Är maltextrakt glutenfritt?

Kort svar: DET BEROR PÅ TILLVERKNINGSMETOD. (Om det står maltextrakt i ingrediensförteckningen ska det vara glutenfritt. Men om det står att det är gjort av vete, korn eller råg beror det på tillverkningsmetod.)

Långt svar: MALTEXTRAKT KAN VARA ANTINGEN GLUTENFRITT ELLER ICKE-GLUTENFRITT. Se resterande text.

Maltextrakt kan tillverkas av olika spannmål, och märkningen i ingrediensförteckningen blir då olika. Detta står tydligt i de nya riktlinjerna för nutritionsbehandling vid celiaki, som vi tog fram och som publicerades i januari – se bild med klipp från s. 6:

Om maltextraktet tillverkas av spannmål, som INTE innehåller gluten (ris, majs, etc), blir maltextraktet glutenfritt. Då får det också stå som enbart maltextrakt i ingrediensförteckningen. Då är det lugnt för en person med celiaki.

Om maltextraktet tillverkas av spannmål, som INNEHÅLLER gluten (vete, korn, råg etc), beror glutenhalten i maltextraktet på tillverkningsmetoden. Viktigt att komma ihåg är att med EU:s Informationsförordning från 2014 MÅSTE det gluteninnehållande sädesslaget stå framhävt i ingrediensförteckningen – även om maltextraktet är tillverkat så att det är glutenfritt. (Som exempel måste vete framhävas i glutenfri vetestärkelse – tex som glutenfri VETEstärkelse.)

Ingredienslexikon är mycket bra men tyvärr är inte appen uppdaterad med Informationsförordningens märkningsregler (i alla fall inte på min Android, där senaste appen är från 2012). Jag vet inte om den nyaste tryckta versionen (från 2015?) är uppdaterad med dem.

Det vanligaste är att maltextrakt görs från sädesslaget korn. I så fall måste det alltså i ingrediensförteckningen stå som till exempel KORNmaltsextrakt, maltextrakt av KORN eller maltextrakt (KORN) – även om det är glutenfritt.

Beroende på tillverkningsmetod blir GLUTENHALTEN OLIKA HÖG. Kornmaltsextrakt är vanligt i öl. För glutenfri öl behandlas kornmaltsextraktet så att det blir kontrollerat glutenfritt.

KORNmaltsextrakt är alltså inte alltid glutenfritt. Men om det ingår i en glutenfri produkt, är det naturligtvis ett glutenfritt KORNmaltsextrakt som ingår. I andra produkter kan innehållet av KORNmaltsextrakt vara så låg att glutenhalten i själva produkten blir väldigt liten – men det vet man tyvärr inte om man inte kontaktar producenten.

Coeliac UK förklarar detta rätt bra i dessa två länkar om just KORNmaltsextrakt:
Om kornmaltsextrakt
Vad är kornmaltsextrakt?

Om det däremot står bara maltextrakt i ingrediensförteckningen, ska det vara framställt från ett spannmål utan gluten och alltså vara glutenfritt.

Margareta Elding-Pontén, 11 juni 2020

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!

Är du också förtjust i havre?

Havre har en alldeles speciellt, nötaktig smak, som jag är mycket förtjust i. Den påminner lite om råg. Innan jag visste att jag hade celiaki, bakade jag ofta bröd med rågmjöl och rågsikt. Nu, efter min celiakidiagnos, använder jag i stället ofta havre i mina bröddegar. Då får jag ett bröd, som till smak och konsistens påminner lite om rågbröd. Dessutom blir brödet nyttigt och saftigt och får tät struktur.

Glutenfri havre kallas även för ren havre. Den är odlad, skördad, transporterad och behandlad på ett kontrollerat sätt, så att kontaminering av vete, korn och råg undviks i hela produktionskedjan. Glutenfri havre får inte innehålla mer än 20 ppm gluten, vilket är samma gränsvärde som för alla glutenfria varor. Det verifieras med analyser.

Om du har celiaki är det viktigt att välja glutenfri/ren havre i stället för vanlig havre. Vanlig havre kan ha vuxit på åkrar där vete har smugit sig in, skördats av skördetröskor som har skördat vete, malts i kvarnar där vete har malts etc. Vanlig havre innehåller därför ibland mycket höga halter gluten – flera tusen ppm är inte ovanligt.

