Mängden gluten länkas till risk för celiaki

Ett högre glutenintag under de första fem åren i livet kopplas till en högre risk för att utveckla celiaki – hos de barn som bär på riskgener för sjukdomen. Det konstateras i en nyligen publicerad observationsstudie.

Över 400 000 nyfödda barn i Sverige, Finland, Tyskland och USA screenades för riskgener för celiaki under 2010 till 2017. Av dem inkluderades drygt 6000 barn till den aktuella observationsstudien. Dessa barn bar alla på riskgener för celiaki och det fanns också information om barnens kost under de första åren genom kostdagböcker. Mängden gluten beräknades ur familjernas rapporter om barnens kost. Slutsatsen är att barn med risk för celiaki i högre utsträckning utvecklar sjukdomen ju mer gluten de får under de fem första åren i livet. Risken var i studien högst vid två till tre års ålder. Barn som fick två gram gluten (finns i ungefär en brödskiva vanligt bröd) per dygn hade en 75 procents ökad risk för att utveckla celiaki jämfört med barn som fick under två gram gluten per dygn. Värt att notera är att även om risken var högre, var det ändå bara 7 % av barnen som utvecklade celiaki och 18 % av barnen som visade ett så kallat förstadium till celiaki med autoantikroppar. De allra flesta med förhöjd risk för celiaki utvecklar alltså inte sjukdomen.

Lyssna gärna på denna två minuter långa intervju med överläkare Daniel Agardh, en av forskarna bakom studien.

Här är länken till artikeln om studien. Och här är länken till en kommentar om studien.

Vetenskap och hälsa i Skåne har skrivit denna sammanfattning. Och här är en artikel i Sydsvenska dagbladet, där Carin Andrén Aronsson bland annat poängterar att man inte ska undvika gluten i onödan eftersom både vete och råg innehåller viktiga mineraler och vitaminer som är svåra att täcka med glutenfri kost.

Notera att den studie som har gjorts är en observationsstudie och orsaks-samband är inte studerat. För att konfirmera resultaten konstaterar forskarna att det krävs en randomiserad klinisk studie där barn med genetisk risk för celiaki under de första åren i livet ges olika mängder gluten i kontrollerad form.

Om en sådan studie ger samma resultat antar jag att råden kring glutenintroduktionen till spädbarn med genetisk risk för celiaki kommer att ses över. En ändring kräver dock att alla barn genomgår gentest för att se om de bär på riskgener för celiaki. Är vården redo för att screena alla nyfödda barn på detta sätt? Kommer råden i annat fall bli att det endast är barn till föräldrar med celiaki, som ges speciella råd kring glutenintroduktionen?

Det är viktigt att känna till att risken för celiaki med en större mängd gluten enbart gäller för de barn som bär på riskgener för sjukdomen. Barn utan riskgener kan äta mycket gluten utan att riskera att utveckla celiaki. Det är också tänkvärt att de flesta med riskgener för celiaki faktiskt inte utvecklar sjukdomen. Så var det även i den aktuella studien – dvs även om risken för att utveckla celiaki ökade med ökad glutenmängd, klarade sig de flesta barn från att utveckla sjukdomen. I studien fick 7 % av barnen celiaki, och 18 % av barnen visade ett så kallat förstadium till celiaki med autoantikroppar.

Den aktuella studien går hand i hand med vad forskarna tidigare har publicerat – se till exempel vad jag skrev om Carin Andrén Aronssons avhandling 2016 här.

Margareta Elding-Pontén, 14 augusti 2019

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!

Nexvax2 – Vaccin mot celiaki – Fas-2-studien avbryts

Många har nog läst om ImmusantT:s forskning och studier för att försöka utveckla ett “vaccin” mot celiaki, eller snarare ett botemedel mot celiaki genom att avprogrammera vissa cellers skadliga reaktion i samband med att gluten kommer ner i tarmen. Företagets senaste kandidat kallas för Nexvax2 och är tänkt att fungera på liknande sätt som när personer med allergi får små doser allergen i ökad mängd och då gradvis bygger upp en tolerans mot det allergenet. Just Nexvax skulle i så fall fungera för 80-90 % av personerna med celiaki – det vill säga de som har genotypen HLA-DQ2.5.

