Tre månader – ska det behöva ta så lång tid?

Ett barn på elva år har precis fått diagnosen celiaki. Ett barn på elva år behöver omedelbart sättas på glutenfri kost. Ett barn på elva år är i stort behov av att kunna tillgodogöra sig näringen i maten för att få ork och kraft.

Föräldrarna vill stötta och göra allt de kan för att barnet ska få rätt kost. De vill att barnet så snart som möjligt ska återfå sin hälsa, växa och må bra igen. För detta behöver de hjälp i form av råd och stöd från en duktig dietist.

Men när hjälpen som allra bäst behövs, finns den inte inom rimlig tid.

Familjen är kallad till en dietist. Familjen ska få träffa en dietist. Men väntan är lång. Den är alldeles för lång. Den är tre månader lång.

Om tre månader ska familjen få den hjälp de behöver för att lägga om kosten för barnet på rätt sätt.

Tre månader! Det är ju nu – nu med detsamma – som dietisthjälpen behövs. Om tre månader har hela våren passerat, skolavslutningen har varit och blommorna på midsommarstången har redan börjat sloka. Tre månader är en ocean av tid, när föräldrar och barn behöver alla goda råd och expertishjälp från en kunnig dietist.

Under tiden letar kanske föräldrarna råd och tips på nätet, och jag är delvis djupt oroad över detta. Att sovra och leta upp vederhäftig information bland djungeln på nätet är svårt – speciellt när området är nytt och okänt för den som letar.

Alla, som får diagnosen celiaki, bör kunna kräva att inom rimlig tid få en tid hos en dietist. Tre månader är inte en rimlig tid. Det är en fullkomligt orimlig tid för en person som omedelbart behöver lägga om sin kost. Kosten är medicinen för en person med celiaki. Det är viktigt att den blir rätt med detsamma – inte om tre månader.

Margareta Elding-Pontén, 24 mars 2018

(Detta skrevs efter att jag idag fick ett mail med en beställning på min bok från en förälder, som berättar om just denna tre månaders väntan på dietist efter barnets diagnos. Förhoppningsvis ger min bok svar på många av de frågor familjen har, innan de får träffa sin dietist i skiftet juni/juli. Att kunna ge dessa svar var just en anledning till att jag skrev boken.)

Följ mig gärna på Facebook.

Fyra år går snabbt

Fyra år går snabbt. Det känns som igår, när jag bakade huset fullt av bröd, bullar, kex och kakor inför fotograferingen av det som skulle bli min bok Glutenfritt – gott och enkelt.

Då visste jag inte mycket av vad som väntade mig. Jag visste bara att jag ville dela med mig av mina tips och recept för bra bakning och att jag ville ge svar på alla de frågor, som jag vet uppstår när man får diagnosen celiaki. Det var därför jag skrev boken.

Nu ser jag tillbaka på allt som har hänt… Det är mycket, och jag har lärt mig massor.

Jag har stått på mässor. Jag har föreläst. Jag har skrivit debattartiklar, krönikor och fackartiklar. Jag har varit med i paneldiskussioner. Jag har skrivit blogginlägg och Facebookinlägg. Jag har engagerat mig i Svenska Celiakiförbundet. Jag har initierat ett arbete med nationella kostråd vid celiaki. Jag har fortsatt att utveckla recept. Jag har följt forskningen inom celiakiområdet. Jag har tagit aktiv del i att sprida information om celiaki och glutenfritt. Och…

Det är så mycket som har hänt, och jag ser tillbaka på tiden med stor tacksamhet. Framförallt inser jag hur många nya goda vänner och kontakter jag har fått under dessa fyra år och hur de har berikat mitt liv.

Efter snart fyra år med återkoppling vid mässor, via mail och via sociala medier vet jag nu också att min bok gör sin goda nytta i många hem. Det är en otroligt känsla! Det som började som en mission om att dela med mig av mina recept och tips och råd har nu vuxit till någonting större.

Tack!

Margareta Elding-Pontén, 14 mars 2018

Har du inte min bok? Så här gör du för att beställa den.

Här hittar du min Facebooksida. Dela den gärna vidare.

Gästkrönikör i Hemträdgården

Att se sina texter i tryck är alltid lika spännande!

