Inflammatorisk och anti-inflammatorisk kost?

Det pratas idag mycket om att viss kost är inflammatorisk eller anti-inflammatorisk. Det har blivit ett begrepp. Och ju mer som skrivs om det, desto starkare präntas begreppet in. I dessa sammanhang nämns ofta bland annat gluten.

Men hur mycket fakta finns det egentligen bakom begreppet ”inflammatorisk kost” eller ”anti-inflammatorisk kost”? Här är fyra texter, som jag gärna vill dela i frågan. En kort summering av dem är att det i dagsläget inte finns tillräckligt vetenskapligt underlag för att kunna göra uttalanden om att viss kost eller vissa livsmedel är inflammatoriska eller anti-inflammatoriska. Klicka på länkarna, om du vill komma till de fyra artiklarna.

Dietisten och doktoranden Linnéa Bärebring och teknologie doktor Helen Lindqvist har på Nutritionsfakta skrivit en mycket ingående och övergripande summering om kostens påverkan på inflammationsmarkörer. Sammanfattningsvis skriver de att mer forskning behövs och att

”Hittills saknas dock vetenskapligt underlag för att säkert uttala sig om enskilda livsmedels effekt på inflammation och för att ge specifika antiinflammatoriska kostrekommendationer.”

De konstaterar också att inflammation är en nödvändig process för att skydda kroppen och att det inte går att säga att inflammation enbart är av godo eller av ondo:

”det är ett komplext system som måste vara i balans för att inte kroppen ska ta skada.”

När det gäller gluten, mejeriprodukter, socker och kött skriver de att det vetenskapliga underlaget är mycket bristfälligt för att dessa skulle orsaka eller förvärra inflammation hos friska människor.

”Studier har inte påvisat eller indikerat att gluten kan öka inflammationsmarkörer i blodcirkulationen eller i tarmen.”

De avslutar med att konstatera att hur enskilda livsmedel och olika dieter påverkar balansen mellan ett fungerande och ett överaktivt immunförsvar (det vill säga inflammationsaktiviteten i kroppen) måste studeras mer för att eventuellt kunna ge antiinflammatoriska kostrekommendationer.

Maria Sitell på Brödinstitutet skriver kritiskt om Apotekets nya samarbete med Food Pharmacy, som bland annat förespråkar glutenfri, laktosfri och sockerfri mat samt raw food. Hon skriver att den samlade forskningen idag är tydlig med vad vi ska äta för att må bra och för att undvika vällevnadssjukdomar. Vidare skriver hon att:

”Evidensen kring dessa kostråd är stark och de senaste Nordiska näringsrekommendationerna är bland de mest moderna i världen. De överensstämmer också med andra länders råd och rekommendationer.”

Maria Sitell konstaterar att varken glutenfritt, laktosfritt, rawfood eller ”någon kost som är så kallat antiinflammatorisk” är med på listan för bra matvanor och att

”Den glutenfria trenden tål en extra handpåläggning. Fullkorn – som bara finns i spannmål – är den enskilda kostfaktor som förebygger ohälsa i allra högsta grad. Den som äter glutenfritt förlorar den stora källan till fullkorn. Det är ett exempel som blir resultatet av att skapa egna dieter. Ett annan är att rawfood ger ett sämre upptag av näringsämnena i maten.”

Även Kajsa Asp Jonson på Mersmak Kommunikation skriver om det tveksamma samarbetet mellan Apoteket och Food Pharmacy och fokuserar på att det är onödigt och synd att krångla till sina matvanor och att vi i stället ska se till helheten och

”följa de basala kostråd som enligt vetenskapen till exempel minskar risken för cancer, hjärtkärlsjukdom, diabetes typ 2 och övervikt/fetma.”

Kajsa Asp Jonson konstaterar vidare att ”inflammation är en naturlig process som bland annat ingår i kroppens svar på träning, och i vårt immunsystem” och att det är en nödvändig process i kroppen, samt vidare att modedieten glutenfritt är onödig, krånglig och dyr för dem som inte behöver den.

Kajsa Asp Jonson avslutar positivt med:

”Följer du de Nordiska Näringsrekommendationerna behöver du inte fundera så mycket, eller krångla med specialdieter. Ät och njut, och låt livet vara enkelt.”

Dietisten Elin skriver på Instagram att