Det är skillnad på fullkorn och fibrer

Fullkorn är inte detsamma som fibrer. Fullkorn innehåller gott om fibrer, men även andra ämnen. Fibrer finns i både fullkornsprodukter och andra livsmedel. Fullkorn finns bara i spannmål.

Vete, råg, korn, havre, ris, majs, hirs och durra är spannmål. Bovete och quinoa är däremot inte spannmål utan örter.

För att få klassas som fullkorn måste alla delar av spannmålskärnan finnas med – det vill säga skalet (kliet), frövitan och grodden. Kliet innehållet mycket fibrer.

Fullkorn kan ätas i form av hela kärnor, krossade kärnor eller fullständigt malda kärnor. Ett fullkornsbröd kan därför se ljust och homogent ut och ändå innehålla mycket fullkorn.

Det tar tid för kroppen att bearbeta kost med fullkorn, vilket hjälper kroppen att hålla en jämn blodsockernivå. Fullkorn är också en bra källa till fibrer och bidrar till en god tarmhälsa. Man har sett att fullkorn förebygger vissa vällevnadssjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2, tjocktarmscancer och ändtarmscancer.

Tyvärr äter 90 % av svenskarna för lite fullkorn. Det är mycket möjligt att siffran är ännu högre bland personer med celiaki. Den glutenfria kosten i sig innebär nämligen en begränsning i valet av livsmedel, och den största risken är att den glutenfria kosten är för fattig på just fullkorn och fibrer. En person med celiaki kan till exempel inte äta nyttiga fullkornsprodukter av råg och korn. Det gäller därför att tänka på hur man med den glutenfria kosten kan få i sig mer fullkorn och fibrer. Här är havre (rena, glutenfria) en mycket bra källa till både fullkorn och nyttiga fibrer. Havregryn är 100 % fullkorn! I havre finns dessutom både vattenlösliga och icke-vattenlösliga fibrer. Framför allt finns det en typ av gelbildande fiber, som kallas betaglukaner. Dessa binder kolesterol i tarmen och anses minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. De bidrar också till en stabil blodsockernivå.

Nyckelhålsmärkta produkter innehåller mindre socker, mindre salt, mindre fett, nyttigare fett, mer fullkorn och mer fibrer. För att mjöl, gryn, ris, gröt, bröd, brödmixer och pasta ska få märkas med Nyckelhålet måste halten fullkorn uppnå vissa värden. Detsamma gäller för färdigrätter, som innehåller spannmål.

Här är tre läsvärda texter om fullkorn:

Margareta Elding-Pontén, 15 juli 2018
Välkommen att följa mig på Facebook, Instagram och Twitter!

#celiaki #glutenfritt #glutenfri #gluten #fiber #fibrer #fullkorn #spannmål #eldingponten

Nya krav för livsmedel med märkningen “fri-från”

Det här är mycket bra!

Från den 15 oktober i år måste alla livsmedel med “fri-från”-märkning anmälas till Livsmedelsverket. Sådana livsmedel är till exempel livsmedel märkta “glutenfri”.

Det fanns tidigare ett motsvarande anmälningskrav, som genom en EU-lagstiftning togs bort i juli 2016 och ersattes av en frivillig anmälan. Då engagerade sig bland annat Svenska Celiakiförbundet för att påverka myndigheterna att återinföra kravet, vilket alltså kommer att ske 15 oktober. Stort tack!

Genom att anmälan blir obligatorisk, stärks kontrollen av “fri-från”-livsmedel, vilket ger en ökad trygghet för bland annat personer med celiaki.

Läs mer i länken här.

Ytterligare information finns i länken här.

Margareta Elding-Pontén, 13 juli 2018

Välkommen att följa mig på Facebook, Instagram och Twitter!

#celiaki #glutenfritt #glutenfri #gluten #frifrån #frifrånmärkning #eldingponten

Inflammatorisk och anti-inflammatorisk kost?

Det pratas idag mycket om att viss kost är inflammatorisk eller anti-inflammatorisk. Det har blivit ett begrepp. Och ju mer som skrivs om det, desto starkare präntas begreppet in. I dessa sammanhang nämns ofta bland annat gluten.

