Nexvax2 – Vaccin mot celiaki – Fas-2-studien avbryts

Många har nog läst om ImmusantT:s forskning och studier för att försöka utveckla ett “vaccin” mot celiaki, eller snarare ett botemedel mot celiaki genom att avprogrammera vissa cellers skadliga reaktion i samband med att gluten kommer ner i tarmen. Företagets senaste kandidat kallas för Nexvax2 och är tänkt att fungera på liknande sätt som när personer med allergi får små doser allergen i ökad mängd och då gradvis bygger upp en tolerans mot det allergenet. Just Nexvax skulle i så fall fungera för 80-90 % av personerna med celiaki – det vill säga de som har genotypen HLA-DQ2.5.

Nu kom tyvärr precis beskedet att den fas-2-studie som har pågått sedan i höstas avbryts i förtid. Det görs på grund av att initiala resultat tyder på att Nexvax2 inte ger personer med celiaki ett bättre skydd mot gluten än vad placebo gör.

ImmusanT ska nu gå igenom studiens insamlade data för att bättre förstå orsaker och samband. Läs deras pressmeddelande här.

Läs mer om hur NexVax2 är tänkt att fungera här. Där finns bland annat en informativ video.

Margareta Elding-Pontén, 27 juni 2019

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!

Bild från Fact Sheet om Nexvax2 på ImmusanT:s hemsida

Vaccin mot rotavirus

Det här är spännande! Och från i höst kommer vaccin mot rotavirus att ingå i Sveriges nationella vaccinationsprogram för barn!

Enligt en studie i Australien skulle vaccination mot rotavirus i tidiga barnår kunna skydda mot diabetes typ-1. Forskarna såg att antalet barn, 1–4 år, som insjuknade i diabetes typ-1 sjönk från 2007, när Australien införde vaccination mot rotavirus av små barn. Forskarna spekulerar i om minskningen kan ha att göra med att barnen undvek rotavirusinfektioner just i unga år, då immunsystemet inte är färdigutvecklat.

Detta är i överensstämmelse med tidigare studier, där man kopplat rotavirusinfektioner i unga år till en ökad risk för både celiaki och diabetes typ-1.

Jag tycker att det är spännande om rotavirusvaccinationen även skulle kunna skydda mot celiaki. 🙂 Det blir mycket intressant att följa hur den nya rotavirusvaccinationen i Sverige kommer att påverka antalet nya fall av celiaki och diabetes typ-1.

Läs mer om studien från Australien här.

Jag har tidigare skrivit några texter om virus och risken för att utveckla celiaki. De går hand i hand med rotavirusstudierna:
* Kan virus trigga igång celiaki?
* Tarmfloran, antibiotika, bakteriofager, celiaki?

Margareta Elding-Pontén, 11 maj 2019

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!

Celiaki efter blodtransfusion?

Årets artikel 2018 handlar om risken att utveckla celiaki efter blodtransfusion.

Hypotesen var att de speciella antikroppar, som en person med celiaki har, skulle kunna överföras via blodtransfusion och då trigga igång celiaki hos mottagaren.

Men studien visade varken på en ökad eller på en minskad risk för att utveckla celiaki för de patienter som fått blod från en person med celiaki. Antikropparna verkar alltså i denna studie inte påverka uppkomsten av celiaki. Huvudslutsatsen i artikeln är att det är osannolikt att celiaki överförs vid en blodtransfusion.

Av vad jag har kunna uttyda av originalartikeln tar studien hänsyn till den genetiska risken för celiaki och även till om blodgivarna med celiaki hade haft diagnosen länge eller kort tid eller om de fick diagnosen efteråt. Det senare är viktigt, eftersom det kan påverka om givarna hade förhöjda antikroppsvärden eller ej.

Här är originalartikeln och här är en summering av artikeln.

Margareta Elding-Pontén, 18 april 2019

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!


Inflammatorisk och anti-inflammatorisk kost?

Det pratas idag mycket om att viss kost är inflammatorisk eller anti-inflammatorisk. Det har blivit ett begrepp. Och ju mer som skrivs om det, desto starkare präntas begreppet in. I dessa sammanhang nämns ofta bland annat gluten.