De allra flesta med celiaki tål den glutenfria havren, vilket är bra eftersom havre är så nyttigt. Havre är 100 % fullkorn, vilket innebär att alla delar av spannmålskärnan finnas med – skalet (kliet), frövitan och grodden. Fullkorn hjälper kroppen att hålla en jämn blodsockernivå, bidrar till en god tarmhälsa och förebygger bland annat hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Läs mer om fullkorn här.

Havre innehåller också hela 10–11 procent fibrer. Framförallt innehåller havre betaglukaner, som är en gelbildande typ av fiber och som anses minska hjärt- och kärlsjukdomar genom att binda kolesterol i tarmen. Betaglukanerna kan även bidra till en stabil blodsockernivå. Utöver detta är havre också rikt på B-vitamin, nyttiga fettsyror och mineraler som järn, magnesium, zink och fosfor. Läs mer om fibrer här.

(Det som i affärerna kallas för fiberhavregryn är vanliga (inte glutenfria) havregryn som är blandade med mycket fiberrikt vetekli/kruskakli. Fiberhavregryn är ingenting som en person med celiaki ska äta.)

Glutenfri havre finns som både havregryn och havremjöl och blandas med fördel i bröddegen, frukostflingorna, smulpajen, pannkakorna och köttbullarna. Resultaten blir nyttigare och får dessutom den goda smaken av havre.

Margareta Elding-Pontén, 2 juni 2020

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!

Foto: Hans Björck. Bilen finns också i min bok "Glutenfritt - gott och enkelt"
Foto: Hans Björck
Bilden finns också i min bok Glutenfritt – gott och enkelt

Föreläsning “Glutenfritt med celiaki”

Min föreläsning “Glutenfritt med celiaki” spelades in på mässan Mat för livet den 15 november 2019. Här är en länk till föreläsningen. Den handlar bland annat om:

Föreläsningen är klippt i 4 delar men sammansatt till en spellista. Ljudet är lite lågt, så maxvolym kan behövas för att höra riktigt bra. 🙂

Det kändes inte som min bästa föreläsning, men det är den enda jag har inspelad, så jag tänkte att jag delar den i alla fall… Det är ju ändå den Internationella Celiakidagen idag. 😉

Mässan Mat för livet arrangeras av Celiakiföreningen i Stockholms län. Föreläsningarna arrangerades av Svenska Celiakiförbundet. Här kan du läsa mer om Mat för livet 2019.

Margareta Elding-Pontén, 16 maj 2020

Välkommen att följa mig på Facebook och på Instagram!

Min föreläsning på Mat för livet 15 november 2019
Min föreläsning på Mat för livet i Stockholm den 15 november 2019

Kan celiaki kopplas till en ökad risk att dö i förtid?

Dagarna före påsk fick denna vetenskapliga artikel mycket uppmärksamhet i media över världen. Artikelförfattarna kopplade sjukdomen celiaki till en något ökad risk att dö i förtid – bland annat i hjärt-kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar och cancer. Riskökningen är liten, men statistiskt signifikant.

Bild från pressmeddelandet från Karolinska Institutet

Artikeln skrevs av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och vid Colombia University i USA. De identifierade knappt 50 000 personer, som diagnosticerades med celiaki genom biopsi i Sverige mellan åren 1969 och 2017. Forskarna länkade sedan data från alla Sveriges patologiavdelningar till svenska nationella hälsoregister. Varje person med celiaki-diagnos matchades till 5 kontrollpersoner ur normalbefolkningen med bland annat samma ålder, kön och region. De följdes från dagen då biopsin gjordes till och med den 31 december 2017. Mediantiden för tiden de följdes var 12,5 år. Dödsfall och dödsorsak registrerades.

