Igår rapporterade flera tidningar om barnallergistudien Bamse från KI, som visar att bara 7 % av 16-åringarna i Sverige har en matallergi, trots att 28 % trodde sig vara allergiska.
Det finns poänger i tidningarnas rapportering, som att de som verkligen är allergiska riskerar att inte bli tagna på allvar och att skolköken har ett jättejobb i att tillhandahålla säker mat för alla – men ofta i onödan enligt studien. De sakerna är oerhört viktiga att lyfta fram.
Men i tidningarnas rapportering blandas tyvärr allergier ihop med både celiaki och laktosintolerans. Ingen av dessa är allergier. Celiaki är en livslång, autoimmun sjukdom. Laktosintolerans beror på för lite av enzymet laktas i tarmen. Orden allergi och överkänslighet används också om vartannat i texten. När läkaren blir citerad med att han
kallar den kraftiga ökningen av upplevd laktos- och glutenallergi “en underlig epidemi”
är det mycket olyckligt. Både allergier och celiaki är allvarligt och kräver noggrann kost, men det är två helt olika saker och ska inte blandas ihop. Inte heller laktosintolerans hör ihop med allergier.
Här är några länkar till gårdagens tidningsartiklar om detta:
Svenska Dagbladet
Sydsvenskan
Helsingborgs dagblad
Aftonbladet
Dagens Hälsa
Ursprunget till tidningsartiklarna är det här inslaget i Tv4:s Nyhetermorgon den 2 november.
Efter att ha sett inslaget skrev jag ner följande tankar på min Facebooksida:
Det är bra att problemen med att så många undviker mat i onödan tas upp. Men det är olyckligt att allergier, intoleranser och autoimmuna sjukdomar blandas ihop.
Varken celiaki eller laktosintolerans är allergier. Laktosintolerans beror på avsaknad av eller för lite av enzymet laktas i tarmen. Celiaki är i stället en autoimmun sjukdom.
I Sverige är celiaki synonymt med glutenintolerans. Termen glutenintolerans är dock ett ord som skapar mycket förvirring och helst inte bör användas. (Läs mer om varför här.) Den förvirringen skapades också i inlägget i Nyhetsmorgon på flera ställen. Ett allvarligt sådant var när programledaren berättade att hon tagit ett test, som visade att hon var intolerant mot gluten. Hon åt därför inte gluten på två år, varefter hon började äta gluten igen utan märkbara problem.
Ett test som visar att man är intolerant mot gluten tolkar jag som en indikation på att man är glutenintolerant, det vill säga har celiaki. Celiaki är en livslång sjukdom, som inte alltid ger märkbara symtom. Har man celiaki skadas dock tunntarmen om man äter gluten – även om man inte alltid märker av några problem. För att tarmen ska hålla sig frisk får man därför inte slarva med kosten utan måste hålla en strikt glutenfri kost hela livet. Man får inte börja med en vanlig, gluteninnehållande kost – även om man testar och inte tycker sig märka av några problem.
Diagnosen celiaki ställs inom vården. Den kan man inte ge sig själv – inte ens med de enkla test som finns på apoteken.
Det är oroande om programmet får folk att tro att glutenintolerans och celiaki är två olika saker. Ännu mer oroande är det om folk tror att celiaki (glutenintolerans) kan växa bort och att man kan testa det själv.
De två dagarnas nyhetsrapportering är bra på många sätt, men jag oroas av begreppsförvirringen när det gäller intoleranser, allergier och autoimmuna sjukdomar. Veckans nyhetsinslag spred tyvärr förvirring av begreppen till den svenska befolkningen. Förhoppningsvis är källan till det hela, Barnallergistudien Bamse, tydlig med vad de inkluderar i studien och hur det benämns i rapporten.
Margareta Elding-Pontén, 4 november 2016
