Ännu en årsstämma är avklarad.
Ännu en årsredovisning är påskriven.
Ännu ett år har avlöpt med gröna siffror.
Fylld av tacksamhet går jag hem.
Tacksam över alla uppdrag jag har av så vitt skilda slag.
Tacksam för alla nya kontakter och vänner uppdragen har gett mig.
Tacksam över den frihet företaget trots allt ger.
Och i dessa tider, som rymmer så mycket osäkerhet, känner jag en extra tacksamhet.
Jag vet. “Någon” tycker att jag jobbar jämt.
Kanske är det ibland så roligt att jag blir alltför fokuserad? Kanske tar jag mig ibland vatten över huvudet? Kanske hade jag behövt mer hjälp på olika områden?
Att vara sin egen är på både gott och ont. Att dra i allting själv kan ta lång tid.
När en IT-avdelning saknas …
När en marknadsavdelning saknas …
När en chef att staka ut riktningen för framtiden med saknas …
Allting ligger i mina egna, små händer.
Långsamt lär jag mig. Efter hand hittar jag värdefulla kontakter att anlita. Och när jag har möjlighet att ta emot deras stöd känner jag tacksamhet.
Jag vet att många nu har det svårt på olika sätt. Det känns väldigt tungt. Och en oro för framtiden bär jag själv alltid med mig.
Men idag går jag hem med lätta steg. Följeslagaren är en enorm tacksamhet – och den är extra stor i dessa oroliga tider.
Margareta Elding-Pontén, 25 september 2020