Bland resultaten noterades följande:

Dödligheten var 21 % högre hos personer med celiaki jämfört med kontrollgruppen. För en sjukdom är detta är en låg siffra, förklarar Jonas F Ludvigsson, överläkare vid barnkliniken på Universitetssjukhuset Örebro och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och medförfattare till studien, i en intervju för Svenska Celiakiförbundet:
– Efter tio år med sjukdomen, hos en person i medelåldern, så lever 90 av 100 personer med celiaki, att jämföra med 91 av 100 personer utan celiaki. Det är således nästan ingen skillnad.
– För många andra sjukdomar kan risken öka med 200–300 procent, säger han i en intervju med TT.

Risken för att dö i förtid är minimal bland personer med celiaki, menar Jonas F Ludvigsson.

Risken var högst under det första året efter diagnos. Då var risken 134 % jämfört med kontrollgruppen. Detta kan ha flera förklaringar, menar Jonas F Ludvigsson i pressmeddelandet från Karolinska Institutet:
– Tunntarmsinflammationen, som är typisk vid celiaki, är oftast som mest aktiv tiden just före och efter diagnos, och eventuell utläkning efter insättning av glutenfri kost kommer senare. Men den ökade dödligheten tidigt efter diagnos kan också bero på att celiakidiagnosen ställts hos personer som varit mycket sjuka i andra sjukdomar.
– Celiaki karakteriseras av inflammation – något som i allmänhet är dåligt för hälsan, säger han vidare.

En viss riskökning kvarstod mer än tio år efter celiakidiagnos. Den hade då sjunkit från 134 till 15 %.

Risken kopplades bland annat till cancer (29 % riskökning), luftvägssjukdomar (21 % riskökning) och hjärt-kärlsjukdomar (8 % riskökning).

Risken var högst bland dem som fått sin diagnos i åldern 18–39 år med en riskökning på 69 %. Forskarna spekulerar i om detta kan bero på att de har sjukdomen under längre tid jämfört med äldre vuxna, som antingen kan ha utvecklat sjukdomen senare i livet eller kan ha haft en mildare variant som inte visade sig förrän senare i livet.

Åldern vid diagnos var:

  • <18 år för 39,4 %.
  • 18–39 år för 21,9 %.
  • 40–59 år för 20,0 %.
  • ≤60 år för 18,7 %.

Medelåldern vid diagnos var 32,2 år. Även om jag vet att celiaki kan bryta ut när som helst i livet och att tyvärr en del vuxna går med celiaki länge utan att veta om det, känns detta som en hög siffra. Endast 39 % var yngre än 18 år vid diagnos.

Av diagnoserna ställdes

  • 9 % mellan 1969 och 1989 – dvs under studiens första 21 år.
  • 27 % mellan 1990 och 1999 – dvs under följande 10 år.
  • 40 % mellan 2000 och 2009 – dvs under 10 år. Det är en hög siffra. För mig tyder detta på att allt fler i Sverige får diagnosen celiaki nu jämfört med tidigare. Men om detta har att göra med att sjukdomen faktiskt ökar i Sverige eller om det är på grund av att sjukvård och patienter är mer observanta på sjukdomen celiaki nu, låter jag vara osagt. Det kan mycket väl vara en kombination av de båda.
  • 24 % mellan 2010 och 2017 – dvs under studiens sista 8 år. Under dessa år har celiaki och glutenfritt varit så i ropet, att många nog tyvärr själv har testat sig fram till att de inte tål gluten. Många av dem går tyvärr aldrig vidare för en ordentlig utredning för celiaki, så jag misstänker att mörkertalet dessa år är stort.

62,4 % av de diagnosticerade var kvinnor. Det stämmer med tidigare uppgifter om att celiaki är dubbelt så vanlig hos kvinnor som hos män. Men om detta delvis är ett resultat av att kvinnor är mer benägna att söka hjälp för vissa typer av besvär, som magbesvär, och därmed i högre utsträckning ger vården chansen att hitta celiakin, låter jag också vara osagt.

Min slutsats är att studien mer än väl visar hur viktigt det är att sjukdomen celiaki hittas. Därmed är det viktigt att personer som tycker sig må bättre på glutenfri kost går till vården innan kosten läggs om, för att ge vården chansen att ställa diagnosen celiaki. Därmed är det också viktigt att vården har kunskap och är observant på de mycket varierande symtom en person med celiaki kan uppvisa, så att de testar för celiaki för att kunna hitta sjukdomen. Studien visar också hur viktigt det är att i tid sätta in en korrekt glutenfri kostbehandling för en person med celiaki.

