Semlor, fastlagsbullar, hetvägg… Hemma sade vi alltid fastlagsbullar, och de serverades aldrig förrän på fastlagssöndagen, 7 veckor före påsk. Naturligtvis var de då hembakade av min mor och rikligt fyllda med en blandning av inkråm, mandelmassa och grädde. Tre syskon försökte välja den allra godaste. Kanske var det den tyngsta? Kanske var det den som såg störst ut? Två dagar senare, på fettisdagen, fick vi återigen fastlagsbullar och därefter då och då på söndagarna fram till påsk – helt enligt den gamla traditionen.
Traditionen sitter djupt rotad i mig. Alla propåer om att börja äta fastlagsbullar direkt efter jul ignorerar jag totalt. Bageriernas lockande skyltfönster går jag snabbt förbi. Jag tillhör helt enkelt dem som inte äter fastlagsbullar före fastlagssöndagen. För det är ju fastlagsbullar, eller hur?
I år infaller Fastlagssöndagen den 26 februari och fettisdagen den 28 februari. Det är alltså nu precis fyra veckor kvar tills jag kommer att äta min första fastlagsbulle för i år. Jag bakar dem glutenfria och gärna extra luftiga och fluffiga som kontrast till den maffiga mandelmasse-fyllningen. Riktigt lätta och luftiga blir bullarna med hjorthornssalt i degen. Fyllningen är precis så riklig och underbar som min mor alltid har gjort den.
Receptet finns förstås i min bok Glutenfritt – gott och enkelt. Jag har gjort en fil med de två sidorna från boken. Här är receptet från boken som en fil, som går att skriva ut. Bullarna blir perfekta bakade på Finax röda mjölmix (vilket är basmjölet i bokens recept).
Hoppas att ni tycker om dem – fastlagsbullarna! Lycka till!
Margareta Elding-Pontén, 29 januari 2017