Men hur mycket fakta finns det egentligen bakom begreppet ”inflammatorisk kost” eller ”anti-inflammatorisk kost”? Här är fyra texter, som jag gärna vill dela i frågan. En kort summering av dem är att det i dagsläget inte finns tillräckligt vetenskapligt underlag för att kunna göra uttalanden om att viss kost eller vissa livsmedel är inflammatoriska eller anti-inflammatoriska. Klicka på länkarna, om du vill komma till de fyra artiklarna.


Dietisten och doktoranden Linnéa Bärebring och teknologie doktor Helen Lindqvist har på Nutritionsfakta skrivit en mycket ingående och övergripande summering om kostens påverkan på inflammationsmarkörer. Sammanfattningsvis skriver de att mer forskning behövs och att

”Hittills saknas dock vetenskapligt underlag för att säkert uttala sig om enskilda livsmedels effekt på inflammation och för att ge specifika antiinflammatoriska kostrekommendationer.”

De konstaterar också att inflammation är en nödvändig process för att skydda kroppen och att det inte går att säga att inflammation enbart är av godo eller av ondo:

”det är ett komplext system som måste vara i balans för att inte kroppen ska ta skada.”

När det gäller gluten, mejeriprodukter, socker och kött skriver de att det vetenskapliga underlaget är mycket bristfälligt för att dessa skulle orsaka eller förvärra inflammation hos friska människor.

”Studier har inte påvisat eller indikerat att gluten kan öka inflammationsmarkörer i blodcirkulationen eller i tarmen.”

De avslutar med att konstatera att hur enskilda livsmedel och olika dieter påverkar balansen mellan ett fungerande och ett överaktivt immunförsvar (det vill säga inflammationsaktiviteten i kroppen) måste studeras mer för att eventuellt kunna ge antiinflammatoriska kostrekommendationer.


Maria Sitell på Brödinstitutet skriver kritiskt om Apotekets nya samarbete med Food Pharmacy, som bland annat förespråkar glutenfri, laktosfri och sockerfri mat samt raw food. Hon skriver att den samlade forskningen idag är tydlig med vad vi ska äta för att må bra och för att undvika vällevnadssjukdomar. Vidare skriver hon att:

”Evidensen kring dessa kostråd är stark och de senaste Nordiska näringsrekommendationerna är bland de mest moderna i världen. De överensstämmer också med andra länders råd och rekommendationer.”

Maria Sitell konstaterar att varken glutenfritt, laktosfritt, rawfood eller ”någon kost som är så kallat antiinflammatorisk” är med på listan för bra matvanor och att

”Den glutenfria trenden tål en extra handpåläggning. Fullkorn – som bara finns i spannmål – är den enskilda kostfaktor som förebygger ohälsa i allra högsta grad. Den som äter glutenfritt förlorar den stora källan till fullkorn. Det är ett exempel som blir resultatet av att skapa egna dieter. Ett annan är att rawfood ger ett sämre upptag av näringsämnena i maten.”


Även Kajsa Asp Jonson på Mersmak Kommunikation skriver om det tveksamma samarbetet mellan Apoteket och Food Pharmacy och fokuserar på att det är onödigt och synd att krångla till sina matvanor och att vi i stället ska se till helheten och

”följa de basala kostråd som enligt vetenskapen till exempel minskar risken för cancer, hjärtkärlsjukdom, diabetes typ 2 och övervikt/fetma.”

Kajsa Asp Jonson konstaterar vidare att ”inflammation är en naturlig process som bland annat ingår i kroppens svar på träning, och i vårt immunsystem” och att det är en nödvändig process i kroppen, samt vidare att modedieten glutenfritt är onödig, krånglig och dyr för dem som inte behöver den.

Kajsa Asp Jonson avslutar positivt med:

”Följer du de Nordiska Näringsrekommendationerna behöver du inte fundera så mycket, eller krångla med specialdieter. Ät och njut, och låt livet vara enkelt.”


Dietisten Elin skriver på Instagram att

”forskningen inte har kunnat bevisa att det finns livsmedel som är pro- eller anti-inflammatoriska.”


Margareta Elding-Pontén, 5 juli 2018

Välkommen att följa mig på Facebook, Instagram och Twitter!