Publikationen är: “Association Between Celiac Disease and Mortality Risk in a Swedish Population”. Benjamin Lebwohl, Peter H.R. Green, Jonas Söderling, Bjorn Roelstraete, Jonas F Ludvigsson. Journal of the American Medical Association (JAMA), online 7 april 2020, doi: 10.1001/jama.2020.1943.

Se även denna video med Dr. Benjamin Lebwohl, Director of Clinical Research at the Celiac Disease Center at Columbia University, och medförfattare till studien. Den är på engelska och 8 minuter lång.

Margareta Elding-Pontén, 13 april 2020

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!

Första dietistbesök inom 2-3 veckor från celiakidiagnos

Svenska Celiakiförbundets tidning CeliakiForum damp ner i brevlådan idag. Ledaren fokuserar på våra nya Riktlinjer för nutritionsbehandling vid celiaki och det nya Nationella vårdprogrammet för celiaki. Jag känner mig med ens lite stolt.

Lyckligt noterar jag att en mening från Vårdprogrammet poängteras. Det är precis den meningen, som jag lyckades få med i sista minuten och som lyder:

”Vid diagnos ska en remiss skickas till dietist med ett första besök inom 2-3 veckor.”

Detta är verkligen någonting som jag vurmar för. Behandlingen vid celiaki är glutenfri kost. Det är viktigt att den blir rätt – direkt från början och inte efter flera månader eller efter ett halvår. Därför är den första kontakten med en duktig dietist så oerhört viktig. Den skulle faktiskt kunna jämställas med instruktionen till hur ett läkemedel ska tas.

Vi som skrev Riktlinjerna för nutritionsbehandling vid celiaki fick se det sista utkastet av Vårdprogrammet innan det skulle sjösättas. Då fick vi med några ändringar för att harmoniera med våra Riktlinjer. Det var då jag tog mod till mig och lade till meningen om det första dietistbesöket efter diagnos. Ingen opponerade sig. 😊

Jag vet inte om vården kan leva upp till ett första dietistbesök inom 2-3 veckor, men nu står det i alla fall på pränt i Vårdprogrammet. Det ger också diagnostiserande läkare en tydlig signal om att remissen till dietist är väldigt viktig.

Ibland är det kanske ändå befogat att vara en liten aning stolt?

Margareta Elding-Pontén, 11 mars 2020

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!

CeliakiForum Nr 1 2020

Från celiakidiagnos till första dietistkontakt

Jag vurmar mycket för att kontakten med en duktig dietist är ovärderlig för en person med celiaki. Att kostbehandlingen blir rätt och anpassad till just den enskilda individen är dietisternas profession. Att alla personer blir kallade till en dietist så snart som möjligt efter sin celiaki-diagnos är oerhört viktigt och en av mina käpphästar. Tyvärr vet jag att detta inte alltid fungerar så bra över landet. Väntetiden från celiakidiagnos till det första dietistbesöket är i många regioner alltför lång – månader, halvår – om det ens blir av… (Det här skrev jag förra våren efter att ha fått ett mail från en uppgiven förälder.)

När man får diagnosen celiaki och får reda på att medicinen är glutenfri kost, vill man självklart börja med sin medicin så snart som möjligt. Utan kontakt med en duktig dietist letar man gärna råd på nätet och på sociala medier. Men det är inte rimligt att patienten själv ska behöva ta reda på hur medicinen (den glutenfria kosten) ska tas.

På nätet finns mycket information – men råden till en person med celiaki är många och spretar åt olika håll. Som ny med sjukdomen är det inte lätt att sålla och sovra på ett bra sätt i denna djungel av tips och råd. Vad är rätt för just mig? Kanske blir man för slapphänt, men oftare tror jag att det är lättare att bli orolig och rädd av all information och att man därför krånglar till livet onödigt mycket. (Jag skrev denna krönika om detta för några år sedan. Den är lika aktuell idag.)

Det man lär sig först blir kunskapsbasen. Den är ofta svår att släppa – även om man sedan får höra någonting annat från sin dietist. Därför är det oerhört viktigt att alla som får diagnosen celiaki omedelbart får en remiss till en duktig dietist. Det första besöket bör ske inom någon vecka.