I fredags fick jag hem tidningen Hemträdgården, där en av mina texter finns publicerad som en gästkrönika. Texten skrevs ute i vår trädgård en dag i somras. Jag hade kämpat och rensat i rabatterna, och medan jag gjorde det kom texten till mig. Titeln blev Min överman eller din baneman

Flera tidningar ville publicera texten, men Hemträdgården var den tidning som ville ta den precis som den var – utan att korta ner den. Hemträdgården är dessutom en bra trädgårdstidning, som jag har själv, vilket gjorde det extra roligt.

Här kan du läsa min gästkrönika Min överman eller din baneman.

Margareta Elding-Pontén, 4 februari 2018

Klipp från Hemträdgården nr 1, 2018. Foto: Christina Säll

Tillbakablick över 2017 och förhoppningar för 2018

Ibland känns det som om tiden inte räcker till. Det finns så mycket jag vill göra. Jag har så många drömmar…

Men när jag tittar tillbaka på år 2017 ser jag ändå att året har burit frukt – till exempel i form av föreläsningar, artiklar, blogginlägg och nya recept. Bland annat föreläste jag om glutenfri bakning på Specialkostmässan i Malmö i september och om Vardagen med celiaki i Lund och Jönköping. Jag har också publicerat artiklar i tidningar i form av krönikor och debattinlägg. På min egen sida har mina blogginlägg, förutom recept, till stor del handlat om intressanta forskningsstudier – till exempel om tarmflorans eller virus betydelse för celiaki eller om det går att förebygga celiaki. Jag har också skrivit flera inlägg om den mycket stora sammanblandningen av proteiner och kolhydrater när det gäller trenden glutenfritt och den kontroversiella diagnosen ”icke-celiaki-relaterad gluten/vetekänslighet”.

Under hösten tog jag tag i en mycket viktig idé – nämligen att det behövs nationella kostråd vid celiaki. Det fungerar inte som det är i dag med olika råd från olika källor. Enhetliga nationella kostråd över hela landet är nödvändigt. Tillsammans med tre dietister skrev jag därför en utförlig artikel om detta i Dietistaktuellt den 24 november. Detta är en början, och hittills har reaktionerna på artikeln och idén enbart varit positiva. Här kan du läsa hela artikeln.

Jag har också i flera av mina texter och föreläsningar tagit upp att man bör testa sig för celiaki, innan man börjar laborera med glutenfri kost på egen hand. Om man har celiaki är det viktigt att få reda på det och att få kunskap om sin sjukdom. Att känna till att man inte har celiaki kan också vara värdefullt. Kanske letar man då vidare och hittar en annan orsak till att man mår bättre av glutenfri kost:

”Rätt diagnos ger rätt behandling”

Utöver detta har jag arbetat för alla med celiaki genom Svenska Celiakiförbundets förbundsstyrelse. Tack för förtroendet!

För året som kommer önskar jag att jag hinner förverkliga en del av de drömmar jag har. Jag hoppas innerligt att tiden räcker till för det. Jag hoppas också att min önskan om nationella kostråd vid celiaki kan bli verklighet. Det är en oerhört viktig fråga, och mitt nyårslöfte blir att aktivt arbeta vidare med den och påverka så mycket jag kan. Jag vill också få tid och möjlighet att fortsätta att föreläsa och informera om celiaki och glutenfritt. Min första föreläsning blir i Borlänge den 21 januari och är öppen för allmänheten. Här kan du läsa mer om den.

Med dessa ord vill jag tacka er alla, som har följt mig, stöttat mig, gett mig uppmuntrande ord och skrivit fin återkoppling på min bok, mina recept, mina texter och mina föreläsningar. Allt detta betyder väldigt mycket för mig! Det gör att jag, trots att tiden inte alltid räcker till, orkar gå vidare, orkar agera och orkar ta tag i fler saker att dela med mig av.

Stort tack till er alla! Nu önskar jag er ett Gott Slut på år 2017 och ett mycket Gott Nytt År 2018!

Margareta Elding-Pontén, 30 december 2017

Följ mig även gärna på Facebook.

Foto: Margareta Elding-Pontén

“Nationella kostråd vid celiaki krävs”
Debattartikel i Dietistaktuellt 24 nov 2017

Tillsammans med tre dietister har jag skrivit en debattartikel om att det krävs Nationella kostråd vid celiaki. Den publicerades i tidningen Dietistaktuellt nr 6 2017 igår den 24 november. Här kan du läsa hela artikeln.

