En ny SIFO-undersökning visar att 54 % vill ha fler glutenfria alternativ och att 15 % ibland väljer glutenfritt – trots att de själva inte har celiaki (glutenintolerans). Några av dessa personer skulle kunna vara släktingar eller vänner till personer med celiaki. Men det stora flertalet är säkert personer som läser om den glutenfria mirakeldieten, som sägs bota och skydda mot det mesta.
Även om jag (som själv har celiaki sedan elva år tillbaka och därmed äter glutenfritt som medicinsk behandling) drar fördel av trenden glutenfritt genom att den tvingar fram fler produkter på marknaden, måste jag erkänna att trenden för mig är både obegripligt och oroväckande. Överallt skrivs det om hur glutenfritt ska göra oss smala, pigga och skärpta och om hur farligt gluten ska vara. Ju fler gånger detta upprepas i tv, tidningar, böcker och sociala medier, desto mer “sant” blir det i folks ögon och öron. Vem vågar då motstå mirakeldieten? Vem vill bli fet, trött och däst? Vem vågar äta någonting farligt? De läkare och dietister som talar emot trenden avfärdas på sociala medier med att de ligger åratal efter forskningen.
I Sverige har vi erkända forskare inom celiakiområdet. Det svenska nationella celiakiregistret är unikt i världen och möjliggör mycket god forskning. Jag väljer att lita på de erkända experterna (som läkare och dietister) inom området. Därför blir jag rädd, när jag är ute och pratar glutenfritt med folk och får höra de mest osannolika orsaker till att de väljer att äta glutenfritt. När jag frågar om de har testat sig för celiaki, är det många som inte ens vet att man kan göra det – och att man verkligen bör göra det, innan man lägger om kosten själv. Det har också hänt att jag har träffat föräldrar, som förbjuder sina barn att äta gluten “för hälsans skull” – utan kontakt med vården eller en dietist. Det skrämmer mig. Då har det gått alldeles för långt.
Alla väljer naturligtvis själv hur man vill äta. Men att dra ner på glutenhalten för att man tror på det jämfört med att äta glutenfritt som medicinsk behandling är två vitt skilda saker. Man kan också äta glutenfritt på så många olika sätt, till exempel genom att undvika allting med gluten i (som bröd, flingor och pasta) eller genom att äta glutenfria alternativ. Båda fallen medför att man tar bort någonting ur sin vanliga kost. I samband med att man gör det är det lämpligt att ta råd av en dietist, för det är oerhört viktigt att man fortsätter att äta näringsriktigt och bra – även utan gluten.
Att äta glutenfritt på grund av celiaki är en livslång process, som kräver mycket stor noggrannhet. Om man har fått celiaki konstaterat, får man prata med en dietist som hjälper till att lägga om kosten så att man, även utan glutenhaltiga produkter, får i sig den näring man behöver. Bland annat är det viktigt att fortfarande få i sig tillräckligt med fibrer – även utan glutenhaltiga fullkornsprodukter. För en person med celiaki är idag rätt kost den enda behandling som ges. Kosten är den medicinska behandlingen.
Med en celiakidiagnos har man också chans att via sitt försäkringsbolag få ut en engångssumma med pengar som ersättning. I många landsting kan man också få köpa glutenfria produkter billigt via recept eller få en årlig ersättning för den merkostnad som de glutenfria produkterna medför. Detta sista är någonting som Svenska Celiakiförbundet arbetar för, och där man vill att summan det rör sig om ska vara rimlig och enhetlig över hela landet.
Om man däremot har testat sig och vet att man inte har celiaki, kan man förstås äta glutenfritt ändå – om man ser till att man får i sig den näring som kroppen behöver, och om man är beredd att ta den extra kostnad som det innebär. Men i detta fall behöver man inte vara så noggrann som om man hade celiaki. Man bör också vara medveten om att alla ”goda råd” som skrivs i tidningar och framför allt på sociala medier inte alltid är av godo.
Det är en enorm skillnad på att äta glutenfritt som medicinsk behandling och att äta glutenfritt för att man vill det. Den medicinska behandlingen måste vara livslång och oerhört noggrann. Det är en påtvingad begränsning av kosten. Den som frivilligt äter glutenfritt behöver däremot inte alls vara noggrann ur medicinskt syfte. Det är en fritt vald kost och gluten kan introduceras när andan faller på.
Det är därför det är så viktigt att ta reda på om man har celiaki eller inte – innan man själv börjar att laborera med sin kost. En celiakidiagnos är också i princip omöjlig att ställa, om personen har ätit glutenfritt ett tag.
Margareta 2015-05-19
Läs pressmeddelandet, som jag hänvisar till här.