jag önskar dig all lycka! <3

Margareta Elding-Pontén, 16 maj 2018

Följ mig gärna på Facebook och Instagram

Bild: Virginia Kust

 

Hand i hand med olika celiaki-uppdrag

Efter två år i Svenska Celiakiförbundets förbundsstyrelse väljer jag att stiga åt sidan. Mina uppdrag blir fler, de riskerar alltmer att krocka med varandra och tiden räcker inte till dem alla. Ändå är det svårt att släppa taget, och efter de intensiva dagarna på förbundsstämman i Stockholm den 5-6 maj känns det med ens väldigt tomt.

Samtidigt är jag oändligt mycket rikare nu än vad jag var förut. Bakom mig ligger två lärorika och spännande år i förbundsstyrelsen. Jag har lärt mig massor, träffat spännande personer och framför allt fått många nya, härliga vänner. Allt detta bär jag med mig på livets fortsatta stig. Och jag är tacksam. Jag är också stolt över vad jag har bidragit med under de två åren. Framför allt är jag stolt över att jag initierade frågan om nationella kostråd för personer med celiaki.

Nu lämnar jag med lätta steg. Jag fortsätter att engagera mig i celiakifrågor och att föreläsa i egen regi. Parallellt med detta tar jag mig an mitt nya uppdrag som celiakispecialist på Fria bröd, vilket känns mycket spännande och roligt. Genom alla dessa aktiviteter hoppas jag kunna stötta Celiakiförbundet och alla personer med celiaki på bästa sätt.

Free From Functional Food Expo
16-17 maj 2018, Kistamässan Stockholm

Planerar du att gå på Free From Functional Food Exposition på Kistamässan den 16-17 maj? Passa då gärna på att komma och lyssna på mig kl. 14 på torsdagen! Jag berättar om hur det stora intresset för glutenfritt har påverkat personer med celiaki i Sverige och om det finns några aspekter som är specifika för just Sverige.

Här finns mer information om mässan. Och här följer några bilder med information:

Mycket låg glutenhalt – högst 100 ppm gluten

När jag läser i olika forum blir jag alltmer säker på att vi är helt rätt ute när vi kräver nationella kostråd vid celiaki. Att reglerna för glutenfri kost är olika i olika forum och att debatterna ibland blir hätska är inte bra. Att patienterna får mycket olika råd av olika dietister och läkare är inte heller bra. Inrättandet av enhetliga nationella kostråd är akut. Läs gärna vår debattartikel här:

När jag själv för snart femton år sedan fick diagnosen celiaki, låg gränsvärdet för glutenfritt på 200 ppm gluten (inte 100 ppm gluten, som många tycks tro idag). Gränsen 200 ppm har använts under väldigt lång tid i många länder, däribland Sverige och Finland. Då fanns det ytterligare en gräns, 20 ppm gluten, för märkningen naturligt glutenfritt.

I samband med att man ville få till en enhetlig märkning inom hela EU (mycket bra!) enades man om att ta bort märkningen naturligt glutenfritt (högst 20 ppm gluten) och att sänka gränsvärdet för glutenfria varor till två olika nivåer: 20 ppm gluten för glutenfritt och 100 ppm gluten för mycket låg glutenhalt. Detta trädde i full kraft 1 januari 2012. Båda märkningarna är godkända för personer med celiaki, och tanken med gränsvärdet 100 ppm var att det skulle bli enklare för producenterna att tillhandahålla glutenfria produkter till personer med celiaki. Tanken var mycket god, eftersom även personer med celiaki behöver ett stort utbud av produkter att välja bland.

Lyckligtvis ansträngde sig producenterna och metoderna gjorde det också enklare för producenterna att tillverka produkter som låg inom gränsen för glutenfritt, högst 20 ppm gluten. Därför kom märkningen mycket låg glutenhalt, högst 100 ppm gluten, lite i skymundan och existerar i princip inte idag. Självfallet vill producenterna använda det hårdare gränsvärdet, om det är möjligt, och vi med celiaki ska vara tacksamma för att de har lyckats tillhandahålla produkter som klarar högst 20 ppm gluten. Ju mindre gluten vi får i oss, desto bättre. Konsumentmakten är stark.

Gränsen 100 ppm gluten för mycket låg glutenhalt skapar tyvärr mest förvirring. Dels är ordvalet mycket låg glutenhalt inte speciellt tydligt beskrivande. Dels används märkningen mycket låg glutenhalt i princip aldrig. Men om produkter med märkningen mycket låg glutenhalt hade existerat, hade de varit godkända för personer med celiaki (enligt EU-förordning 828/2014 och Codex Alimentarius 118-1979).

