DN:s Amina Manzoor om trenden glutenfritt

I veckan som gick (11 juli 2016) publicerade DN en artikel av Amina Manzoor med titeln Glutenfritt – en bra diet eller bara för de som inte tål?. Den är väl värd att läsas och innehåller en del av det, som jag själv tar upp i mina föreläsningar. Tyvärr ser artikeln bara ut att vara tillgänglig för prenumeranter. Det är synd, eftersom den är viktig för många att ta del av. Jag länkar ändå till den (via titeln i rött ovan) och tar upp några intressanta punkter från den här tillsammans med egna reflektioner:

En tankeställare från artikeln är att Googlesökningar på termen ”gluten free” har ökat kraftigt de senaste tio åren medan sökningar på ”celiac disease” har legat på en konstant nivå. Det tyder på att det är glutenfritt och inte celiaki som har ökat i allmänhetens intresse. En del personer med diffusa magproblem tycker sig må bättre på glutenfri kost, och trenden glutenfritt har ökat nästan lavinartat. Trots att magproblemen i många fall inte beror på gluten, har gluten fått bära skulden när dessa personer tar bort gluteninnehållande produkter och tycker sig må bättre.

”Det är troligtvis inte gluten i sig som är problemet, utan mycket av det andra som finns i gluteninnehållande produkter. Det finns ingenting som tyder på att gluten är dåligt för de flesta människor”, säger läkaren Jonas Ludvigsson i artikeln.

Han säger också att diagnosen non-coeliac gluten sensitivity (glutenkänslighet utan att ha celiaki) inte finns formellt i Sverige och att den är mer ifrågasatt idag än för tre-fyra år sedan – just på grund av att resultaten från en del nyare studier tyder på att magproblemen ofta beror på någonting annat än just gluten.

”Jag kan se att en glutenfri diet ger vissa hälsovinster om man byter ut en glutenhaltig bulle mot ett äpple, men däremot inte om man äter en glutenfri bulle i stället. Då finns det snarare en risk att man får i sig lite mindre fibrer och lite mer socker”, säger Jonas Ludvigsson vidare i artikeln.

Många idrottsmän äter också glutenfritt, för att försöka prestera bättre. Men en liten studie, som gjorts på idrottsmän, kunde inte visa på några skillnader i prestation mellan dem som fick en kost med gluten och dem som fick en kost utan gluten. Ändå sägs cirka 40 % av professionella idrottare i Australien följa en glutenfri diet.

Min egen ståndpunkt är att man alltid ska ta kontakt med vården, om man tycker sig må bättre på glutenfri kost, och inte helt gå över till glutenfritt innan sjukdomen celiaki har konstaterats eller uteslutits. Om man har celiaki, är det oerhört viktigt att känna till det. Läs mer om argumenten för detta i vår debattartikel i SvD från i mars. Orsaken till magproblemen kan också vara någonting annat än gluten och celiaki. Även då kan orsaken vara viktig att känna till. Om magproblemen beror på en annan sjukdom och om man själv experimenterar med glutenfri kost, är risken stor att man aldrig får reda på sin sjukdom eller att man får en försenad diagnos.

Som alltid gäller att: Rätt diagnos ger rätt behandling.

Margareta Elding-Pontén, 16 juli 2016

Följ mig på Facebook.

80 Mors bröd med surdegskaraktär - bullar

“Mors bröd med surdegskaraktär” ur min bok “Glutenfritt – gott och enkelt”
Foto: Hans Björck

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*