Nu kom tyvärr precis beskedet att den fas-2-studie som har pågått sedan i höstas avbryts i förtid. Det görs på grund av att initiala resultat tyder på att Nexvax2 inte ger personer med celiaki ett bättre skydd mot gluten än vad placebo gör.

ImmusanT ska nu gå igenom studiens insamlade data för att bättre förstå orsaker och samband. Läs deras pressmeddelande här.

Läs mer om hur NexVax2 är tänkt att fungera här. Där finns bland annat en informativ video.

Margareta Elding-Pontén, 27 juni 2019

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!

Bild från Fact Sheet om Nexvax2 på ImmusanT:s hemsida

Rapport från nordiskt projekt: Kontroll av glutenfria produkter

Idag kom rapporten från det nordiska kontrollprojektet om glutenfria färdigförpackade produkter. Det genomfördes under hösten 2018 i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Syftet med projektet var att kontrollera om reglerna för märkningen glutenfri och mycket låg glutenhalt följs och om glutenhalten i produkter med dessa märkningar ligger inom gränsvärdena 20 respektive 100 ppm. Projektet har finansierats av Nordiska ministerrådet.

Produkter som kontrollerades var olika typer av färdigförpackade glutenfria produkter – till exempel bröd, kex, kakor, frukostflingor, mjölmixer och råvaror som bovetemjöl och havregryn. Kontrollen inkluderade både analys av glutenhalten i utvalda produkter samt inspektion av företagens rutiner för att säkerställa korrekt märkning. Det är mycket bra! Tack för detta initiativ!

Totalt analyserades 154 produkter, varav 24 i Sverige, 28 i Danmark, 22 i Norge och 80 i Finland. 67 av produkterna var märkta med det överkorsade axet.

Endast en produkt (i Norge) hade märkningen mycket låg glutenhalt. Den var dock felmärkt eftersom den bara bestod av naturligt glutenfria ingredienser. Sådana produkter får märkas med glutenfri men inte med mycket låg glutenhalt.

153 produkter hade märkningen glutenfri. 151 av dessa klarade gränsvärdet för glutenfri (max 20 ppm gluten). Men två av produkterna (i Danmark) hade glutenhalter på 74 ppm respektive 63 ppm. De kom från samma företag, som nu har återkallat produkterna. De var inte märkta med det överkorsade axet. I Danmark var det alltså 7 % av produkterna märkta med glutenfri som inte höll gränsvärdet, medan alla produkter i Sverige, Norge och Finland höll gränsvärdet.

När det gäller rutiner fanns det en del brister på vissa företag. Bland annat saknade 6 av 48 producenter faroanalys, och många producenter med faroanalys hade inte tagit hänsyn till allergenet gluten i alla relevanta processer… Däremot hade alla kontrollerade producenter grundläggande rutiner för hantering av gluten och andra allergener.

Det känns bra att alla undersökta produkter i Sverige höll gränsvärdet glutenfri, men det verkar ändå finnas mer att göra för att säkerställa alla rutiner på vissa företag.

Det är väldig bra att dessa studier görs! Livsmedelsverket och våra kontrollmyndigheter behövs. Tack till alla som har bidragit till denna rapport!

Här kan du läsa rapporten i sin helhet.
Här kan du läsa Livsmedelsverkets sammanfattning av rapporten.

Margareta Elding-Pontén, 26 juni 2019

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!

Vaccin mot rotavirus

Det här är spännande! Och från i höst kommer vaccin mot rotavirus att ingå i Sveriges nationella vaccinationsprogram för barn!

Enligt en studie i Australien skulle vaccination mot rotavirus i tidiga barnår kunna skydda mot diabetes typ-1. Forskarna såg att antalet barn, 1–4 år, som insjuknade i diabetes typ-1 sjönk från 2007, när Australien införde vaccination mot rotavirus av små barn. Forskarna spekulerar i om minskningen kan ha att göra med att barnen undvek rotavirusinfektioner just i unga år, då immunsystemet inte är färdigutvecklat.

Detta är i överensstämmelse med tidigare studier, där man kopplat rotavirusinfektioner i unga år till en ökad risk för både celiaki och diabetes typ-1.

Jag tycker att det är spännande om rotavirusvaccinationen även skulle kunna skydda mot celiaki. 🙂 Det blir mycket intressant att följa hur den nya rotavirusvaccinationen i Sverige kommer att påverka antalet nya fall av celiaki och diabetes typ-1.