I samband med att vi slutförde arbetet med de nationella Riktlinjerna för nutritionsbehandling vid celiaki fick vi ta del av läkarnas nya Nationella vårdprogram för celiaki  – innan det publicerades. Vi fick då med några ändringar i Vårdprogrammet för att harmoniera med våra Riktlinjer för nutritionsbehandlingen. Och jag lyckades få följande mycket viktiga mening instoppad i Vårdprogrammet! 🙂

”Vid diagnos ska en remiss skickas till dietist med ett första besök inom 2–3 veckor.”

Ur “Nationellt vårdprogram för celiaki” publicerat i januari 2020

Jag vet tyvärr inte om sjukvården idag kan leva upp till detta, men det är i alla fall ett första försök till förbättring. Nu står det på pränt – och jag hoppas på det bästa!

Margareta Elding-Pontén, 9 februari 2020

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!

Äntligen nationella “kostråd” vid celiaki! 😊 ⭐️🍀

Under två års tid har jag helt ideellt tillsammans med några dietister och med stöd av läkare lobbat för och arbetat med att ta fram nationella kostråd vid celiaki. Nu är vi i hamn! Vårt dokument publicerades i veckan på Svenska Barnläkarföreningens hemsida tillsammans med läkarnas nya nationella vårdprogram för celiaki.

Från 1 januari 2020 gäller:

  1. ett nytt NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR CELIAKI (för barn och vuxna i samma dokument och med bland annat uppdaterade riktlinjer för att ställa diagnosen celiaki)
  2. för första gången nationella RIKTLINJER FÖR NUTRITIONSBEHANDLING VID CELIAKI (“kostråd”) 🤩

Riktlinjerna för nutritionsbehandling vid celiaki (”kostråden”) är i första hand tänkta som ett stöd för dietister och vårdpersonal i sin yrkesutövning för att bland annat kunna ge enhetliga råd över landet, men de ligger öppet för alla att ta del av.

Jag är mycket lycklig och oändligt tacksam för det fina samarbetet med dietisterna Elin Malmberg Hård af Segerstad, Stine Störsrud, Helena Mårtensson och Heléne Park Petersson samt för det stöd vi har haft av läkarna 😍

Margareta Elding-Pontén, 17 januari 2020

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!

Från Svenska Barnläkarföreningens hemsida under SPGHN (Svenska föreningen för Pediatrisk Gastroenterologi, Hepatologi och Nutrition)

#ideelltarbete #kostrådceliaki #nutritionsbehandlingceliaki #celiaki #vårdprogramceliaki #eldingponten

Nationella kostråd – Celiaki

NATIONELLA KOSTRÅD FÖR CELIAKI (MIN ”BEBIS” 😉 )

Två år efter vår debattartikel om att det krävs Nationella kostråd för celiaki ser det nu ut som om vi snart är i hamn.

Min idé föddes hösten 2017, och tillsammans med dietister med expertis inom celiakiområdet publicerade vi debattartikeln i Dietistaktuellt i november 2017. Därefter har vi jobbat helt ideellt med att ta fram ett förslag till kostråd. Arbetet har bland annat inneburit litteratursökningar och granskning av otaliga publicerade vetenskapliga artiklar och studier – allt diskuterat och sammanvägt med dietisternas stora, kliniska erfarenhet från arbetet med celiakipatienter. För mig har det varit en stor förmån att få arbeta med så kunniga dietister. Läkare med specialistkompetens inom celiakiområdet har varit mycket positiva och ett gott stöd i vårt arbete.

Inom kort publicerar läkarna nu ett uppdaterat Nationellt Vårdprogram för celiaki (ett gemensamt för barn och vuxna och med uppdaterade diagnoskriterier). Det förslag för kostråd som vi har tagit fram – Riktlinjer för nutritionsbehandling vid celiaki – kommer att publiceras samtidigt och vara länkat till det Nationella Vårdprogrammet för celiaki.

