Gästkrönikör i Hemträdgården

Att se sina texter i tryck är alltid lika spännande!

I fredags fick jag hem tidningen Hemträdgården, där en av mina texter finns publicerad som en gästkrönika. Texten skrevs ute i vår trädgård en dag i somras. Jag hade kämpat och rensat i rabatterna, och medan jag gjorde det kom texten till mig. Titeln blev Min överman eller din baneman

Flera tidningar ville publicera texten, men Hemträdgården var den tidning som ville ta den precis som den var – utan att korta ner den. Hemträdgården är dessutom en bra trädgårdstidning, som jag har själv, vilket gjorde det extra roligt.

Här kan du läsa min gästkrönika Min överman eller din baneman.

Margareta Elding-Pontén, 4 februari 2018

Klipp från Hemträdgården nr 1, 2018. Foto: Christina Säll

Nationella kostråd vid celiaki – Min boll färdas vidare

Min boll färdas vidare 🙂

Idag meddelar Svenska Celiakiförbundet att de kräver nationella kostråd för behandling av celiaki. Läs mer om det här. Det är mycket bra! Det är också en fantastiskt fin fortsatt färd för den boll, som jag kastade upp i luften i höstas, när jag lyfte frågan och skrev en debattartikel på just detta ämne tillsammans med tre dietister med specialkunskaper om celiaki.

Här kan du läsa vår debattartikel, som publicerades i Dietistaktuellt (Dietisternas riksförbunds tidning) den 24 november 2017. I samband med det lade jag ut den här texten min hemsida.

Nu hoppas jag att min boll får göra en mycket givande resa för att sedan landa lyckligt. Färden kommer att vara lång. Men min förhoppning är att slutet blir gott för alla personer med celiaki. Behovet av nationella kostråd vid celiaki är idag stort!

Margareta Elding-Pontén, 31 januari 2018

Välkommen att följa mig på Facebook.

Inledningen av vår debattartikel i Dietistaktuellt, 24 november 2017

Om celiaki och trenden glutenfritt i Förmiddag i P4 Dalarna

Igår tog Förmiddag i P4 Dalarna upp trenden glutenfritt inför mitt föredrag i Borlänge på söndag. På burkig linje och med en black-out i början och lite snubblande på orden svarade jag på frågor i några minuter. Det finns massor att säga om trenden glutenfritt, och det är svårt att ge enkla och snabba svar… Jag hoppas att mitt budskap att testa sig för celiaki innan man övergår till glutenfri kost kom fram, liksom budskapet att ta hjälp av vården för att ta reda på varför man inte mår bra av en viss typ av mat.

Här kan ni lyssna på inslaget:

Förmiddag i P4 Dalarna med Lars Svan:
Intervju med Margareta Elding-Pontén, 18 januari 2018
(Min egen inspelning av klippet)

PS 1: Gluten är ett proteinkomplex och inte kolhydrater/fibrer.
PS 2: Fortsätt att äta gluten innan du gör testet för celiaki. 🙂

“Nationella kostråd vid celiaki krävs”
Debattartikel i Dietistaktuellt 24 nov 2017

Tillsammans med tre dietister har jag skrivit en debattartikel om att det krävs Nationella kostråd vid celiaki. Den publicerades i tidningen Dietistaktuellt nr 6 2017 igår den 24 november. Här kan du läsa hela artikeln.

Så här inleder vi artikeln:

“Att en person med celiaki får rätt kostråd är nödvändigt. Oavsett vilken dietist patienten träffar måste kostråden vara samstämmiga och uppdaterade. Så är inte fallet idag. Liksom vid andra sjukdomar och tillstånd, där sjukvårdspersonal hämtar information och instruktioner från nationella källor, måste aktuella råd om glutenfri kost finnas samlade som nationella kostråd vid celiaki.”

Och så här avslutar vi artikeln:

“Dietistens roll vid celiaki är oumbärlig. Den får inte urvattnas och tas över av sociala medier och alternativa källor. Därför är det av största vikt att dietisterna över landet ger samstämmiga råd och ett kontrollerat budskap om den glutenfria kosten. Det krävs därför nationella kostråd, baserade på evidens och erfarenhet, för personer med celiaki.”

Läs gärna hela artikeln här, för den innehåller mycket information och tankar. Dietisterna, som jag har skrivit tillsammans med, är Elin Malmberg Hård af Segerstad, Helena Mårtensson och Stine Störsrud.