Schampo och hudvårdsprodukter vid Celiaki och Dermatitis Herpetiformis (DH, även kallat Hudceliaki)

Att celiaki och dermatitis herpetiformis (DH, även kallat hudceliaki) kräver glutenfria hudvårdsprodukter är en missuppfattning och någonting som jag endast (och tyvärr ofta) läser på sociala medier.

Både för celiaki och DH gäller att den inflammatoriska reaktionen sker först när gluten hamnar i mag-tarmkanalen. Det är immunförsvaret i tarmen – inte i huden – som reagerar. Gluten måste ner i tarmen för att reaktionen ska ske. Därefter kan blodet transportera vissa ämnen vidare i kroppen, vilket troligtvis är vad som händer vid DH. En annan förklaring till DH är zinkbrist på grund av en obehandlad celiaki (enligt Ludvigssons bok Doktorns guide till gluten).

Man kan naturligtvis utöver celiaki och/eller DH ha en allergi och reagera på vissa ämnen i hudvårdsprodukter. Så har till exempel jag, utöver celiaki, en kontaktallergi mot linalool, som är vanlig i schampo och andra hudprodukter. Därför måste jag läsa innehållsdeklarationen på sådana produkter för att undvika linalool – men inte för att undvika gluten.

Celiac Disease Center vid Chicagos universitet ger här ett kortfattat svar om hudvårdsprodukter vid celiaki och DH. Jag har också klippt in deras svar här, ifall länken inte skulle fungera:

“Gluten is only toxic to celiac patients and patients with dermatitis herpetiformis (DH) if ingested. Because gluten cannot be absorbed through the skin, the use of cosmetic and shampoos containing gluten has not been shown to be detrimental to patients with celiac disease or DH. However, we do recommend gluten-free lip products, hand lotions and other products that may end up near the mouth.”

Tala gärna med din läkare eller dietist om detta. De ska kunna ge dig rätt information.

Dela gärna informationen vidare 🙂

Margareta Elding-Ponten

#celiaki #dh #dermatitisherpetiformis #hudceliaki #eldingponten #glutenfritt

Intervjuad i Hemmets Journal

Intervjuad i Hemmets Journal nr 23, som kom ut igår den 31 maj 2018… Här är länken till artikeln.

Allt ryms inte i en artikel. En artikel fokuserar på en vinkel. En artikel har en titel som drar uppmärksamheten till sig.

Men innehållet i den här artikeln är ovanligt substansrik för sin längd:

  • Om celiaki
  • Om glutenkänslighet utan att ha celiaki (icke-celiakirelaterad glutenkänslighet)
  • Om IBS
  • Om en välbalanserad tarmflora
  • Om att testa sig för celiaki
  • Om att ta reda på varför man mår bättre/sämre av en viss typ av mat
  • Om att använda termen celiaki i stället för glutenintolerans
  • Om att kostråd vid celiaki behövs

Internationella celiakidagen, 16 maj

Idag, den 16 maj, är det den internationella celiakidagen. Det är bra att celiaki uppmärksammas över hela världen, för det är en sjukdom som kan ge allvarliga komplikationer om den inte upptäcks och behandlas i tid. Samtidigt är den inte alltid lätt att hitta. Här vill jag uppmärksamma celiakidagen, 16 maj, genom att dela sexton punkter med fakta om celiaki och den glutenfria kosten. Förhoppningsvis bringar det lite klarhet och svarar på några vanliga frågor.

