Idag disputerade dietisten och min vän Elin Malmberg Hård af Segerstad med sin avhandling Early life dietary factors on the risk of celiac disease. På grund av pandemin hölls den över Zoom. Jag lyssnade in.
Avhandlingen består i korthet av fyra artiklar och en diskussion kring dem:
- Den uppmärksammade artikeln från 2019 som visar att mängden gluten i barnets kost upp till fem års ålder påverkar risken för celiaki. Risken blir högre med en större mängd gluten.
- En färsk studie om olika källor till gluten (gröt, välling, bröd, pasta, kex, pannkakor, kakor och frukostflingor) i barnets kost upp till två års ålder. Den visar att ett högre dagligt intag än normalt av bröd, gröt och välling upp till två års ålder kan ge en högre risk för celiaki. Den visar också att det inte spelar någon roll ifall källan till gluten är vete, korn eller råg. Det är i stället den sammanlagda mängden gluten som ger upphov till den ökade risken för celiaki.
- En studie från 2018 om mjölkpulvers påverkan på risken för celiaki. Den visar att mjölkpulver i barnets kost upp till två års ålder inte har någon koppling till risken för att utveckla celiaki.
- En färsk studie om olika kostmönster, där kosten delades upp i 27 olika grupper. Den visar att olika typer av kost hos barn upp till två års ålder kan påverka risken för celiaki. En kost med högre intag av potatis, havre, ris, andra glutenfria sädesslag, rotfrukter och kött verkar ge en lägre risk för celiaki, medan en kost med lägre intag av havre, rotfrukter och kött verkar ge en högre risk för celiaki. (Barnen åt även mat med gluten.)
Ytterligare konstaterar Elin att effekten av kostens betydelse hos barn för uppkomsten av celiaki skulle kunna vara större efter amningsperioden. Hon poängterar också att produkter med gluten inte ska anses som ohälsosamma och att man måste vara försiktig om man begränsar intaget av gluten. Gluteninnehållande mat bidrar nämligen till energi, näringsämnen och fullkorn. Om intaget av gluteninnehållande produkter minskas krävs det att de ersätts med näringsmässigt relevanta alternativ. Hon drar också slutsatsen att om man från början vet vilka barn som har den genetiska risken för celiaki skulle speciella kostrekommendationer i framtiden kunna vara värdefulla för just den gruppen.
Notera att resultaten i avhandlingen enbart gäller för barn med en genetisk risk för att få celiaki. Det gäller alltså inte alla barn i hela befolkningen. Därtill ska också nämnas att det är få barn med den genetiska risken som faktiskt utvecklar celiaki.
Jag vill också i sammanhanget poängtera att råden för introduktion av mat med gluten till spädbarn är att introducera gluten långsamt under barnets första år, på samma sätt som man introducerar annan mat. Det viktiga är att man börjar med små mängder och sedan ökar mängden långsamt. Du kan läsa mer om de senaste och aktuella råden här »
Forskningsresultaten baserar sig på data i TEDDY-studien som omfattar barn i Sverige, Tyskland, Finland och USA. Läs mer om Teddy här »
Opponenten var professor Luisa Mearin Manrique från Holland.
Elin klarade disputationen med bravur och kan nu titulera sig medicine doktor. Stort grattis!
Hela avhandlingen, inklusive de fyra artiklarna, hittar du här »
Margareta Elding-Pontén, 11 mars 2022
Välkommen att följa mig på Facebook och Instagram!