Men hur mycket fakta finns det egentligen bakom begreppet ”inflammatorisk kost” eller ”anti-inflammatorisk kost”? Här är fyra texter, som jag gärna vill dela i frågan. En kort summering av dem är att det i dagsläget inte finns tillräckligt vetenskapligt underlag för att kunna göra uttalanden om att viss kost eller vissa livsmedel är inflammatoriska eller anti-inflammatoriska. Klicka på länkarna, om du vill komma till de fyra artiklarna.


Dietisten och doktoranden Linnéa Bärebring och teknologie doktor Helen Lindqvist har på Nutritionsfakta skrivit en mycket ingående och övergripande summering om kostens påverkan på inflammationsmarkörer. Sammanfattningsvis skriver de att mer forskning behövs och att

”Hittills saknas dock vetenskapligt underlag för att säkert uttala sig om enskilda livsmedels effekt på inflammation och för att ge specifika antiinflammatoriska kostrekommendationer.”

De konstaterar också att inflammation är en nödvändig process för att skydda kroppen och att det inte går att säga att inflammation enbart är av godo eller av ondo:

”det är ett komplext system som måste vara i balans för att inte kroppen ska ta skada.”

När det gäller gluten, mejeriprodukter, socker och kött skriver de att det vetenskapliga underlaget är mycket bristfälligt för att dessa skulle orsaka eller förvärra inflammation hos friska människor.

”Studier har inte påvisat eller indikerat att gluten kan öka inflammationsmarkörer i blodcirkulationen eller i tarmen.”

De avslutar med att konstatera att hur enskilda livsmedel och olika dieter påverkar balansen mellan ett fungerande och ett överaktivt immunförsvar (det vill säga inflammationsaktiviteten i kroppen) måste studeras mer för att eventuellt kunna ge antiinflammatoriska kostrekommendationer.


Maria Sitell på Brödinstitutet skriver kritiskt om Apotekets nya samarbete med Food Pharmacy, som bland annat förespråkar glutenfri, laktosfri och sockerfri mat samt raw food. Hon skriver att den samlade forskningen idag är tydlig med vad vi ska äta för att må bra och för att undvika vällevnadssjukdomar. Vidare skriver hon att:

”Evidensen kring dessa kostråd är stark och de senaste Nordiska näringsrekommendationerna är bland de mest moderna i världen. De överensstämmer också med andra länders råd och rekommendationer.”

Maria Sitell konstaterar att varken glutenfritt, laktosfritt, rawfood eller ”någon kost som är så kallat antiinflammatorisk” är med på listan för bra matvanor och att

”Den glutenfria trenden tål en extra handpåläggning. Fullkorn – som bara finns i spannmål – är den enskilda kostfaktor som förebygger ohälsa i allra högsta grad. Den som äter glutenfritt förlorar den stora källan till fullkorn. Det är ett exempel som blir resultatet av att skapa egna dieter. Ett annan är att rawfood ger ett sämre upptag av näringsämnena i maten.”


Även Kajsa Asp Jonson på Mersmak Kommunikation skriver om det tveksamma samarbetet mellan Apoteket och Food Pharmacy och fokuserar på att det är onödigt och synd att krångla till sina matvanor och att vi i stället ska se till helheten och

”följa de basala kostråd som enligt vetenskapen till exempel minskar risken för cancer, hjärtkärlsjukdom, diabetes typ 2 och övervikt/fetma.”

Kajsa Asp Jonson konstaterar vidare att ”inflammation är en naturlig process som bland annat ingår i kroppens svar på träning, och i vårt immunsystem” och att det är en nödvändig process i kroppen, samt vidare att modedieten glutenfritt är onödig, krånglig och dyr för dem som inte behöver den.

Kajsa Asp Jonson avslutar positivt med:

”Följer du de Nordiska Näringsrekommendationerna behöver du inte fundera så mycket, eller krångla med specialdieter. Ät och njut, och låt livet vara enkelt.”


