Livsmedelsmärkningen ”kan innehålla spår av” är hittills en frivillig märkning utan vare sig lagstiftande regler kring utformningen av texten eller kring vilka gränsvärden som gäller för spårmängder. EU:s Informationsförordning säger att frivillig livsmedelsinformation inte ska vilseleda, förvilla eller vara tvetydig för konsumenten. Den ska också vara grundad på relevanta vetenskapliga uppgifter. EU-kommissionen ska anta regler kring denna frivilliga märkning, men det kan tyvärr dröja.

I Sverige finns Branschriktlinjer och inom Norden en gemensam överenskommelse för märkningen. Producenterna rekommenderas här att bara använda ”kan innehålla spår av”-märkning som en sista utväg om påståendet är väl underbyggt och om kontaminering av ämnet inte kan undvikas (till exempel om tillverkningsprocessen är okontrollerbar eller om ämnet är sporadiskt förekommande). Ämnet ska också kunna påvisas vid en analys. Märkningen ska betraktas som en upplysning och varning och skydda konsumenterna utan att begränsa deras utbud i onödan. Den ska inte användas som en ursäkt för dåliga rutiner. Producenterna måste minimera riskerna för kontaminering, och märkningen ska därför bara behövas i ett fåtal fall. Ändå finns märkningen på många produkter idag.

För en person med celiaki är rådet (som jag själv följer) från läkare och dietister att det är ok att äta produkter med “kan innehålla spår av gluten/vete”, med tillägget “i måttlig mängd”. Argumentet grundar sig på att livskvalitén och födointaget blir sämre om man undviker produkter i onödan och att spårmängder ska betyda låg halt. Skulle man någon gång ha otur och få en produkt med en högre halt gluten ska det inte påverka tarmen, om man har följt rådet “i måttlig mängd”, eftersom det är totalmängden gluten per dygn som är väsentlig. Dock bäddar förstås detta för olika tolkningar – och frågan om man kan äta produkter med “spår av”-märkning återkommer ständigt.

Eftersom märkningen är frivillig skriver idag en del producenter ut den, medan andra inte gör det. Hur branschriktlinjerna efterlevs är inte klart. Frågan är om märkningen används oftare idag än förut – och om den används i onödan. Observera att det idag inte finns någon definition på vad halten “spår av” egentligen innebär.

Jag välkomnar därför den nordiska granskningen av allergimärkning, som beräknas vara klar i maj 2016! Läs mer om den granskningen här.

Margareta Elding-Pontén, 1 september 2015
Författare till boken Glutenfritt – gott och enkelt

Följ mig på Facebook.
Följ mig på Instagram.
Följ mig på Twitter.