Tills för alldeles nyligen var det möjligt att få licens för att använda symbolen med det överkorsade axet på produkter med märkningen mycket låg glutenhalt, 100 ppm gluten. Men eftersom 100 ppm-märkningen i princip inte existerar och därför mest skapar förvirring, togs den möjligheten bort hösten 2015. Återigen ska vi vara glada för att producenterna lyckas klara gränsen 20 ppm gluten så bra att gränsen 100 ppm gluten i praktiken inte behöver användas. Men det betyder inte att produkter med under 100 ppm gluten är förbjudna för personer med celiaki…

Inför min föreläsning om celiaki och den glutenfria kosten i Uppsala i förra veckan, fick jag följande konfirmerade besked från Livsmedelsverket:

”Produkter märkta ”Mycket låg glutenhalt” ska vara säkra för personer med celiaki. Vi känner dock inte till att några produkter har den märkningen.”

Livsmedelsverkets sida står det också att

”Alla livsmedel som är märkta “glutenfri” och “mycket låg glutenhalt” måste vara lämpliga för personer med glutenintolerans. Förordning (EU) nr 828/2014 ger dock möjlighet att frivilligt, efter uppgifterna “glutenfri” och “mycket låg glutenhalt” även ange “lämplig för personer med glutenintolerans”, “lämplig för personer med celiaki”. Om glutenhalten i en eller flera gluteninnehållande ingredienser reducerats eller gluteninnehållande ingredienser ersatts med andra ingredienser som är naturligt glutenfria får uppgifterna “glutenfri” och “mycket låg glutenhalt” åtföljas av uppgifterna “särskilt framställt för personer med glutenintolerans” eller “särskilt framställt för personer med celiaki”. Se förordning (EU) nr 828/2014.”

Ytterligare finns här en länk till kostråd vid celiaki. De publicerades på Dietisternas riksförbunds hemsida i november 2017.

Enhetliga, nationella kostråd vid celiaki behövs verkligen. Kosten är medicinen för en person med celiaki. Det är viktigt att den blir rätt utan att innebära onödiga begränsningar.

Idag sätter olika forum på nätet sina regler för kosten vid celiaki. Livsmedelsverket, Celiakiförbundet, dietisterna och läkarna ger också råd. Det finns också lagstiftning inom området, som EU-förordningar. När de olika råden och regelverken inte överensstämmer, är det väldigt olyckligt. Hätska diskussioner blossar ideligen upp.

Man måste komma ihåg att alla personer är unika och därmed kan behöva något olika kostråd. Här har dietisterna den evidensbaserade kunskapen för sina respektive patienter, vilket är mycket värdefullt för att kunna ge personligt anpassade kostråd. Jag är övertygad om att med enhetliga, nationella kostråd som en bas skulle dietisternas arbete underlättas oerhört mycket. Då skulle de i lugn och ro kunna arbeta vidare med varje unik patient.

Margareta Elding-Pontén, 2 maj 2018

Länk till Facebook

Länk till Instagram

1 januari 2012 sänktes gränsvärdet för glutenfritt inom EU från 200 ppm. Två nya gränsvärden skapades: 20 ppm för “glutenfritt” och 100 ppm för “mycket låg glutenhalt”. Båda är godkända för personer med celiaki – men i praktiken existerar inte märkningen “mycket låg glutenhalt”. Det finns dock produkter som håller under 100 ppm gluten. Märkningen “naturligt glutenfri” får inte lov att användas efter 1 januari 2012.
Bild: Margareta Elding-Pontén

Föreläsning i Uppsala

Tack, Celiakiföreningen i Uppsala län, som gjorde min föreläsning i Uppsala den 24 april möjlig!

Jag föreläste om Vardagen med celiaki – glutenfri kost, valmöjligheter och praktiska tips. Föreläsningen handlade om hur det är att leva med celiaki idag, och jag gick bland annat igenom

  • Aktuella märkningsregler för glutenfria varor.
  • Hur ingrediensförteckningar är uppbyggda.
  • Valmöjligheter, fällor och dilemman, som en person med celiaki ställs inför idag.
  • Vad man ska tänka på när man går över till glutenfri kost.
  • Vad som menas med naturligt glutenfritt, ren havre och spår av gluten.
  • Om att äta glutenfritt på olika sätt.
  • Vanliga frågor om ingredienser.

Arrangemanget var trevligt och åhörarna intresserade. De ställde många spännande frågor och efteråt fick jag en stor spontan tack-kram från en av åhörarna, vilket gjorde mig mycket lycklig!