Jag är så oändligt lycklig! Att allt ideellt arbete vi har lagt ner – timmar så många att de inte går att räkna – har lett till att min idé från hösten 2017 nu snart blir verklighet gör mig alldeles fantastisk glad. Vi ser ut att snart vara i hamn! Min förhoppning är att detta kommer att vara mycket värdefullt för dietister och alla personer med celiaki. 🙂

Tack, Elin Malmberg Hård af Segerstad, Helena Mårtensson, Stine Störsrud och Heléne Park Petersson, för att ni nappade på idén och för ett mycket bra och noggrant team-arbete! Det är fantastiskt roligt att arbeta med er 🌹

Margareta Elding-Pontén, 27 december 2019

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!

#nationellakostrådceliaki #celiaki #glutenfritt #kostrådceliaki

Debattartikeln i Dietistaktuellt Nr 6, november 2017

Glutenfritt Vörtbröd

Jag kan aldrig låta bli att experimentera lite – även om jag bakar efter recepten i min egen bok 😊 Igår bakade jag Vörtbröd. Det finns två recept på Vörtbröd i min bok Glutenfritt – gott och enkelt och igår blev det en mix av dem båda med några ändringar. Gott blev det! Här har jag skrivit ner hur jag gjorde. Notera dock att jag bara har bakat såhär en enda gång, så mängderna är inte dubbelkollade.

Till 30 bullar eller 4 små limpor

Fördeg – på kvällen:
15 g jäst för söta degar
1 flaska (33 cl, 330 g) julmust
100 g rent (glutenfritt) havremjöl

Nästa morgon:
15 g jäst för söta degar
1 flaska (33 cl, 330 g) glutenfri öl (eller julmust – ta i så fall bara hälften av sirapen nedan)
1 flaska (33 cl, 330 g) julmust
3 msk fiberhusk
200 g rent (glutenfritt) havremjöl
1 tsk mald kummin
1 tsk mald kardemumma
1 tsk mald kryddnejlika
rivet skal av 1 apelsin
fördegen från gårdagskvällen
65 g (knappt ½ dl) mörk sirap
2 tsk salt
cirka 600 g (cirka 10 dl) glutenfritt mjöl (Jag använder Finax röda mix)

Pensling:
42 g (2 msk) mörk sirap
1 tsk vatten

Gör så här

Fördegen: Smula ner jästen till fördegen i en liten bunke. Häll över kall julmust och rör tills jästen är löst.

Vispa ner havremjöl till en jämn och lös deg.

Täck med plastfolie och låt stå över natten eller i minst 6 timmar. Fördegen jäser upp och blir pösig, fastare och bubblig.

Nästa dag: Smula ner jästen i degbunken.

Blanda öl och julmust och värm till 37 ºC. Häll blandningen över jästen och rör tills jästen är löst.

Vispa ner fiberhusk och låt stå 10 minuter så att fiberhusken hinner svälla.

Rör ner havremjöl, kryddor, rivet apelsinskal och fördegen.

Rör ner sirap, hälften av mjölet och därefter salt.

Tillsätt sedan resterande mjöl under knådning tills degen är klibbig men så fast att den inte direkt faller ihop, när man slutar att bearbeta den.

Täck med bakduk och låt jäsa i minst 1 timme. Min deg jäste i 75 minuter.

Stjälp upp degen på lätt mjölat bakbord.

Skär i lagom stora bitar och forma till bullar med lätt mjölade händer. Knåda inte utan forma bara försiktigt med händerna. Lägg dem på en bakplåt. ELLER: Skär i större bitar och forma till små avlånga bröd. I så fall är det nog egentligen bättre att lägga dem i brödformar eller i jäsformar – åtminstone under jäsningen – men jag lade dem direkt på bakplåten. (När jag bakade gjorde jag 15 bullar och 2 små limpor.)

Låt jäsa under bakdukar – cirka 20 minuter för bullarna och 45 minuter för bröden. Kontrollera att de har jäst färdigt genom att försiktigt trycka med ett finger på ytan. Om den lilla gropen direkt fjädrar tillbaka är de färdigjästa.

Rör ihop sirap och vatten och pensla bröden/bullarna med det precis innan de åker in i ugnen.