Dietisten Elin skriver på Instagram att

”forskningen inte har kunnat bevisa att det finns livsmedel som är pro- eller anti-inflammatoriska.”


Margareta Elding-Pontén, 5 juli 2018

Välkommen att följa mig på Facebook, Instagram och Twitter!

Översyn av kostråd för spädbarn under 2018

Livsmedelsverket träffade idag experter inom barnallergi, celiaki och nutrition för en diskussion av råden om när och hur spädbarn ska introduceras till viss mat. En översyn av råden ska ske med aktuell forskning och bland annat mattraditioner som underlag. Går det att förebygga allergi, celiaki och matöverkänslighet genom kostråden? Hur i så fall? Översynen ska vara klar under år 2018. Spännande och mycket bra!

Här kan du läsa mer. (Livsmedelsverkets pressmeddelande idag)

 

Glutenkänslighet eller vetekänslighet utan att ha celiaki (NCGS eller NCWS)

Det kan vara fruktanerna i vete i stället för gluten, som orsakar besvären hos många av de personer som tror sig vara känsliga för gluten utan att ha celiaki. Dessa personer kan i själva verket ha IBS.

En studie om icke-celiakirelaterad gluten/vete-känslighet (non-coeliac gluten/wheat sensitivity, NCGS/NCWS) gjord vid Oslos Universitetssjukhus publiceras nu i tidskriften Gastroenterology. Jag berättade tidigare om studien här, då Christine Henriksen redogjorde för resultaten under ett seminarium i Lund.

I studien deltog 59 personer, som inte hade celiaki. De trodde alla att de var känsliga för gluten. Under en veckas tid fick de äta en müslibar med antingen gluten, fruktaner (se nedan) eller placebo. Därefter fick de minst en veckas “vila” för att eventuella symtom skulle försvinna, innan de fick en ny müslibar under en veckas tid och så vidare. Alla deltagare fick äta alla tre sorters müslibarer, utan att de kände till när de fick vilken sort. De fick uppskatta och ranka sina symtom enligt en speciell skala (gastrointestinal symptom rating scale, irritable bowel syndrome version).

Det visade sig att personerna fick mest symtom när de åt fruktaner, och att det inte var någon signifikant skillnad mellan symtomen vid intag av gluten respektive placebo.

Forskarna misstänker nu att många av dem som tror sig vara glutenkänsliga utan att ha celiaki egentligen kan ha IBS (Irritable Bowel Syndrome, Irritabel tarm). Nu vill forskarna gå vidare och undersöka detta mer för att klargöra vad som orsakar besvären. Fortfarande kan det finnas personer som verkligen reagerar på just gluten. Detta är intressant att ta reda på, och för dem som har besvären är det viktigt att veta vad de reagerar på, så att de inte undviker kost i onödan.

Här är en länk till en artikel med intervjuer med några av författarna.

Fruktaner finns i bland annat vete och tillhör klassen Fodmap (Fermentable Oligo-, Di- och Mono-saccharides And Polyols). Fruktaner är alltså en slags kolhydrater, som vi kan ha svårt för att bryta ner i tunntarmen. När fruktanerna kommer onedbrutna till tjocktarmen kan bakterier där bryta ner dem och bland annat orsaka gaser och ibland även en ökad mängd vätska i tarmen. Vid IBS är det vanligt att reagera på olika typer av Fodmap.

De som utesluter gluten ur sin kost tar även ofta bort en del fruktaner, framförallt om de äter en helt vetefri kost. Därför kan det vara svårt att veta exakt vad som orsakar problemen och varför en del personer mår bättre på glutenfri kost.

I sammanhanget är det viktigt att poängtera att man bör testa sig för celiaki, innan man övergår till glutenfri kost.

Margareta Elding-Pontén, 18 november 2017

Följ mig gärna på Facebook.


Kan probiotika förebygga celiaki?

Två spännande studier planeras vid Lunds universitet – en om att förebygga celiaki och en om att förebygga diabetes typ-1. Man vill screena nyfödda barn i Skåne för att identifiera de barn som har en genetisk risk för att utveckla celiaki och diabetes typ-1. Vidare vill man erbjuda dem att vara med i någon av två studier, som planeras att starta under våren 2018.
Läs mer om de planerade studierna här.