Läs mer om studien från Australien här.

Jag har tidigare skrivit några texter om virus och risken för att utveckla celiaki. De går hand i hand med rotavirusstudierna:
* Kan virus trigga igång celiaki?
* Tarmfloran, antibiotika, bakteriofager, celiaki?

Margareta Elding-Pontén, 11 maj 2019

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!

Celiaki efter blodtransfusion?

Årets artikel 2018 handlar om risken att utveckla celiaki efter blodtransfusion.

Hypotesen var att de speciella antikroppar, som en person med celiaki har, skulle kunna överföras via blodtransfusion och då trigga igång celiaki hos mottagaren.

Men studien visade varken på en ökad eller på en minskad risk för att utveckla celiaki för de patienter som fått blod från en person med celiaki. Antikropparna verkar alltså i denna studie inte påverka uppkomsten av celiaki. Huvudslutsatsen i artikeln är att det är osannolikt att celiaki överförs vid en blodtransfusion.

Av vad jag har kunna uttyda av originalartikeln tar studien hänsyn till den genetiska risken för celiaki och även till om blodgivarna med celiaki hade haft diagnosen länge eller kort tid eller om de fick diagnosen efteråt. Det senare är viktigt, eftersom det kan påverka om givarna hade förhöjda antikroppsvärden eller ej.

Här är originalartikeln och här är en summering av artikeln.

Margareta Elding-Pontén, 18 april 2019

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!


Femton år med celiaki

Det blåser friskt. Vinden sliter i träden och molnen färdas snabbt över himlen. Pölarna efter veckans regn har under natten vuxit sig större och djupare. Jag gör ständiga avstickare från stigen runt de mest gyttjiga områdena. Stegen är pigga, och kanske är det koltrastens förtjänst. Tidigt i morse, när regnets smattrande mot rutorna hade upphört satt han där ute i blåsten och sjöng. Liten och svart men med den klaraste och vackraste sångrösten av dem alla väckte han mig – och jag blev så lycklig över att han var tillbaka.

För femton år sedan blåste det också friskt här hemma. Då var det en omvälvande blåst som kastade omkull vardagen för vår familj. För femton år sedan fick både min då tioårige son och jag diagnosen celiaki. I morgon, den 18 mars, har vi ätit glutenfritt i femton år.

Omställningen var tuff. Det kändes som om det var så mycket vi var tvungna att göra och lära oss. Skaffa kunskap om sjukdomen. Lägga om kosten och hitta nya matvaror. Läsa ingrediensförteckningar på rätt sätt. Säkerställa glutenfri skolmat. Informera och sprida kunskap till släkt och vänner. Lära ett nytt sätt att baka. Och mycket mer…

Men efter de första omvälvande och känslosamma veckorna gick det lättare. Tack vare regelbunden kontakt med duktiga dietister kunde vi fråga och direkt få svar på alla våra frågor – framförallt ständigt nya frågor om tydning av ingrediensförteckningar. Vi insåg att det inte var så krångligt ändå – i alla fall inte att hantera sjukdomen här hemma. Resultatet kom också snabbt med väl fungerande magar. Det var fantastiskt!

Troligtvis var det en fördel att vi var två, som började äta glutenfritt samtidigt här hemma. Jag bestämde mig direkt för att ta det som en positiv utmaning. Själv hade jag kunnat försaka och stå ut med det mesta för att må bra och sköta sjukdomen. Men jag kände mig väldigt ledsen för min tioårings skull. Han gav mig därför den drivkraft jag behövde för att experimentera med bakningen, tills jag lärde mig att baka gott. Utan honom hade jag gett upp… För hans del var det säkert skönt att inte känna sig ensam om sjukdomen hemma. Jag tror att både han och jag är glada över att vi har varit två om sjukdomen i familjen och har kunnat stötta varandra. Men när lillebror en dag sade att han önskade att han kunde ta över storebrors sjukdom för att det verkade vara så svårt för honom, knep det till rejält i mammahjärtat.

Nu har det gått femton år, och celiaki och den glutenfria kosten är vardag för oss. Idag känner jag inte att det är någonting konstigt eller besvärligt med vår celiaki. I stället är jag oändligt tacksam över att sjukvården hittade sjukdomen så att vi fick diagnosen celiaki. Utan den hade vi fortfarande svävat i okunskap och fortsatt att äta gluten med alla de problem det förde med sig för oss.