Nu ser jag fram emot en bra och konstruktiv debatt i detta ämne som är så angeläget för alla personer som har celiaki – det vill säga för 1-3 procent av Sveriges befolkning.

Margareta Elding-Pontén, 25 november 2017

Följ mig gärna på Facebook.

 

Klipp från Dietistaktuellt nr 6 2017

Klipp från Dietistaktuellt nr 6 2017

CeliakiForum Nr 4 2016 med mina recept på Lussekatter och Drömmar

Ett julinspirerat nummer av Svenska Celiakiförbundets medlemstidning CeliakiForum är ute nu. Läs mer här.

I detta nummer delar jag med mig av recepten på Lussekatter och Drömmar ur min bok Glutenfritt – gott och enkelt. Du hittar även recepten här på min hemsida, om du söker på Lussekatter respektive Drömmar eller om du klickar på sökordens länkar.

CeliakiForum kommer ut med fyra nummer per år och går ut till alla medlemmar i Svenska Celiakiförbundet. Tidningen är mycket läsvärd med bra information om nyheter inom forskning och andra händelser relaterade till celiaki. Läs mer om hur du blir medlem här.

celiakiforum-2016-nr-4-utsida

CeliakiForum Nr 4, 2016, Utsidan

 

Glutenfri matlust – Ny papperstidning

Mot slutet av veckan kommer den här nya tidningen ut i affärerna. Det är Glutenfri Matglädje, som nu byter namn till Glutenfri matlust och som samtidigt övergår från att vara ett digitalt magasin till en papperstidning. Det ska bli riktigt spännande att se tidningen. Någonstans i den ska det också finnas en krönika, som jag har skrivit.

utsida-20161110

Glutenfri Matlust Vinter, 10 nov 2016

Barnallergistudien Bamse

Igår rapporterade flera tidningar om barnallergistudien Bamse från KI, som visar att bara 7 % av 16-åringarna i Sverige har en matallergi, trots att 28 % trodde sig vara allergiska.

Det finns poänger i tidningarnas rapportering, som att de som verkligen är allergiska riskerar att inte bli tagna på allvar och att skolköken har ett jättejobb i att tillhandahålla säker mat för alla – men ofta i onödan enligt studien. De sakerna är oerhört viktiga att lyfta fram.

Men i tidningarnas rapportering blandas tyvärr allergier ihop med både celiaki och laktosintolerans. Ingen av dessa är allergier. Celiaki är en livslång, autoimmun sjukdom. Laktosintolerans beror på för lite av enzymet laktas i tarmen. Orden allergi och överkänslighet används också om vartannat i texten. När läkaren blir citerad med att han

kallar den kraftiga ökningen av upplevd laktos- och glutenallergi “en underlig epidemi”

är det mycket olyckligt. Både allergier och celiaki är allvarligt och kräver noggrann kost, men det är två helt olika saker och ska inte blandas ihop. Inte heller laktosintolerans hör ihop med allergier.

Här är några länkar till gårdagens tidningsartiklar om detta:
Svenska Dagbladet
Sydsvenskan
Helsingborgs dagblad
Aftonbladet
Dagens Hälsa

Ursprunget till tidningsartiklarna är det här inslaget i Tv4:s Nyhetermorgon den 2 november.

Efter att ha sett inslaget skrev jag ner följande tankar på min Facebooksida:

Det är bra att problemen med att så många undviker mat i onödan tas upp. Men det är olyckligt att allergier, intoleranser och autoimmuna sjukdomar blandas ihop.

Varken celiaki eller laktosintolerans är allergier. Laktosintolerans beror på avsaknad av eller för lite av enzymet laktas i tarmen. Celiaki är i stället en autoimmun sjukdom.

I Sverige är celiaki synonymt med glutenintolerans. Termen glutenintolerans är dock ett ord som skapar mycket förvirring och helst inte bör användas. (Läs mer om varför här.) Den förvirringen skapades också i inlägget i Nyhetsmorgon på flera ställen. Ett allvarligt sådant var när programledaren berättade att hon tagit ett test, som visade att hon var intolerant mot gluten. Hon åt därför inte gluten på två år, varefter hon började äta gluten igen utan märkbara problem.

