Ibland kan FODMAP, IBS, glutenfritt och celiaki hänga ihop. Några nyligen publicerade studier har visat att:

  • Många personer med IBS mår bättre av en kost med lågt innehåll av FODMAP (en sorts kolhydrater – se nedan).
  • Personer med IBS påverkas däremot inte av gluten (ett protein). Att de tycker sig må bättre av glutenfri mat beror i stället på att fruktaner (en sorts kolhydrater i klassen FODMAP) ofta också försvinner när gluten tas bort ur kosten.
  • Personer med celiaki som, trots glutenfri kost, har kvarvarande symtom har ofta IBS-liknande symtom. En låg-FODMAP-kost tillsammans med den glutenfria kosten kan minska magtarm-symtomen för dessa personer och vara ett bra komplement till den glutenfria kostbehandlingen. Det måste dock göras i samråd med dietist.

Läs mer om studierna längre ner.

Vad är FODMAP?

FODMAP är ett samlingsnamn för en viss typ av kolhydrater. FODMAP står för Fermenterbara Oligo-, Di- och Monosackarider och (And) Polyoler (en slags sockeralkoholer). FODMAP kan vara svåra att bryta ner i tunntarmen och kommer då till tjocktarmen där bakterier bryter ner (fermenterar) dem, vilket genererar gaser. I tarmen drar också FODMAP till sig vätska, vilket gör avföringen lösare.

FODMAP finns i många olika slags livsmedel. Monosackariden fruktos finns till exempel i frukt. Disackariden laktos finns i mjölk. Oligosackarider av typen fruktaner finns i vete, korn och råg. Polyolerna xylitol, mannitol och sorbitol används som sötningsmedel men finns även i viss frukt.

Många ämnen i klassen FODMAP har prebiotisk effekt, vilket betyder att de är näring till goda tarmbakterier i tjocktarmen. De bidrar därmed till en god tarmflora och en frisk tarm. En kost med lågt FODMAP-innehåll är alltså inte en generell hälsodiet! Därför är det viktigt att inte börja äta en låg-FODMAP-kost på eget bevåg. För personer känsliga för vissa FODMAP är däremot en kost låg i just den typen av FODMAP en värdefull behandling.

För att ta reda på om man har problem med ämnen i gruppen FODMAP måste man ta hjälp av en duktig dietist. I samråd med dietisten testar man sig fram genom ett strikt kostschema. Det är ju viktigt att inte ta bort alla FODMAP utan bara den/de man inte tål. Olika personer kan behöva äta en låg-FODMAP-kost på helt olika sätt.

Vad är IBS?

IBS är en förkortning av Irritable Bowel Syndrome och brukar på svenska kallas för irritabel tarm. Det är en magtarmsjukdom där man inte kan identifiera något fel i magtarm-kanalen. Ändå får drabbade personer stora problem med olika typer av mat. Vanliga symtom är besvärande gaser i magen och diarré, men det finns också andra symtom.

IBS är vanligt. Cirka 15–20 % av befolkningen har IBS, och sjukdomen finns över hela världen. Det finns ännu inga biomarkörer (ämnen att mäta med blodprov) för IBS. För att ställa diagnosen IBS måste därför först celiaki, spannmålsallergi och tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och Ulcerös kolit uteslutas. Om ingen förklaring hittas kan den drabbade utifrån symtom få diagnosen IBS.

En del personer med IBS har problem med kolhydrater av typen FODMAP – olika FODMAP ger problem för olika personer. En kost med lågt innehåll av den/de speciella FODMAP personen inte tål kan i många fall vara en mycket effektiv behandling.

Vad är glutenfri kost?

En glutenfri kost är en kost utan proteinet gluten. Gluten-proteiner finns i vete, korn och råg.

Den som äter glutenfritt kommer i de flesta fall att automatiskt också minska sitt intag av FODMAP av typen fruktaner. Även den glutenfria vetestärkelsen har ett lågt innehåll av fruktaner. Idag är det många som testar att äta glutenfritt och tycker att de mår bättre av det. Men i de flesta fall beror symtomlindringen inte på proteinet gluten utan på kolhydraterna fruktaner.

Vad är celiaki?

Celiaki är en autoimmun sjukdom som innebär att drabbade personer inte tål proteinet gluten, som finns i vete, korn och råg. Personer med celiaki som äter gluten får en inflammerad och skadad tunntarms-slemhinna, vilket gör att de får svårt att ta upp näringen ur maten. Det kan i sin tur leda till andra problem. Symtom vid en obehandlad celiaki kan därför komma från olika delar av hela kroppen. Med glutenfri mat återhämtar sig tarmslemhinnan, och personen kan åter ta upp näringen ur maten. Behandlingen av celiaki är idag glutenfri kost.

Så vad har de tre studierna kommit fram till?

1. För personer med IBS:

  • En låg-FODMAP-kost hjälper många patienter, men inte alla.
  • Gluten påverkar inte patienterna.

Läs artikeln från februari 2022 här.

Mina kommentarer: Att glutenfri kost skulle hjälpa vid IBS är ett missförstånd som kommer av att fruktaner (i klassen FODMAP) i de flesta fall också försvinner ur kosten när personen övergår till glutenfri kost.

2. För personer med celiaki och kvarvarande symtom:

  • En låg-FODMAP-kost som tillägg till den glutenfria kosten hjälper ofta dessa personer.
  • Dietist bör rådfrågas för att se till att personerna får i sig tillräckligt med näring.

Läs artikeln från hösten 2021 här.

Mina kommentarer: Har dessa personer både celiaki och IBS?

3. För personer med celiaki och IBS-symtom:

  • En måttligt låg-FODMAP-kost som komplement till den glutenfria kosten minskade magtarm-symtomen.
  • En låg-FODMAP-kost kan övervägas vid behandling av celiakipatienter som har kvarvarande symtom trots strikt glutenfri kost.

Läs artikeln från januari 2022 här.

Mina kommentarer: Har dessa personer också IBS? Kvarvarande symtom vid celiaki liknar IBS-symtom, men det kan vara svårt att få diagnosen IBS när man har celiaki eftersom celiaki först ska uteslutas … I artikeln är det otydligt om patienterna i studien faktiskt även har IBS. De skriver att det är svårt att veta. Och kanske spelar det i praktiken ingen roll, eftersom behandlingen fungerar och patienterna mår bra.

Avslutande kommentarer

Det är spännande att de två sista studierna kommit fram till så lika resultat, likaså att den första studien visar att FODMAP, men inte gluten, kan påverka personer med IBS.

FODMAP, IBS, glutenfri kost och celiaki kan alltså hänga ihop. En kost låg i FODMAP kan hjälpa både IBS-patienter och celiakipatienter med kvarvarande symtom. Om dessa celiakipatienter även har IBS eller om symtomen beror på celiakin är svårt att veta och kanske inte heller nödvändigt att veta, eftersom kombinationen låg-FODMAP-kost och glutenfri kost verkar fungera bra. Viktigt är dock att kostbehandlingen provas ut i samråd med dietist. Viktigt är också att inte ta bort olika FODMAP i onödan. En kost låg i FODMAP är inte en generell hälsodiet. Tvärtom fungerar många FODMAP som prebiotika, mat till goda tarmbakterier.

Margareta Elding-Pontén, 19 april 2022

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!