  1. Celiaki är en autoimmun sjukdom. Till skillnad från en klassisk allergi, där immunförsvaret attackerar främmande ämnen, innebär en autoimmun sjukdom att immunförsvaret attackerar kroppens egna, friska celler. Det finns många olika autoimmuna sjukdomar, och många av dem hänger samman – kanske på grund av att immunförsvaret är överaktivt eller har lättare för att reagera på fel sätt.
  2. Vid celiaki är det cellerna i kroppens slemhinna i tunntarmen, som attackeras och bryts ner. Anledningen är en felaktigt inlärd reaktion vid intag av gluten. Immunsystemet reagerar genom att producera antikroppar, och dessa antikroppar bryter ner cellerna i slemhinnan. Detta sker inte hos alla personer utan bara hos dem som har utvecklat celiaki.
  3. I tunntarmens slemhinna tar kroppen upp näringen ur maten. Slemhinnans yta är mycket stor genom att tunntarmen är veckad och har små fingerliknande utskott, som kallas för villi och mikrovilli. Vid celiaki blir tunntarmen inflammerad vid kontakt med gluten, cellerna skadas, de fingerliknande utskotten krymper och tunntarmens ytan blir avsevärt mycket mindre. Till slut får personen med celiaki mycket svårt att tillgodogöra sig näringen ur maten.
  4. Celiaki botas idag enbart genom glutenfri kost. Då återhämtar sig tarmslemhinnan och blodvärdena normaliseras. Det är fantastiskt att en så allvarlig autoimmun sjukdom kan behandlas utan läkemedel! Den glutenfria kosten är medicinen.
  5. Celiaki är en kronisk sjukdom, vilket betyder att den inte kan botas – i alla fall inte idag. Har immunförsvaret en gång lärt sig att reagera fel vid kontakt med gluten, kommer det alltid att reagera på det sättet. Den glutenfria kostbehandlingen måste därför hållas livet ut och vara mycket strikt. Här har jag skrivit lite mer om celiaki.
  6. Symtomen vid celiaki varierar. En del personer får symtom, som lätt kan kopplas till problem med magen – diarré, magknip, gaser, förstoppning, viktökning eller viktminskning. Andra får symtom, som inte kopplas till magen utan i stället är sekundära problem som beror på att kroppen inte har tagit upp näring ur maten. Dessa symtom kan vara dålig tillväxt (barn), sen pubertet, trötthet, depression, benskörhet, ont i leder och svårt att få barn. En tredje grupp upplever sig inte ha några problem alls. Dessa personer är naturligtvis därför svåra att hitta. Men i de fall de hittas brukar de efter ett tag på glutenfri kost säga att de mår mycket bättre än förut. Det kan vara svårt att veta vad som menas med att “må bra”.
  7. Man kan inte själv ta reda på om man har celiaki. Det är alldeles för komplext, och många sjukdomar kan ha liknande symtom (och ibland även överlappa), som IBS, andra tarmsjukdomar och veteproteinallergi. Diagnosen celiaki ska därför ställas inom vården och görs genom att mäta biomarkörer för antikroppar i blodet och i de allra flesta fall även genom att analysera små bitar från tunntarmens slemhinna. Läs gärna vår fortfarande aktuella debattartikel i Svenska dagbladet.
  8. Många äter idag glutenfri kost av olika anledningar. Det finns mycket att skriva om detta, men i korta ord beror mycket av de förbättringar som en del personer känner vid glutenfri kost på annat än just gluten. Här har jag skrivit lite om detta.