Ett test som visar att man är intolerant mot gluten tolkar jag som en indikation på att man är glutenintolerant, det vill säga har celiaki. Celiaki är en livslång sjukdom, som inte alltid ger märkbara symtom. Har man celiaki skadas dock tunntarmen om man äter gluten – även om man inte alltid märker av några problem. För att tarmen ska hålla sig frisk får man därför inte slarva med kosten utan måste hålla en strikt glutenfri kost hela livet. Man får inte börja med en vanlig, gluteninnehållande kost – även om man testar och inte tycker sig märka av några problem.

Diagnosen celiaki ställs inom vården. Den kan man inte ge sig själv – inte ens med de enkla test som finns på apoteken.

Det är oroande om programmet får folk att tro att glutenintolerans och celiaki är två olika saker. Ännu mer oroande är det om folk tror att celiaki (glutenintolerans) kan växa bort och att man kan testa det själv.

De två dagarnas nyhetsrapportering är bra på många sätt, men jag oroas av begreppsförvirringen när det gäller intoleranser, allergier och autoimmuna sjukdomar. Veckans nyhetsinslag spred tyvärr förvirring av begreppen till den svenska befolkningen. Förhoppningsvis är källan till det hela, Barnallergistudien Bamse, tydlig med vad de inkluderar i studien och hur det benämns i rapporten.

Margareta Elding-Pontén, 4 november 2016

Krönika: Äntligen tid för att baka

I dagens nya nummer av GF Glutenfri Matglädje har jag en krönika. Du kan även läsa krönikan här:


Äntligen tid för att baka

Ibland tar det emot. Ibland är tiden för knapp. Men när jag äntligen står där i förkläde och med mjöliga händer, blir jag varm inombords och stressen rinner av.

Jag har alltid älskat att baka. Doften av nybakat bröd gör mig lycklig, och att få sätta tänderna i ett gott och färskt bröd är någonting, som jag inte vill vara utan. När jag för snart femton år sedan på grund av celiaki gick över till glutenfri kost, trodde jag i början att jag aldrig mer skulle få uppleva det. Nu vet jag bättre. Att baka gott glutenfritt är inte svårt.

Kanske beror kärleken till att baka på min barndom. När doften av nybakat bröd från min mors kök smög sig ut till oss lekande barn, visste vi att det vankades en härlig eftermiddagsfika. Med smör, som nästan smälte på brödet, åt vi under tystnad.

Ljuden och dofterna vid bakningen påminner också om hur jag stod bredvid och iakttog min mor. Jag såg henne använda färsk jäst och att med insidan av handleden kontrollera att degspadet inte var för varmt. Hon bearbetade in luft i degen och tillsatte lite mjöl i taget, tills hon var nöjd med konsistensen. Vid jäsningen skyddade hon degen med bakdukar och lät den jäsa till dubbel storlek i ett rum utan drag. Hon tryckte lätt med ett finger mot brödet för att se om den lilla gropen direkt fjädrade tillbaka och försvann. I så fall var brödet färdigjäst och klart för att gräddas.

Jag tog till mig många husmorsknep där i köket. Idag använder jag dem i min glutenfria bakning, där de fungerar precis lika bra. Men jag gör degen något lösare och tillsätter fiberhusk för att hålla kvar luft och vätska i brödet. Som kemist vet jag också att vissa glutenfria mjölsorter kräver att socker sätts till degen för att jästen ska kunna arbeta och degen jäsa.*

Och just jäsningen fascinerar mig fortfarande. Medan jag gör annat, arbetar degen på egen hand. Den höjer sig i mjukt välvda former. Ojämnheter slätas ut. Degen i degbunken reser sig upp mot kanten. Ynkliga bullar växer. Miniatyrlimpor övergår i stora brödlimpor. Resultatet av en bra jäskraft är vackert.

Bakningen har följt mig hela livet, och när jag till slut står med händerna i degen glömmer jag tid och rum. Harmonisk och lugn bearbetar jag degen och ser förändringen under jäsning och gräddning. Doften och smaken av ett gott, nybakat bröd slår det mesta.

* Jag förklarar varför i min recept- och kunskapsbok Glutenfritt – gott och enkelt.


Margareta Elding-Pontén
Krönikan är skriven för och publicerad i tidningen GF Glutenfri Matglädje 2016 Nr 3.

Följ mig på Facebook.

36 Färdigjäst deg

Foto: Hans Björck. Ur boken “Glutenfritt – gott och enkelt” av Margareta Elding-Pontén. Bilden visar en färdigjäst deg till Nyponskalsbröd.