Så här inleder vi artikeln:

“Att en person med celiaki får rätt kostråd är nödvändigt. Oavsett vilken dietist patienten träffar måste kostråden vara samstämmiga och uppdaterade. Så är inte fallet idag. Liksom vid andra sjukdomar och tillstånd, där sjukvårdspersonal hämtar information och instruktioner från nationella källor, måste aktuella råd om glutenfri kost finnas samlade som nationella kostråd vid celiaki.”

Och så här avslutar vi artikeln:

“Dietistens roll vid celiaki är oumbärlig. Den får inte urvattnas och tas över av sociala medier och alternativa källor. Därför är det av största vikt att dietisterna över landet ger samstämmiga råd och ett kontrollerat budskap om den glutenfria kosten. Det krävs därför nationella kostråd, baserade på evidens och erfarenhet, för personer med celiaki.”

Läs gärna hela artikeln här, för den innehåller mycket information och tankar. Dietisterna, som jag har skrivit tillsammans med, är Elin Malmberg Hård af Segerstad, Helena Mårtensson och Stine Störsrud.

Nu ser jag fram emot en bra och konstruktiv debatt i detta ämne som är så angeläget för alla personer som har celiaki – det vill säga för 1-3 procent av Sveriges befolkning.

Margareta Elding-Pontén, 25 november 2017

Följ mig gärna på Facebook.

 

Klipp från Dietistaktuellt nr 6 2017

Klipp från Dietistaktuellt nr 6 2017

Medicin med Mosley: “Är glutenallergi en myt?”

Såg ni programmet Är glutenallergi en myt? i programserien Medicin med Mosley i SVT i måndags den 19 juni 2017? Här är länken till programmet. Det är bara början och slutet som handlar om gluten (de första sex minuterna och de sista fyra minuterna – dvs minut 0-6 samt 47-51).

Tyvärr späder nog detta program på både trenden glutenfritt och begreppsförvirringen inom området. Slutsatsen i programmet, efter att ha låtit 52 personer äta glutenfri respektive glutenhaltig pasta, är att glutenfritt är bra för alla. Med sin slogan Trust me, I’m a Doctor låter de mycket övertygande. Jag skulle dock vilja ha svar på några av mina frågor (misstankar) innan jag tar till mig detta. Jag tvivlar nämligen på att de enbart har studerat gluten i sitt försök.

Jag oroas också av slutklämmen i programmet:

”Om du tänker undvika gluten bör du rådfråga läkare – men det positiva är att det är enkelt och billigt att pröva på det hemma.”

Detta uttalande är både tvetydigt och olyckligt. Ja; det är viktigt att rådfråga läkare först. Men nej; det är inte att föredra att testa hemma, eftersom vi vill hitta de som har celiaki. Idag går det inte att ta reda på om en person har celiaki och därmed måste äta strikt glutenfritt hela livet, om personen redan äter glutenfritt. Risken om man testar själv – och om man i själva verket har celiaki utan att veta om det – är att man känner sig fram och inte äter så strikt glutenfritt som en person med celiaki behöver göra.

Det är viktigt att notera att programmet inte handlar om celiaki utan om de besvär som en del personer upplever av glutenhaltiga livsmedel. Tillståndet har fått många olika namn såsom

gluten sensitivity / glutenkänslighet
• non-coeliac gluten sensitivity / icke-celiakirelaterad glutenkänslighet
• non-coeliac wheat protein sensitivity / icke-celiakirelaterad veteproteinkänslighet
• non-coeliac wheat sensitivity / icke-celiakirelaterad vetekänslighet
• wheat sensitivity / vetekänslighet
• gluten intolerance / glutenintolerans (OBS: Läs vidare!)

I programmet valde de genomgående att kalla tillståndet för glutenintolerans, vilket är olyckligt eftersom den termen används på olika sätt i olika länder och lätt förväxlas med celiaki. Här i Sverige har vi länge benämnt celiaki som glutenintolerans, men lyckligtvis börjar vi nu övergå till att konsekvent använda ordet celiaki i stället. Ordet glutenintolerans ska man helt försöka undvika för alla tillstånd – just på grund av att ordet används på så många olika sätt. Jag har skrivit mer om varför här.

Även programmets titel är olycklig. Varför de har valt ordet glutenallergi är obegripligt. I programmets undersökning har de tagit bort personer med celiaki och med veteallergi, så de kan inte mena veteallergi. Vad syftar i så fall glutenallergi på? Den känslighet de studerar i programmet är ingen allergi. Troligtvis är det bara en olycklig titel på den svenska översättningen av det engelska programmet. På engelska är titeln Should I go gluten free?