  9. Det är viktigt att testa sig för celiaki, innan man går över till glutenfri kost! Den glutenfria kostbehandlingen måste vara strikt och hållas livet ut, vilket jag tror är omöjligt utan att ha en diagnos. Dessutom kan det vara omöjligt för en läkare att ställa diagnosen celiaki om patienten redan äter glutenfritt, eftersom tarmslemhinnan kan ha läkt och blodvärdena normaliserats. Det enda sättet att få reda på om man har celiaki är i så fall att börja äta gluten igen, vilket en del personer har svårt att göra om de mår mycket dåligt av glutenhaltig kost. Speciellt svårt blir det naturligtvis för dem som har celiaki och som ju måste ha en glutenfri kost och säkert upplever en stor förbättring av den kosten. Om de själva har hittat en kost som passar dem men inte vet ifall de har celiaki, har de ingen aning om ifall de måste äta så strikt glutenfritt som en person med celiaki måste göra hela livet ut. Orsaken till besvären kan också vara en annan sjukdom, som kan vara viktig att hitta. Rätt diagnos ger rätt behandling.
  10. Man uppskattar att 1–3 % av befolkningen i Sverige har celiaki. Det kan vara olika andel i olika åldersgrupper. Tyvärr går många fortfarande utan diagnos. Man uppskattar att 0,5–knappt 1 % av befolkningen i Sverige har fått diagnosen celiaki.
  11. Sjukdomen har ett stort ärftligt inslag och det finns riskgener för sjukdomen. Riskgenerna är vanliga i Sverige. Cirka 30–50 % av befolkningen har dem. Resterande 50–70 % kan i praktiken inte utveckla celiaki. Dessa personer kan utesluta celiaki genom ett gentest.
  12. Använd ordet celiaki i stället för glutenintolerans, eftersom glutenintolerans lätt förväxlas med det kontroversiella tillståndet glutenkänslighet utan att ha celiaki. Läs mer om det här.
  13. Vad är menas med en strikt glutenfri kost? Det ges tyvärr olika råd i olika forum, och en del forum ställer upp egna strikta regler. Även dietisterna och läkarna ger ibland olika råd. Varje individ är unik och kosten kan därför behöva individanpassas. Det speciella är ju att medicinen vid celiaki enbart är den glutenfria kosten. Läs gärna vår debattartikel om att vi vill ha nationella kostråd vid celiaki. Strikt glutenfri kost kan tolkas som upp till 100 ppm gluten, vilket är det som är godkänt för personer med celiaki idag. Läs mer om det här. Det kan också tolkas som upp till 20 ppm gluten, eftersom ordet i märkningen glutenfritt betyder högst 20 ppm gluten. Det kan också tolkas som inget gluten, eftersom ordet glutenfritt egentligen betyder helt fritt från gluten. Det sistnämnda är i praktiken inte möjligt att praktisera på grund av de små halterna och kontaminering av olika livsmedel. De olika definitionerna komplicerar diskussionerna i olika forum.
  14. Skilj på halt och mängd. Halten gluten mäts i ppm = miljondelar = mg/kg. Mängden gluten mäts till exempel i mg. Man brukar säga att en person med celiaki endast tål upp till 30 mg gluten per dygn. Den mängden ryms i cirka 1/2 kryddmått vetemjöl. Det är alltså mycket viktigt att vara noggrann och tänka på kontamineringsrisker. Samma mängd ryms i 1,5 kg produkt, om den håller precis gränsvärdet 20 ppm gluten. Det viktiga vid celiaki är att mängden gluten inte blir för hög – inte att varje enskild ingrediens har en viss halt av gluten. Däremot är gränsvärdena (glutenfritt, max 20 ppm, och mycket låg glutenhalt, max 100 ppm) satta så att det ska bli svårt att komma upp i en för hög mängd av gluten.
  15. En relaterad sjukdom är Dermatitis Herpetiformis (DH), som orsakar besvärande, kliande hudutslag. Medan celiaki är vanligare hos kvinnor, är DH vanligare hos män. De flesta forskare beskriver DH som en variant av celiaki. Även om DH visar sig som hudutslag beror sjukdomen på en reaktion hos immunsystemet vid intag av gluten. DH behandlas därför genom glutenfri kost. Hudvårdsprodukter, som schampo och hudkrämer, ger inte upphov till hudbesvären vid DH – inte ens om de skulle innehålla gluten. Gluten måste ätas för att immunsystemet i tarmen ska reagera och orsaka hudbesvären.
  16. Om du får diagnosen celiaki, ta det som en positiv utmaning! Det är värdefullt att få diagnosen, så att man får reda på hur man behandlar sin sjukdom. Och det är fantastiskt med en sjukdom som kan behandlas helt utan läkemedel!

