Medicin med Mosley: "Är glutenallergi en myt?"

Såg ni programmet Är glutenallergi en myt? i programserien Medicin med Mosley i SVT i måndags den 19 juni 2017? Här är länken till programmet. Det är bara början och slutet som handlar om gluten (de första sex minuterna och de sista fyra minuterna – dvs minut 0-6 samt 47-51).

Tyvärr späder nog detta program på både trenden glutenfritt och begreppsförvirringen inom området. Slutsatsen i programmet, efter att ha låtit 52 personer äta glutenfri respektive glutenhaltig pasta, är att glutenfritt är bra för alla. Med sin slogan Trust me, I’m a Doctor låter de mycket övertygande. Jag skulle dock vilja ha svar på några av mina frågor (misstankar) innan jag tar till mig detta. Jag tvivlar nämligen på att de enbart har studerat gluten i sitt försök.

Jag oroas också av slutklämmen i programmet:

”Om du tänker undvika gluten bör du rådfråga läkare – men det positiva är att det är enkelt och billigt att pröva på det hemma.”

Detta uttalande är både tvetydigt och olyckligt. Ja; det är viktigt att rådfråga läkare först. Men nej; det är inte att föredra att testa hemma, eftersom vi vill hitta de som har celiaki. Idag går det inte att ta reda på om en person har celiaki och därmed måste äta strikt glutenfritt hela livet, om personen redan äter glutenfritt. Risken om man testar själv – och om man i själva verket har celiaki utan att veta om det – är att man känner sig fram och inte äter så strikt glutenfritt som en person med celiaki behöver göra.

Det är viktigt att notera att programmet inte handlar om celiaki utan om de besvär som en del personer upplever av glutenhaltiga livsmedel. Tillståndet har fått många olika namn såsom

• gluten sensitivity / glutenkänslighet
• non-coeliac gluten sensitivity / icke-celiakirelaterad glutenkänslighet
• non-coeliac wheat protein sensitivity / icke-celiakirelaterad veteproteinkänslighet
• non-coeliac wheat sensitivity / icke-celiakirelaterad vetekänslighet
• wheat sensitivity / vetekänslighet
• gluten intolerance / glutenintolerans (OBS: Läs vidare!)

I programmet valde de genomgående att kalla tillståndet för glutenintolerans, vilket är olyckligt eftersom den termen används på olika sätt i olika länder och lätt förväxlas med celiaki. Här i Sverige har vi länge benämnt celiaki som glutenintolerans, men lyckligtvis börjar vi nu övergå till att konsekvent använda ordet celiaki i stället. Ordet glutenintolerans ska man helt försöka undvika för alla tillstånd – just på grund av att ordet används på så många olika sätt. Jag har skrivit mer om varför här.

Även programmets titel är olycklig. Varför de har valt ordet glutenallergi är obegripligt. I programmets undersökning har de tagit bort personer med celiaki och med veteallergi, så de kan inte mena veteallergi. Vad syftar i så fall glutenallergi på? Den känslighet de studerar i programmet är ingen allergi. Troligtvis är det bara en olycklig titel på den svenska översättningen av det engelska programmet. På engelska är titeln Should I go gluten free?

I studien i programmet ingick 60 personer utan celiaki och utan veteallergi. En del av personerna visste dock att de hade IBS. Deltagarna fick äta glutenfri pasta i två plus två veckor och glutenhaltig pasta i två veckor, utan att de visste när de fick vad. Efter varje tvåveckorsperiod fick deltagarna anteckna hur de mådde med avseende på olika aspekter, som gaser i magen och huvudvärk. Även blodprover togs efter varje period för att undersöka inflammationsmarkörer och antikroppar.

52 personer fullföljde studien. Ingen skillnad kunde ses när det gällde inflammationsmarkörerna eller antikropparna. Däremot noterade deltagarna färre symtom under de veckor som de åt glutenfri pasta. Speciellt gällde skillnaderna upplevt obehag från magen, uppsvälldhet och gaser i magen. För huvudvärk, ledvärk och nedstämdhet fanns det däremot inga signifikanta skillnader.

Mer information om studien och programmet finns här på BBC:s hemsida.

I programmet gjordes slutsatsen att det är fördelaktigt med glutenfri kost för alla på grund av att folk upplever att de mår bättre av det. Främst gällde detta känslan av mindre gaser, uppsvälldhet och obehag från magen. Skillnaden för just dessa parametrar var statistiskt signifikant.