Jag känner mig mycket stolt över min son! Att som tioåring ställa om kosten, stå och vänta på sin specialskolmat, missa godsaker på kalas och hela tiden tvingas att tänka på kosten var säkert inte lätt. Men han var ståndaktig och målmedveten. Troligtvis kände han också att han mådde så mycket bättre nästan omedelbart. Jag är en mycket stolt mor. 😊

Idag, när så många äter glutenfritt och det finns så mycket glutenfria matvaror, är det på många sätt mycket enklare att ha sjukdomen celiaki än för femton år sedan. Ändå tänker jag på alla som idag får diagnosen celiaki och kommer att göra ungefär samma resa som vi gjorde – med hela den omställning det innebär. Till er vill jag skicka med några tankar, som jag hoppas kan vara ett gott stöd:

  • Ta det som en positiv utmaning, om du får diagnosen celiaki. Det är bra att känna till att du har celiaki. Och tänk så fantastiskt det är att kunna behandla en så allvarlig autoimmun sjukdom enbart med glutenfri kost – utan läkemedel! Det tycker jag är oerhört häftigt och skönt ♥
  • Ta hjälp av en duktig dietist för att ta reda på vad du ska äta och vad du ska undvika att äta. En duktig dietist är ovärderlig och någonting som du ska kräva att få vid diagnosen celiaki. Använd din dietist som ett bollplank för frågor som dyker upp.
  • Skaffa kunskap om celiaki och den glutenfria kosten. Det skapar en enorm trygghet och gör att det blir så mycket enklare att hantera sjukdomen.
  • Om ditt barn har celiaki: Be att få förvara lite glutenfritt bröd, glutenfri pasta etc hos kompisar, så att det alltid finns någonting för ditt barn att äta där. Och oroa inte ditt barn i onödan när det gäller kosten.
  • Gå gärna med i Svenska Celiakiförbundet och (om du är under 30 år) även i Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF). Där finns mycket bra information.

Idag, när det blåser så friskt ute, tänker jag på den omvälvande blåsten här hemma för femton år sedan. Den blåste snabbt över. Det gick enklare att hantera vardagen med celiaki än vad vi först trodde. Visst har vi fått ta olika avstickare från en utstakad stig, och visst har omvägarna ibland varit gyttjiga och besvärliga. Men vi har lärt oss mycket och blivit trygga med hur vi hanterar vardagen med celiaki. Glädjen över att må bra utan att behöva ta läkemedel är också stor. Det är någonting att klamra sig fast vid, om det skulle blåsa hårt. Det gör mig lika lycklig som när jag i blåsten tidigt i morse hörde den första koltrasten för i år.

Margareta Elding-Pontén, 17 mars 2019

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!

Blommor till min son!

Faktagranskning av hälsoböcker

Med stort intresse följer jag debatten om faktagranskning av så kallade hälsoböcker.

Allting är mycket intressant. Läs och lyssna!

Jag tycker att det är mycket bra att detta nu tas upp och diskuteras så här flitigt. Under lång tid har jag fascinerats av hur lätt det verkar vara att ge ut en bok med tvärsäkra, men vagt underbyggda påståenden. Ju mer tvärsäkra – desto större chans tycks boken ha att bli en bästsäljare. Gärna ska råden i boken också vara tvärt emot delar av vetenskapen och dagens råd från till exempel Livsmedelsverket och de Nordiska näringsrekommendationerna, uttrycka sig negativt mot läkemedelsforskningen och spela på människors rädsla för att äta någonting som beskrivs som farligt. Detta riskerar att urholka förtroendet för vetenskapen, vilket gör mig djupt orolig.

En faktabok ska vara just en faktabok. De slutsatser som dras ska vara väl förankrade i vetenskapen. Om där görs personliga antaganden eller dras personliga slutsatser ska det tydligt framgå. Samtidigt måste författaren och bokförlaget vara medvetna om att det som skrivs i en faktabok av många uppfattas som just fakta och sanningar. Bästsäljande böcker riskerar därför ibland att skada förtroendet för forskning och vetenskap.