Här jag har skrivit om en relaterad studie om probiotika mot celiaki.

Celiaki och diabetes typ-1 är besläktade med varandra. Båda är autoimmuna sjukdomar, vilket innebär att kroppens immunförsvar reagerar genom att bryta ner kroppens egen vävnad. Vid celiaki bryts cellerna i tunntarmens slemhinna ner, och vid diabetes typ-1 bryts de insulinproducerande cellerna ner. De båda sjukdomarna har också gemensamma riskgener, där patienterna har någon av gentyperna HLA-DQ2 och HLA-DQ8. I Sverige bär många fler människor på dessa gentyper än vad det finns människor som har sjukdomarna. Att ha någon av gentyperna räcker alltså inte för att celiaki eller diabetes typ-1 ska bryta ut. Man tror därför att det krävs någonting mer – minst en okänd faktor, som triggar igång immunförsvaret att agera på ett felaktigt sätt. Om man hittar denna faktor (eller dessa faktorer) skulle man kunna förebygga sjukdomarna, och mycket forskning pågår idag för att undersöka detta. Jag har skrivit flera inlägg om det och länkar till några av dem här:
Kan virus trigga igång celiaki?
Avhandling om riskfaktorer för celiaki
Om spädbarnskost och risk för att utveckla celiaki
Tarmfloran och celiaki

Margareta Elding-Pontén, 12 november 2017

Följ mig gärna på Facebook!

Probiotika mot celiaki?

Trots att närmre hälften av Sveriges befolkning har de genetiska förutsättningarna för att utveckla celiaki, tror man att bara 1-3 % av befolkningen i Sverige verkligen har celiaki. En kombination av en viss typ av gener och gluten i maten räcker alltså inte för att trigga igång sjukdomen celiaki. Någonting mer krävs – en triggande faktor. Denna triggande faktor kanske är en enda, eller olika faktorer hos olika personer eller en kombination av flera faktorer, som tillsammans skapar förutsättningarna för att utveckla celiaki. Forskare över hela världen letar efter denna triggande faktor. Om man hittar den skulle man kunna förebygga att fler personer får celiaki.

Läs gärna intervjun här i LUM 2017 Nr 5 med dietist Carin Andrén Aronsson och barnläkare Daniel Agardh. De berättar bland annat att faktorn skulle kunna vara en virusinfektion, någonting i tarmfloran, någonting i immunförsvaret eller någonting mer än gluten i kosten. Svaret kanske ges av ett projektet i Etiopien, där de är delaktiga. Den etiopiska befolkningen har samma genetiska förutsättning för celiaki som i Sverige, men vad man vet finns där mycket få personer med celiaki. Beror detta på att de äter en annan kost än vad vi gör i Sverige? Beror det på tarmfloran?

Carin Andrén Aronsson och Daniel Agardh berättar också om resultaten från en studie, som de har gjort med probiotika till barn. De har ännu inte publicerat resultaten men presenterade dem vid ICDS (the International Coeliac Disease Symposium) 2017 i september. Probiotika är nyttiga bakterier, som kan ge hälsoeffekter då de intas. Probiotika säljs bland annat som mjölksyrabakterier på apoteken och kan hjälpa till att ge en god sammansättning på tarmfloran. I studien fick 78 barn, 3-7 år och med risk för att utveckla celiaki, äta antingen probiotika eller placebo under ett halvårs tid. Resultaten visar att barnen som fick probiotika hade lägre värden på en celiaki-relaterad biomarkör än vad barnen som fick placebo hade. Nu vill forskarna gå vidare och ta reda på hur probiotikan kan påverka immunförsvaret.

Läs mer om studien med probiotika här. Det är pressmeddelandet den 11 september från Probi, som tillhandahöll probiotikan.

Margareta Elding-Pontén, 29 oktober 2017

Följ mig gärna på Facebook.

En god och glad tarmbakterie!

 

 

 

 

#celiaki #gluten #glutenintolerans #tarmflora #probiotika #glutenfritt #glutenfrikost #kost