I studien i programmet ingick 60 personer utan celiaki och utan veteallergi. En del av personerna visste dock att de hade IBS. Deltagarna fick äta glutenfri pasta i två plus två veckor och glutenhaltig pasta i två veckor, utan att de visste när de fick vad. Efter varje tvåveckorsperiod fick deltagarna anteckna hur de mådde med avseende på olika aspekter, som gaser i magen och huvudvärk. Även blodprover togs efter varje period för att undersöka inflammationsmarkörer och antikroppar.

52 personer fullföljde studien. Ingen skillnad kunde ses när det gällde inflammationsmarkörerna eller antikropparna. Däremot noterade deltagarna färre symtom under de veckor som de åt glutenfri pasta. Speciellt gällde skillnaderna upplevt obehag från magen, uppsvälldhet och gaser i magen. För huvudvärk, ledvärk och nedstämdhet fanns det däremot inga signifikanta skillnader.

Mer information om studien och programmet finns här på BBC:s hemsida.

I programmet gjordes slutsatsen att det är fördelaktigt med glutenfri kost för alla på grund av att folk upplever att de mår bättre av det. Främst gällde detta känslan av mindre gaser, uppsvälldhet och obehag från magen. Skillnaden för just dessa parametrar var statistiskt signifikant.

Dessa slutsatser är helt tvärtemot vad till exempel Christine Henriksen berättade om för sin kommande publikation med en studie på 66 personer. Där studerade de påverkan av gluten respektive fruktaner. Fruktaner är en slags kolhydrater som finns i bland annat vete, korn och råg och som tillhör klassen Fodmap, vilket är kolhydrater som vissa personer har svårt för att bryta ner och som då kan ge obehag från magen. I Christine Henriksens vetenskapliga studie såg de att fruktanerna påverkade folk negativt med magproblem, medan de flesta som fick gluten i stället mådde bättre än de som fick placebo. Läs mer om det här.

Av de 52 personerna som fullföljde studien i tv-programmet meddelade 45 att de efter studien skulle övergå till helt glutenfri kost eller dra ner lite på sitt glutenintag. Endast 7 personer skulle återgå till vanlig, glutenhaltig kost.

Det kommer allt fler studier om icke-celiakirelaterad glutenkänslighet. Att de spretar åt olika håll är intressant. Jag är väldigt nyfiken på vad framtiden kommer att avslöja. Beror de upplevda problemen på gluten, på andra proteiner i vete eller på fibrer och kolhydrater i vete? Eller finns det ytterliggare parametrar att ta hänsyn till? Kanske beror problemen på olika saker hos olika personer? Att mäta hur olika personer mår på olika typer av kost är tyvärr mycket svårt.

Efter att ha sett programmet är mina funderingar kring den dubbelblinda studien i tv-programmet främst dessa:

1. De säger att personer med veteallergi kommer att påverkas om de ingår i studien. Därför misstänker jag att de använder glutenhaltig pasta med vete och glutenfri pasta utan vete. (För information reagerar veteallergiker främst på andra proteiner i vete än gluten.) I så fall undersöker de inte bara hur personerna reagerar på gluten. I stället studeras hur de mår på vetehaltig pasta jämfört med glutenfri pasta utan vete. Det finns mig veterligen ingen glutenfri pasta som är gjord på vetestärkelse – speciellt inte i England där studien gjordes. Jag antar därför att den glutenfria pastan är gjord på ris/majs/bovete/etc. I så fall jämför de vete med ris/majs/bovete/etc och studerar både effekterna av vete och effekterna av ris/majs/bovete/etc. Men detta är mitt eget antagande och jag kan ha fel…

2. De säger att personerna kan ha känt skillnad i smak och påverkats av det när de gjorde sina uppskattningar av hur de mådde. Detta gör återigen att jag misstänker att det inte bara är gluten, som skiljer de två pastasorterna åt. Om enbart gluten skiljde dem åt, skulle det inte påverka smaken. Däremot skulle det kunna påverka konsistensen, men det borde man kunna dölja genom att tillverka pastan på rätt sätt.

3. Om de har gjort en vetenskaplig studie som ger dessa resultat, borde det finnas en publikation om den. Temat är livligt diskuterat i den vetenskapliga litteraturen, och om de har bra vetenskapliga data är detta högintressant och borde publiceras. När studien gjordes är oklart. Det ser ut som om programmet är gjort år 2016, men det går inte att utläsa helt klart.