Grädda bullarna i 200 ºC med varmluft i cirka 10 minuter och bröden i 200 ºC med varmluft i cirka 20 minuter. (Utan varmluft: Höj temperaturen i ugnen till 225 ºC.) Notera att olika ugnar är olika. Temperatur och tid kan därför bli annorlunda med olika ugnar.

Ta ut och låt svalna på galler.

Lycka till! /Margareta

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!

Margareta Elding-Pontén, 19 december 2019

Jag glömde helt att ta en bild på bröden. Här är därför bilder på Vörtbröd från min bok. Foto: Hans Björck.

Vörtbröd med fördeg och reducerad julmust
ur boken “Glutenfritt – gott och enkelt”
Foto: Hans Björck
Två sorters Vörtbröd:
Enkelt vörtbröd
och
Vörtbröd med fördeg och reducerad julmust
ur boken “Glutenfritt – gott och enkelt”
Foto: Hans Björck

Lergrytebröd – Glutenfritt bröd i lergryta

Nybakat glutenfritt Lergrytebröd

En dag i juni dammar jag av min gamla lergryta och för att baka Lergrytebröd enligt ett favoritrecept från tiden före min celiakidiagnos. Som student bakade jag det ofta på min studentkorridor och brödet har alltid varit mycket uppskattat. Lergrytan ger brödet en mycket mustig doft och smak och en härlig skorpa. Efter femton år med celiaki var det nu dags att göra om receptet till ett med enbart glutenfria ingredienser. Så jag har längtat efter detta bröd… ♥️

Brödet, som kommer ut ur ugnen doftar precis lika gott och ser lika fint ut som det glutenhaltiga brödet för femton år sedan. Det får vila över natten och är nästa dag lika fint som när det kom ut från ugnen. Runt om brödet finns en fin skorpa.

Ingredienser till ett stort bröd (1,75 kg tungt…)
3 dl mjölk (eller vatten)
4 ½ dl vatten

¾ paket jäst (jag använde röd, eftersom den blå var slut i affären)
¾ dl (65 g) rapsolja
2 msk (20 g) fiberhusk

1 msk krossade chiafrön
2 dl (70 g) rena havregryn (glutenfria)
2 dl (150 g) solroskärnor
100 g
rent havremjöl (glutenfritt)
1-2 tsk malda brödkryddor (fänkål, anis, kummin)
2 tsk salt
cirka 700 g glutenfritt basmjöl (jag använder Finax röda mix)

Gör så här
Lägg lergrytan i kallt vatten.
Blanda mjölk och vatten (eller enbart vatten) till fingervarmt i brödassistenten (eller i en bunke).
Tillsätt jästen och blanda om tills den är löst.
Tillsätt rapsoljan.
Vispa ner fiberhusk.
Blanda ner chiafrön, havregryn och solroskärnor.
Låt stå i tio minuter, så att fiberhusken hinner svälla.
Tillsätt havremjöl, brödkryddor, salt och en del av basmjölet.
Tillsätt under omrörning resten av basmjölet (gärna skedvis) tills degen har fått en del stadga. Degen ska fortfarande vara klibbig på ytan men inte falla ihop, när man slutar bearbeta den.
Låt jäsa i bunken med en bakhandduk över i 1–1,5 timme.
Ta upp lergrytan ur vattnet och torka av den lite lätt. Olja insidan av grytan och locket.
Stjälp ut degen från bunken till lergrytan. Jämna eventuellt till ytan med lätt oljade händer.
Lägg på locket och ställ in grytan i nedre delen av en kall ugn.
Sätt ugnen på 200 ºC utan varmluft och låt grytan stå där i cirka 1,5 timme.
När brödet är klart börjar ytan spricka lite och innertemperaturen på brödet är cirka 96 ºC.
Ta ut grytan, lägg en bakhandduk mellan brödet och locket och låt brödet svalna tills det är ljummet.
Stjälp försiktigt upp brödet på ett galler och låt det kallna helt, innan du skär i det.

Lycka till!
Margareta Elding-Pontén

Välkommen att följa mina sidor om celiaki och glutenfritt på Facebook och Instagram!

Nybakat glutenfritt Lergrytebröd
Lergrytebrödet delat på mitten
Lergrytebrödet delat mitt itu…

...det blir stora skivor!
… det blir stora brödskivor!