Ett högintressant ämne är idag tarmfloran – och många nya böcker spinner på just detta tema. Forskningen är dock här just nu i sin linda, och det är inte alltid lätt att dra slutsatser kring orsaker till skillnader mellan olika människors tarmflora. Vad är hönan och vad är ägget? Att dra långtgående och förhastade slutsatser är inte alltid av godo – speciellt inte om det resulterar i en rädsla för eller en överdriven tilltro till olika typer av mat.

Min bok “Glutenfritt – gott och enkelt” är en bok om sjukdomen celiaki och glutenfritt med tips för bakning och med många recept. I samband med att jag skrev boken var jag mycket noggrann med att rådfråga och ta till mig synpunkter från bland annat Svenska Celiakiförbundet, Livsmedelsverket, dietister och läkare samt att läsa vetenskaplig litteratur. Bokens text har lästs av dietister och läkare. Några egna slutsatser eller tolkningar skulle jag aldrig komma på att skriva ner som sanningar i min bok.

Säkerligen hade jag kunnat sälja fler böcker, om jag hade drivit tesen att gluten är ett gift och att alla bör äta glutenfritt för hälsans skull. Men eftersom detta inte finns underbyggt i forskningen, ligger det inte alls för mig. Tvärtom har jag allteftersom forskningsrapporter publicerats delat många texter om att orsaken till att en del människor tycker sig må bättre på en glutenfri kost inte behöver ha med proteinet gluten att göra utan troligtvis i stället många gånger beror på att olika typer av kolhydrater också plockas bort tillsammans med gluten. (Sök på till exempel ”fodmap” eller ”NCGS” i sökfältet på min hemsida.) Ingenstans uppmanar jag någon att äta glutenfritt – om personen inte är diagnosticerad med sjukdomen celiaki. Jag har till och med rått personer att vänta med att köpa boken tills de är ordentligt utredda för celiaki inom vården. För mig är det A och O att alla med celiaki ska få sin diagnos och att sjukdomen celiaki ska bli välkänd – inte att sälja en mängd böcker.

Nyfiket kommer jag att fortsätta att bevaka vad som skrivs på temat faktagranskning av faktaböcker inom området kost och hälsa. Ämnet är högst intressant och jag är mycket tacksam för att det har tagits upp nu!

Margareta Elding-Pontén, 3 mars 2019

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!

#eldingponten #fackbok #faktabok #faktagranskning #faktagranska #vetenskap #kostochhälsa #hälsoråd

HUR GÖR DU NÄR DU ÄTER UTE?

Jag vet att alla med celiaki tyvärr inte vågar äta ute. Jag vet också att de som äter ute gör det på olika sätt. Nu är jag nyfiken på hur just du gör. 😉

Själv vågar jag äta ute och tycker att jag alltid har blivit väldigt väl bemött. Trots risken för att betraktas som alltför kontrollerande frågar jag hellre en gång för mycket än är orolig för vad jag stoppar i mig. Med ett leende och ett tack känns det ofta som om mina frågor tas på rätt sätt och jag får den service och de svar jag behöver för att känna mig trygg. När maten kommer in, ställer jag kontrollfrågan om det är glutenfritt, och om jag ser någonting misstänkt frågar jag vad det är för något. För säkerhets skull undviker jag att äta det jag är tveksam till – om jag inte blir övertygad av personalens svar. Jag vill inte vara orolig. Jag brukar också specifikt fråga om såsen eller soppan är redd med vetemjöl. Allra först är jag också noggrann med att tala om att jag har celiaki och därför behöver glutenfri mat. Idag känns det som om det krävs för att jag ska bli tagen på allvar.

Jag har noterat är att personalen ofta inte vet skillnaden på ren (glutenfri) och oren havre eller kan svara på om en produkt är gjord på ren eller oren havre. Tyvärr misstänker jag att produkter gjorda på vanlig havre ibland sägs vara glutenfria. Jag brukar också få förklara att jag äter maträtter med vanlig sojasås, eftersom de brukar vilja undanhålla dem för mig annars.

Sedan har jag en känsla av att restaurangpersonalen idag till en viss del lär sig av kunderna, vilket kan skapa problem. Å ena sidan får de instruktioner från dem som äter glutenfritt enligt väldigt hårda riktlinjer (mycket striktare än de flesta med celiaki). Å andra sidan kommer trendätarna, som kan tillåta sig gluten lite när de vill. Detta gör troligtvis att restaurangerna får helt olika budskap och faktiskt blir trängda från olika håll.