Min slutsats är att de troligtvis har undersökt hur folk mår på glutenfri pasta gjord på ris/bovete/majs/etc jämfört med hur de mår på glutenhaltig pasta gjord på vete. I så fall har de studerat folks reaktioner på vete jämfört med deras reaktioner på ris/bovete/majs/etc. Några av reaktionerna kan vara negativa och några kan vara positiva. Negativa reaktioner av något i vete kan ha jämförts med positiva av något i andra sädesslag. Därmed går det inte att säga att det är gluten, som deltagarna reagerar på. Det finns mycket mer än gluten (ett proteinkomplex) i vete. Bland annat finns det fruktaner (en slags kolhydrat och en Fodmap) i vete. Mycket tyder på att fruktanerna kan ge precis de symtom som deltagarna kände.

Programmets studie kan alltså ha mätt reaktioner av fruktaner och/eller annat i vete – gluten inkluderat. En del av reaktionerna kan mycket väl vara IBS-relaterade. Några försökspersoner visste att de hade IBS. Studien påminner i så fall till viss del om de tidigare studierna på glutenkänslighet, då man inte tog hänsyn till bland annat Fodmaps.

Men jag kan ha fel…

Det skulle vara intressant att veta mer om hur studien gjordes – bland annat om innehållet i de två olika pastasorterna. När programmet sänds på bästa sändningstid i tv och de gör ett väldigt övertygande program med sin slogan Trust me, I’m a Doctor är det viktigt att sprida korrekt information. Deras slutsats att glutenfritt är bra för alla kan få en oerhörd påverkan på svenska folkets matvanor. I kölvattnet av det följer risken att de med celiaki inte hittas – speciellt med slutklämmen i programmet att det är enkelt att pröva på glutenfritt hemma.

Margareta Elding-Pontén, 2017-06-22

Följ gärna min sida om celiaki och glutenfritt på Facebook.

Skärmklipp från Svt för programmet “Är glutenallergi en myt?”

Skärmklipp från Svt om programserien “Medicin med Mosley”

 

Krönika: Därför ska du testa dig för celiaki

Min krönika om varför man ska testa sig för celiaki är högaktuell och värd att spridas till nära och kära:

Den unga kvinnan framför mig i kön på caféet ber om glutenfritt. Jag kan inte låta bli att fråga om hon har celiaki. ”Ingen aning men jag mår bättre på glutenfri kost”, svarar hon och tar emot sin Sarah Bernhardt-biskvi.

Visst är det spännande! Ordet gluten är idag på allas läppar. Glutenfritt är på god väg mot toppen i listan över populära dieter. Allt oftare berättar personer om hur bra de mår på glutenfri kost. Men anledningen till varför de mår bra kan vara väsentlig att ta reda på. Idag har tyvärr många personer celiaki utan att veta om det. En del av dem provar glutenfri kost och mår naturligtvis bättre av det. Andra tror att de är laktosintoleranta, eftersom de får en lugnare mage av laktosfritt. I båda fallen är risken stor att deras celiaki aldrig hittas.

Men varför är det viktigt att veta om man har celiaki? Räcker det inte att äta så att man mår bra? Kvinnan är intresserad, och över var sin kopp te delar jag ivrigt med mig. Celiaki är en livslång sjukdom, som obehandlad leder till en inflammerad och skadad tunntarm. Det leder till ett försämrat näringsupptag och risk för dålig hälsa och följdsjukdomar. Behandlingen idag är en strikt glutenfri kost – hela livet. Den är väldigt svår att följa, om man inte vet att man har celiaki och är tvingad till det. Många väljer idag att äta mindre gluten utan att för den skull äta helt glutenfritt. Det är dock en helt annan sak att äta strikt glutenfritt och lusläsa alla ingrediensförteckningar, vilket en person med celiaki måste göra. Risken, om man mår bättre av glutenfritt eller laktosfritt, är att man nöjer sig med det utan att få veta ifall man måste hålla en strikt glutenfri kost.

Tyvärr är sjukdomen celiaki omöjlig att diagnostisera hos en person som redan äter glutenfritt. Man kan inte heller pröva sig fram själv. Därför måste diagnosen ställas inom vården – medan man fortfarande äter gluten. Man ska naturligtvis äta det man mår bra av, och om man inte har celiaki kan man ändå välja glutenfritt – utan att då behöva vara strikt och ta bort nyttiga näringsämnen i onödan. Men att ta reda på varför man mår bra av glutenfritt är värdefullt – antingen det beror på celiaki, andra sjukdomar eller en känslighet för kolhydrater.