Några kommentarer efter föreläsningen:

“Tack för en informativ och saklig föreläsning.”

“Det här var bara så bra!”

“Jag är såå glad att jag kom och lyssnade! Tack för en massa intressant information!”

Läs mer om mina olika föreläsningar här och kontakta mig gärna för uppdrag.

Margareta Elding-Pontén, 28 april 2018

Tre månader – ska det behöva ta så lång tid?

Ett barn på elva år har precis fått diagnosen celiaki. Ett barn på elva år behöver omedelbart sättas på glutenfri kost. Ett barn på elva år är i stort behov av att kunna tillgodogöra sig näringen i maten för att få ork och kraft.

Föräldrarna vill stötta och göra allt de kan för att barnet ska få rätt kost. De vill att barnet så snart som möjligt ska återfå sin hälsa, växa och må bra igen. För detta behöver de hjälp i form av råd och stöd från en duktig dietist.

Men när hjälpen som allra bäst behövs, finns den inte inom rimlig tid.

Familjen är kallad till en dietist. Familjen ska få träffa en dietist. Men väntan är lång. Den är alldeles för lång. Den är tre månader lång.

Om tre månader ska familjen få den hjälp de behöver för att lägga om kosten för barnet på rätt sätt.

Tre månader! Det är ju nu – nu med detsamma – som dietisthjälpen behövs. Om tre månader har hela våren passerat, skolavslutningen har varit och blommorna på midsommarstången har redan börjat sloka. Tre månader är en ocean av tid, när föräldrar och barn behöver alla goda råd och expertishjälp från en kunnig dietist.

Under tiden letar kanske föräldrarna råd och tips på nätet, och jag är delvis djupt oroad över detta. Att sovra och leta upp vederhäftig information bland djungeln på nätet är svårt – speciellt när området är nytt och okänt för den som letar.

Alla, som får diagnosen celiaki, bör kunna kräva att inom rimlig tid få en tid hos en dietist. Tre månader är inte en rimlig tid. Det är en fullkomligt orimlig tid för en person som omedelbart behöver lägga om sin kost. Kosten är medicinen för en person med celiaki. Det är viktigt att den blir rätt med detsamma – inte om tre månader.

Margareta Elding-Pontén, 24 mars 2018

(Detta skrevs efter att jag idag fick ett mail med en beställning på min bok från en förälder, som berättar om just denna tre månaders väntan på dietist efter barnets diagnos. Förhoppningsvis ger min bok svar på många av de frågor familjen har, innan de får träffa sin dietist i skiftet juni/juli. Att kunna ge dessa svar var just en anledning till att jag skrev boken.)

Följ mig gärna på Facebook.

Fyra år går snabbt

Fyra år går snabbt. Det känns som igår, när jag bakade huset fullt av bröd, bullar, kex och kakor inför fotograferingen av det som skulle bli min bok Glutenfritt – gott och enkelt.

Då visste jag inte mycket av vad som väntade mig. Jag visste bara att jag ville dela med mig av mina tips och recept för bra bakning och att jag ville ge svar på alla de frågor, som jag vet uppstår när man får diagnosen celiaki. Det var därför jag skrev boken.

Nu ser jag tillbaka på allt som har hänt… Det är mycket, och jag har lärt mig massor.

Jag har stått på mässor. Jag har föreläst. Jag har skrivit debattartiklar, krönikor och fackartiklar. Jag har varit med i paneldiskussioner. Jag har skrivit blogginlägg och Facebookinlägg. Jag har engagerat mig i Svenska Celiakiförbundet. Jag har initierat ett arbete med nationella kostråd vid celiaki. Jag har fortsatt att utveckla recept. Jag har följt forskningen inom celiakiområdet. Jag har tagit aktiv del i att sprida information om celiaki och glutenfritt. Och…

Det är så mycket som har hänt, och jag ser tillbaka på tiden med stor tacksamhet. Framförallt inser jag hur många nya goda vänner och kontakter jag har fått under dessa fyra år och hur de har berikat mitt liv.

Efter snart fyra år med återkoppling vid mässor, via mail och via sociala medier vet jag nu också att min bok gör sin goda nytta i många hem. Det är en otroligt känsla! Det som började som en mission om att dela med mig av mina recept och tips och råd har nu vuxit till någonting större.

Tack!

Margareta Elding-Pontén, 14 mars 2018

Har du inte min bok? Så här gör du för att beställa den.

Här hittar du min Facebooksida. Dela den gärna vidare.