En artikel idag på Nutritionsfakta.se tar upp frågan om resultaten från vetenskaplig forskning stödjer de populärvetenskapliga påståendena om pro- och antiinflammatorisk kost som saluförs som sanningar. Författarna har studerat den vetenskapliga litteraturen för att se om det finns belägg för att viss mat främjar och annan mat motverkar inflammation i kroppen. Gluten, mjölkprodukter, socker och kött omtalas ofta som om de skulle vara proinflammatoriska. Fisk, frukt, grönsaker, bär, fullkorn, nötter, olivolja och vissa kryddor omtalas som antiinflammatoriska. Författarna tar även upp stenålderskost, 5:2-diet och LCHF.
Slutsatsen av undersökningen är att det saknas vetenskapligt underlag för att påstå att enskilda födoämnen har en effekt på inflammation i kroppen. Det går heller inte att ge antiinflammatoriska kostrekommendationer utifrån de studier som finns.
Några utdrag ur artikeln är här:
”Inflammation är kroppens sätt att reagera på en infektion eller skada.”
”Inflammationen är en nödvändig process för att skydda kroppen, men eftersom många av de molekyler som bildas i samband med inflammation också skadar vävnader krävs en påföljande läkningsprocess. Det går alltså inte att säga att inflammation enbart är av godo eller av ondo, det är ett komplext system som måste vara i balans för att inte kroppen ska ta skada.”
”… gluten gav inte någon ökad inflammation i jämförelse med andra proteinkällor.”
”Sammantaget är det vetenskapliga underlaget mycket bristfälligt för att gluten, mejeriprodukter, socker eller kött orsakar eller förvärrar inflammation hos friska människor. Studier har inte påvisat eller indikerat att gluten kan öka inflammationsmarkörer i blodcirkulationen eller i tarmen. Samma sak kan sägas om mejeriprodukter, men några studier har tvärtom indikerat en antiinflammatorisk effekt av ett ökat intag.”
Artikeln avslutas med texten:
”Det finns dock indikationer på att olika livsmedel och koster påverkar inflammationsaktiviteten i kroppen, det vill säga balansen mellan ett fungerande och ett överaktivt immunförsvar. Dessa samband måste studeras i större detalj och omfattning än tidigare, för att vetenskapligt säkerställa effekten hos människa och för att eventuellt kunna ge specifika antiinflammatoriska kostrekommendationer.”