Margareta Elding-Pontén, 16 maj 2018

Följ mig gärna på Facebook och Instagram

Bild: Virginia Kust

Hand i hand med olika celiaki-uppdrag

Efter två år i Svenska Celiakiförbundets förbundsstyrelse väljer jag att stiga åt sidan. Mina uppdrag blir fler, de riskerar alltmer att krocka med varandra och tiden räcker inte till dem alla. Ändå är det svårt att släppa taget, och efter de intensiva dagarna på förbundsstämman i Stockholm den 5-6 maj känns det med ens väldigt tomt.

Samtidigt är jag oändligt mycket rikare nu än vad jag var förut. Bakom mig ligger två lärorika och spännande år i förbundsstyrelsen. Jag har lärt mig massor, träffat spännande personer och framför allt fått många nya, härliga vänner. Allt detta bär jag med mig på livets fortsatta stig. Och jag är tacksam. Jag är också stolt över vad jag har bidragit med under de två åren. Framför allt är jag stolt över att jag initierade frågan om nationella kostråd för personer med celiaki.

Nu lämnar jag med lätta steg. Jag fortsätter att engagera mig i celiakifrågor och att föreläsa i egen regi. Parallellt med detta tar jag mig an mitt nya uppdrag som celiakispecialist på Fria bröd, vilket känns mycket spännande och roligt. Genom alla dessa aktiviteter hoppas jag kunna stötta Celiakiförbundet och alla personer med celiaki på bästa sätt.

Free From Functional Food Expo
16-17 maj 2018, Kistamässan Stockholm

Planerar du att gå på Free From Functional Food Exposition på Kistamässan den 16-17 maj? Passa då gärna på att komma och lyssna på mig kl. 14 på torsdagen! Jag berättar om hur det stora intresset för glutenfritt har påverkat personer med celiaki i Sverige och om det finns några aspekter som är specifika för just Sverige.

Här finns mer information om mässan. Och här följer några bilder med information:

Mycket låg glutenhalt – högst 100 ppm gluten

När jag läser i olika forum blir jag alltmer säker på att vi är helt rätt ute när vi kräver nationella kostråd vid celiaki. Att reglerna för glutenfri kost är olika i olika forum och att debatterna ibland blir hätska är inte bra. Att patienterna får mycket olika råd av olika dietister och läkare är inte heller bra. Inrättandet av enhetliga nationella kostråd är akut. Läs gärna vår debattartikel här:

När jag själv för snart femton år sedan fick diagnosen celiaki, låg gränsvärdet för glutenfritt på 200 ppm gluten (inte 100 ppm gluten, som många tycks tro idag). Gränsen 200 ppm har använts under väldigt lång tid i många länder, däribland Sverige och Finland. Då fanns det ytterligare en gräns, 20 ppm gluten, för märkningen naturligt glutenfritt.

I samband med att man ville få till en enhetlig märkning inom hela EU (mycket bra!) enades man om att ta bort märkningen naturligt glutenfritt (högst 20 ppm gluten) och att sänka gränsvärdet för glutenfria varor till två olika nivåer: 20 ppm gluten för glutenfritt och 100 ppm gluten för mycket låg glutenhalt. Detta trädde i full kraft 1 januari 2012. Båda märkningarna är godkända för personer med celiaki, och tanken med gränsvärdet 100 ppm var att det skulle bli enklare för producenterna att tillhandahålla glutenfria produkter till personer med celiaki. Tanken var mycket god, eftersom även personer med celiaki behöver ett stort utbud av produkter att välja bland.

Lyckligtvis ansträngde sig producenterna och metoderna gjorde det också enklare för producenterna att tillverka produkter som låg inom gränsen för glutenfritt, högst 20 ppm gluten. Därför kom märkningen mycket låg glutenhalt, högst 100 ppm gluten, lite i skymundan och existerar i princip inte idag. Självfallet vill producenterna använda det hårdare gränsvärdet, om det är möjligt, och vi med celiaki ska vara tacksamma för att de har lyckats tillhandahålla produkter som klarar högst 20 ppm gluten. Ju mindre gluten vi får i oss, desto bättre. Konsumentmakten är stark.

Gränsen 100 ppm gluten för mycket låg glutenhalt skapar tyvärr mest förvirring. Dels är ordvalet mycket låg glutenhalt inte speciellt tydligt beskrivande. Dels används märkningen mycket låg glutenhalt i princip aldrig. Men om produkter med märkningen mycket låg glutenhalt hade existerat, hade de varit godkända för personer med celiaki (enligt EU-förordning 828/2014 och Codex Alimentarius 118-1979).

Tills för alldeles nyligen var det möjligt att få licens för att använda symbolen med det överkorsade axet på produkter med märkningen mycket låg glutenhalt, 100 ppm gluten. Men eftersom 100 ppm-märkningen i princip inte existerar och därför mest skapar förvirring, togs den möjligheten bort hösten 2015. Återigen ska vi vara glada för att producenterna lyckas klara gränsen 20 ppm gluten så bra att gränsen 100 ppm gluten i praktiken inte behöver användas. Men det betyder inte att produkter med under 100 ppm gluten är förbjudna för personer med celiaki…

Inför min föreläsning om celiaki och den glutenfria kosten i Uppsala i förra veckan, fick jag följande konfirmerade besked från Livsmedelsverket:

”Produkter märkta ”Mycket låg glutenhalt” ska vara säkra för personer med celiaki. Vi känner dock inte till att några produkter har den märkningen.”