Med allt detta skrivet är jag nu väldigt nyfiken:
HUR GÖR JUST DU NÄR DU ÄTER UTE?

Margareta Elding-Pontén, 24 februari 2019

Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!


Faran med att själv testa om man tål gluten eller ej

Här är ett tips på en (tyvärr) fortfarande högaktuell artikel om att välja bort produkter med gluten för att sedan dra egna slutsatser om vad man tål och inte tål. Texten går hand i hand med det jag själv har skrivit.

Notera att för personer med celiaki är det viktigt att få en ordentlig diagnos, dels för att rimligtvis kunna hålla en så strikt glutenfri diet hela livet som sjukdomen kräver, och dels för att kunna få den hjälp av dietist som behövs. Att enbart förlita sig på råd på sociala medier är vanskligt.

Diagnosen förutsätter (i alla fall idag) att gluten ingår i kosten fram tills diagnosen är ställd – och den måste ställas inom vården. För celiaki fungerar ingen självdiagnos.

Margareta Elding-Pontén, 14 februari 2019

Välkommen att följa mig på Facebook, Instagram och Twitter!

Mitt år 2018

Ibland känns det som om tiden rinner iväg för snabbt. Ibland tycker jag att dagarna borde räcka till så mycket mer. Det finns ju så mycket jag vill uträtta… Men ibland glömmer jag vad som faktiskt har hänt. En djupdykning genom år 2018 fick mig att inse det:

Tillsammans med duktiga dietister har jag arbetat vidare för att få kostråd vid celiaki inkluderat i de nationella vårdprogrammen för celiaki för barn och vuxna. I september hade vi ett möte med Celiakiarbetsgruppen inom Barnläkarföreningen, och de var mycket positiva till vårt förslag. Nu bearbetar vi det för att få med ännu fler aspekter, och jag är väldigt glad över att min idé från förra hösten snart kommer att bära frukt.

I april började jag arbeta som Celiakispecialist för Fria bröd på en del av min tid. En stor del av mitt uppdrag är att sprida information om celiaki, men arbetet innebär också andra spännande utmaningar.

Uppdraget för Fria bröd gjorde att jag tackade nej till att fortsätta i Celiakiförbundets förbundsstyrelse. Jag har dock fortsatt god kontakt med Celiakiförbundet och blev bland annat engagerad som korrekturläsare för senaste numret av CeliakiForum för artiklarna om spårmängder och märkning av glutenfria produkter.

Jag har fortsatt att engagera mig för att i egen regi sprida information om celiaki och glutenfritt. Bland annat har jag föreläst i Borlänge, i Uppsala, på Bohusläns museum i Uddevalla och på Free From Functional Food-mässan i Stockholm. Nu i december hade jag i Frias regi en tretimmars-föreläsning om celiaki för Kostekonomer på Göteborgs Universitet.

Vidare har jag i egen regi skrivit en del inlägg som

Utöver detta har jag varit intervjuad i Hemmets Journal och i P4 Dalarna, vilket var spännande.

Via mejl, Facebook och Instagram har jag haft många kontakter med olika personer. Ibland har det varit intressanta frågor och diskussioner och ibland har det varit bokbeställningar eller positiv återkoppling på min bok eller på mina inlägg.

Denna djupdykning genom år 2018 gjorde mig glad. Det har ändå hänt en hel del. 😊 Med tanke på att jag egentligen främst arbetar med annat (se www.akiri.se) är det roligt att inse att mitt engagemang inom celiakiområdet har gett denna utdelning.

Nu hoppas jag att år 2019 ska bära ännu mer frukt. Det finns ju fortfarande så mycket jag vill uträtta… Framförallt önskar jag att kunna skapa tid för de böcker jag så gärna vill skriva. Något löfte vågar jag inte ge, men min stora önskan för år 2019 är att året kan ge mig den tid jag behöver för mina bokprojekt.

Tack för detta år! Det är underbart med all fin respons ni ger, vilken får mig att känna att jag inte arbetar i onödan. Den samt mina egna förhoppningar gör också att jag nyfiket ser fram emot allt som år 2019 kan föra med sig…

Nu önskar jag er alla ett Gott Slut och ett mycket Gott Nytt År!

Margareta Elding-Pontén, 30 december 2018

Välkommen att följa mig på Facebook, Instagram!

Sisjön, Askim, Göteborg. Foto: Margareta Elding-Pontén