Dessa slutsatser är helt tvärtemot vad till exempel Christine Henriksen berättade om för sin kommande publikation med en studie på 66 personer. Där studerade de påverkan av gluten respektive fruktaner. Fruktaner är en slags kolhydrater som finns i bland annat vete, korn och råg och som tillhör klassen Fodmap, vilket är kolhydrater som vissa personer har svårt för att bryta ner och som då kan ge obehag från magen. I Christine Henriksens vetenskapliga studie såg de att fruktanerna påverkade folk negativt med magproblem, medan de flesta som fick gluten i stället mådde bättre än de som fick placebo. Läs mer om det här.

Av de 52 personerna som fullföljde studien i tv-programmet meddelade 45 att de efter studien skulle övergå till helt glutenfri kost eller dra ner lite på sitt glutenintag. Endast 7 personer skulle återgå till vanlig, glutenhaltig kost.

Det kommer allt fler studier om icke-celiakirelaterad glutenkänslighet. Att de spretar åt olika håll är intressant. Jag är väldigt nyfiken på vad framtiden kommer att avslöja. Beror de upplevda problemen på gluten, på andra proteiner i vete eller på fibrer och kolhydrater i vete? Eller finns det ytterliggare parametrar att ta hänsyn till? Kanske beror problemen på olika saker hos olika personer? Att mäta hur olika personer mår på olika typer av kost är tyvärr mycket svårt.

Efter att ha sett programmet är mina funderingar kring den dubbelblinda studien i tv-programmet främst dessa:

1. De säger att personer med veteallergi kommer att påverkas om de ingår i studien. Därför misstänker jag att de använder glutenhaltig pasta med vete och glutenfri pasta utan vete. (För information reagerar veteallergiker främst på andra proteiner i vete än gluten.) I så fall undersöker de inte bara hur personerna reagerar på gluten. I stället studeras hur de mår på vetehaltig pasta jämfört med glutenfri pasta utan vete. Det finns mig veterligen ingen glutenfri pasta som är gjord på vetestärkelse – speciellt inte i England där studien gjordes. Jag antar därför att den glutenfria pastan är gjord på ris/majs/bovete/etc. I så fall jämför de vete med ris/majs/bovete/etc och studerar både effekterna av vete och effekterna av ris/majs/bovete/etc. Men detta är mitt eget antagande och jag kan ha fel…

2. De säger att personerna kan ha känt skillnad i smak och påverkats av det när de gjorde sina uppskattningar av hur de mådde. Detta gör återigen att jag misstänker att det inte bara är gluten, som skiljer de två pastasorterna åt. Om enbart gluten skiljde dem åt, skulle det inte påverka smaken. Däremot skulle det kunna påverka konsistensen, men det borde man kunna dölja genom att tillverka pastan på rätt sätt.

3. Om de har gjort en vetenskaplig studie som ger dessa resultat, borde det finnas en publikation om den. Temat är livligt diskuterat i den vetenskapliga litteraturen, och om de har bra vetenskapliga data är detta högintressant och borde publiceras. När studien gjordes är oklart. Det ser ut som om programmet är gjort år 2016, men det går inte att utläsa helt klart.

Min slutsats är att de troligtvis har undersökt hur folk mår på glutenfri pasta gjord på ris/bovete/majs/etc jämfört med hur de mår på glutenhaltig pasta gjord på vete. I så fall har de studerat folks reaktioner på vete jämfört med deras reaktioner på ris/bovete/majs/etc. Några av reaktionerna kan vara negativa och några kan vara positiva. Negativa reaktioner av något i vete kan ha jämförts med positiva av något i andra sädesslag. Därmed går det inte att säga att det är gluten, som deltagarna reagerar på. Det finns mycket mer än gluten (ett proteinkomplex) i vete. Bland annat finns det fruktaner (en slags kolhydrat och en Fodmap) i vete. Mycket tyder på att fruktanerna kan ge precis de symtom som deltagarna kände.

Programmets studie kan alltså ha mätt reaktioner av fruktaner och/eller annat i vete – gluten inkluderat. En del av reaktionerna kan mycket väl vara IBS-relaterade. Några försökspersoner visste att de hade IBS. Studien påminner i så fall till viss del om de tidigare studierna på glutenkänslighet, då man inte tog hänsyn till bland annat Fodmaps.

Men jag kan ha fel…

Det skulle vara intressant att veta mer om hur studien gjordes – bland annat om innehållet i de två olika pastasorterna. När programmet sänds på bästa sändningstid i tv och de gör ett väldigt övertygande program med sin slogan Trust me, I’m a Doctor är det viktigt att sprida korrekt information. Deras slutsats att glutenfritt är bra för alla kan få en oerhörd påverkan på svenska folkets matvanor. I kölvattnet av det följer risken att de med celiaki inte hittas – speciellt med slutklämmen i programmet att det är enkelt att pröva på glutenfritt hemma.

Margareta Elding-Pontén, 2017-06-22

Följ gärna min sida om celiaki och glutenfritt på Facebook.