Ett samtal betyder mycket. Kvinnan och jag pratar länge. Efteråt vet jag att hon kommer att testa sig för celiaki. Förhoppningsvis är det inte för sent.

Text av Margareta Elding-Pontén, 1 juni 2017
Krönikan är skriven för tidningen Glutenfri Matlust nr 2 2017 med utgivning den 1 juni 2017. Se sidan i bild nedan.

Följ mig gärna på Facebook.

Min krönika i tidningen “Glutenfri Matlust”, som kom ut den 1 juni 2017 (nr 2 år 2017).

 

Krönika: Med celiaki i hälsotrendens spår

För två år sedan publicerade jag denna krönika både i lokaltidningen “På Plats i Väster”  och i “GF Glutenfri Matglädje”. Den handlar om att leva med celiaki i hälsotrendens spår och är lika aktuell idag som när jag skrev den för två år sedan:

För elva år sedan rasade min värld. Celiaki. Du tål inte gluten. Det var innan glutenfritt blivit en hälsotrend, och sjukdomen var relativt okänd. För mig var ordet gluten bekant men där slutade kunskapen. När innebörden av vad jag måste avstå från klarnade, föll världen i bitar. Där, bland spillrorna på marken, sopade jag bort allt gott bröd som jag bakat genom åren.

Men jag reste mig, beslutsam. Antog beskedet som en positiv utmaning. Läste på. Diskuterade med en dietist. Informerade släkt och vänner. Började baka med nytt mjöl. Gott! Insåg att vardagen hemma är lätt att klara av. Och jag mådde bra.

Så kom trenden. Från USA i väster och via England svepte den in över landet. Först som en försiktig, knappt märkbar bris. Sedan allt mer lik en kuling för att ta Sverige med storm. “Glutenfritt är hälsosamt.” “Man blir smal.” “Man lever längre.” “Man tänker bättre.” Sägs det. Tror folk. Och plötsligt verkar alla äta glutenfritt.

Med efterfrågan kom utbudet. Butikernas hyllor fylls nu av nya varor. Pasta, bröd och kakor. Mjöl av alla möjliga sorter. Restaurangerna hänger på med glutenfria alternativ – ibland med hembakat bröd. Glädjen för oss med celiaki är stor.

Men trenden har en baksida. Många är beredda att betala mer för att leva trendigt. Jag, som äter glutenfritt som medicinsk behandling, undrar vem som bakar matbröd på ett mjöl för 200 kr/kg. Missförstånd och förväxling av begrepp är också vanligt. Råd delas frikostigt på sociala medier och sprids oerhört snabbt. Det är svårt att sovra bland rätt och fel information. Vi med celiaki blir osäkra. En del litar mer på sociala medier än på expertis inom vården. Flera olika varianter och tolkningar av vad som är glutenfritt gör det komplicerat att äta rätt. Många undviker tyvärr goda, bra och nyttiga produkter – av rädsla och helt i onödan.

Nu ökar dock kunskapen, sedan läkare, dietister och organisationer har börjat bemöta trenden med sitt kunnande.

För elva år sedan började mitt nya liv. De raserade spillrorna är uppbyggda – i en annan form och från grunden. Det blev bra. På elva år har det hänt mycket. Forskningen går framåt. Fler med celiaki får diagnosen och blir därmed hjälpta. Produktutbudet är så mycket större och det är inte längre konstigt att äta glutenfritt. Trots baksidan, drar jag tacksamt fördel av hälsotrenden.

Margareta Elding-Pontén, maj 2015

Följ mig på Facebook.

Krönika: Våra hemlighetsfulla vänner

Länge levde de ett hemlighetsfullt liv i skymundan. Nu har de hamnat i rampljuset. Dagens forskning riktar strålkastarna mot våra följeslagare mag-tarmbakterierna. Pyttesmå men enormt många påverkar de hur vi mår. En rik och balanserad tarmflora är viktig för oss.

Många studier tyder på att en störd mag-tarmflora kan kopplas till olika sjukdomar. Hos barn med celiaki har man observerat en annorlunda tarmflora än hos friska barn. Nu undersöker man om detta är ett resultat av sjukdomen eller om det tvärtom är sjukdomen, som är ett resultat av den rubbade tarmfloran. Möjligen leder det till att man i framtiden kan förebygga celiaki – kanske med en kost som innehåller goda bakterier?