Livsmedelsverkets sida står det också att

”Alla livsmedel som är märkta “glutenfri” och “mycket låg glutenhalt” måste vara lämpliga för personer med glutenintolerans. Förordning (EU) nr 828/2014 ger dock möjlighet att frivilligt, efter uppgifterna “glutenfri” och “mycket låg glutenhalt” även ange “lämplig för personer med glutenintolerans”, “lämplig för personer med celiaki”. Om glutenhalten i en eller flera gluteninnehållande ingredienser reducerats eller gluteninnehållande ingredienser ersatts med andra ingredienser som är naturligt glutenfria får uppgifterna “glutenfri” och “mycket låg glutenhalt” åtföljas av uppgifterna “särskilt framställt för personer med glutenintolerans” eller “särskilt framställt för personer med celiaki”. Se förordning (EU) nr 828/2014.”

Ytterligare finns här en länk till kostråd vid celiaki. De publicerades på Dietisternas riksförbunds hemsida i november 2017.

Enhetliga, nationella kostråd vid celiaki behövs verkligen. Kosten är medicinen för en person med celiaki. Det är viktigt att den blir rätt utan att innebära onödiga begränsningar.

Idag sätter olika forum på nätet sina regler för kosten vid celiaki. Livsmedelsverket, Celiakiförbundet, dietisterna och läkarna ger också råd. Det finns också lagstiftning inom området, som EU-förordningar. När de olika råden och regelverken inte överensstämmer, är det väldigt olyckligt. Hätska diskussioner blossar ideligen upp.

Man måste komma ihåg att alla personer är unika och därmed kan behöva något olika kostråd. Här har dietisterna den evidensbaserade kunskapen för sina respektive patienter, vilket är mycket värdefullt för att kunna ge personligt anpassade kostråd. Jag är övertygad om att med enhetliga, nationella kostråd som en bas skulle dietisternas arbete underlättas oerhört mycket. Då skulle de i lugn och ro kunna arbeta vidare med varje unik patient.

Margareta Elding-Pontén, 2 maj 2018

Länk till Facebook

Länk till Instagram

1 januari 2012 sänktes gränsvärdet för glutenfritt inom EU från 200 ppm. Två nya gränsvärden skapades: 20 ppm för “glutenfritt” och 100 ppm för “mycket låg glutenhalt”. Båda är godkända för personer med celiaki – men i praktiken existerar inte märkningen “mycket låg glutenhalt”. Det finns dock produkter som håller under 100 ppm gluten. Märkningen “naturligt glutenfri” får inte lov att användas efter 1 januari 2012.
Bild: Margareta Elding-Pontén

Föreläsning i Uppsala

Tack, Celiakiföreningen i Uppsala län, som gjorde min föreläsning i Uppsala den 24 april möjlig!

Jag föreläste om Vardagen med celiaki – glutenfri kost, valmöjligheter och praktiska tips. Föreläsningen handlade om hur det är att leva med celiaki idag, och jag gick bland annat igenom

  • Aktuella märkningsregler för glutenfria varor.
  • Hur ingrediensförteckningar är uppbyggda.
  • Valmöjligheter, fällor och dilemman, som en person med celiaki ställs inför idag.
  • Vad man ska tänka på när man går över till glutenfri kost.
  • Vad som menas med naturligt glutenfritt, ren havre och spår av gluten.
  • Om att äta glutenfritt på olika sätt.
  • Vanliga frågor om ingredienser.

Arrangemanget var trevligt och åhörarna intresserade. De ställde många spännande frågor och efteråt fick jag en stor spontan tack-kram från en av åhörarna, vilket gjorde mig mycket lycklig!

Några kommentarer efter föreläsningen:

“Tack för en informativ och saklig föreläsning.”

“Det här var bara så bra!”

“Jag är såå glad att jag kom och lyssnade! Tack för en massa intressant information!”

Läs mer om mina olika föreläsningar här och kontakta mig gärna för uppdrag.

Margareta Elding-Pontén, 28 april 2018