Forskningen är komplex, eftersom alla har sin egen, unika tarmflora, som påverkas av vad vi stoppar i oss. Till stor del livnär sig tarmbakterierna på fibrer. En kost rik på flera slags fibrer gynnar många olika typer av bakterier på olika ställen i mag-tarmkanalen. En varierad kost kan därmed leda till en rik tarmflora och en god hälsa.

Men att störa den naturliga tarmfloran kan gå snabbt. En antibiotikakur dödar inte bara de bakterier, som gör oss sjuka, utan också många goda tarmbakterier. Det kan ta ett år innan den rubbade tarmfloran är i balans igen. Vissa forskare tror att användningen av antibiotika är förklaringen till att diabetes typ-1 ökar hos barn. En del tarmbakterier hjälper till vid uppbyggandet av immunförsvaret. Om de slås ut av antibiotika skulle immunsystemet felaktigt kunna lära sig att angripa kroppens egna insulinproducerande celler. Kanske gäller samma sak för celiaki, där cellerna i tunntarmens slemhinna angrips?

Andra forskare tror att om en del av tarmfloran slås ut, kan tarmen bli mer genomsläpplig, så kallad ”läckande tarm”, vilket gör att bakterier enklare kan ta sig in i kroppen och aktivera immunförsvaret. En rubbad tarmflora skulle på så vis kunna ge upphov till inflammatoriska sjukdomar.

Allt tyder på att vi mår bra av en rik tarmflora i balans. Vi bör vårda den ömt genom en varierad och fiberrik kost utan onödig antibiotika. Hur dagens fokus på kost och dieter påverkar våra mag-tarmbakterier är spännande. Att i onödan ta bort deras favoritmat påverkar dem naturligtvis. Vad leder det till? Kommer det i framtiden att kopplas till sjukdomar? Våra hemlighetsfulla vänner har ännu många gåtor kvar att avslöja.

Margareta Elding-Pontén

Krönikan är egentligen skriven för Glutenfri Matlust Nr 1, 2017, som kommer ut i dagarna. Dock publicerades fel text i tidningen och med en olycklig titel. Texten i tidningen härstammar från denna text på min hemsida med länkar till några artiklar.


Glutenfria fastlagsbullar/semlor

Semlor, fastlagsbullar, hetvägg… Hemma sade vi alltid fastlagsbullar, och de serverades aldrig förrän på fastlagssöndagen, 7 veckor före påsk. Naturligtvis var de då hembakade av min mor och rikligt fyllda med en blandning av inkråm, mandelmassa och grädde. Tre syskon försökte välja den allra godaste. Kanske var det den tyngsta? Kanske var det den som såg störst ut? Två dagar senare, på fettisdagen, fick vi återigen fastlagsbullar och därefter då och då på söndagarna fram till påsk – helt enligt den gamla traditionen.

Traditionen sitter djupt rotad i mig. Alla propåer om att börja äta fastlagsbullar direkt efter jul ignorerar jag totalt. Bageriernas lockande skyltfönster går jag snabbt förbi. Jag tillhör helt enkelt dem som inte äter fastlagsbullar före fastlagssöndagen. För det är ju fastlagsbullar, eller hur?

I år infaller Fastlagssöndagen den 26 februari och fettisdagen den 28 februari. Det är alltså nu precis fyra veckor kvar tills jag kommer att äta min första fastlagsbulle för i år. Jag bakar dem glutenfria och gärna extra luftiga och fluffiga som kontrast till den maffiga mandelmasse-fyllningen. Riktigt lätta och luftiga blir bullarna med hjorthornssalt i degen. Fyllningen är precis så riklig och underbar som min mor alltid har gjort den.

Receptet finns förstås i min bok Glutenfritt – gott och enkelt. Jag har gjort en fil med de två sidorna från boken. Här är receptet från boken som en fil, som går att skriva ut. Bullarna blir perfekta bakade på Finax röda mjölmix (vilket är basmjölet i bokens recept).

Hoppas att ni tycker om dem – fastlagsbullarna! Lycka till!

Margareta Elding-Pontén, 29 januari 2017

Foto: Hans Björck
Glutenfri fastlagsbulle/semla ur boken “Glutenfritt – gott och enkelt”